Vilka problem och utmaningar finns för KBT?
- Alla blir inte tillräckligt hjälpta av behandling
- et finns en stor grupp patienter som inte erbjuds evidensbaserad behandling
- Kliniker måste välja mellan protokoll
- Kliniker måste behärska många protokoll
- Behandling av ett syndrom i taget = onödigt långa behandlingar?
Vilka argument finns för en transdiagnostisk ansats?
- Etiologi. Barlows ”Triple vulnerability theory” med en generell biologisk sårbarhetsfaktor, en generell psykologisk sårbarhetsfaktor och en specifik psykologisk sårbarhetsfaktor.
- Överlapp mellan olika syndrom: komorbiditet, likartade aktiveringsmönster i hjärnan och maladaptiv känsloreglering.
- Latenta strukturer: negativ affekt = underliggande psykologisk sårbarhet?
- Icke-specifika behandlingseffekter: de generaliseras och ångest och dep patienter svarar likartat på antidepressiv behandling
Beskriv UP.
Transdiagnostiskt emotionsbaserat behandlingsprotokoll som syftar till att angripa de gemensamma underliggande faktorerna snarare än diagnosspecifika symtom
Kärninterventionerna från traditionella evidensbaserade KBT-protokoll i kombination med interventioner kring emotionsreglering. - Betoning på känslors adaptiva funktionella natur OCH ökad tolerans för intensiva känslor samt korrigering av maladaptiva försök att reglera känslomässiga upplevelser.
Vilka 4 huvudsakliga färdigheter jobbar man med?
- Ökad tolerans för känslor
- Ökad kognitiv flexibilitet
- Identifiera och förändra känslostyrda beteenden
- Ökad medvetenhet om och tolerans för kroppsliga reaktioner
För vilka patienter är UP?
Alla ångestsyndrom
– Paniksyndrom, agorafobi, social fobi, GAD, PTSD
Unipolär depression
Andra tillstånd där ångest och dysreglering av känslor spelar en central roll
- Hälsoångest
- OCD
- Somatoforma syndrom
- Dissociativa syndrom
- Vissa ätstörningar
- Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Hur ser den individuella terapin med UP ut?
12-18 sessioner, 50-60 minuter per session. Sessionerna bör äga rum varje vecka (men det kan vara glesare mot slutet). 8 moduler + en ny modul. Modul 3-7 är kärnmodulerna.
Vad heter de 8 modulerna?
- Öka motivation för engagemang i behandlingen.
- Förstå känslor. Känn igen och kartlägg känsloupplevelser.
- Övning i känslomässig medvetenhet: att lära sig observera upplevelser.
- Kognitiv värdering och omvärdering.
- Känslomässigt undvikande. Känslostyrda beteenden.
- Medvetenhet om och tolerans för kroppsliga förnimmelser.
- Interoceptiv och situationsbaserad exponering.
- Resultat, vidmakthållande och återfallsprevention.
Beskriv modul 1.
- Öka motivationen för engagemang i behandlingen (1).
- Introducera: begreppet motivation och få patienten att förstå dess betydelse för behandlingsresultat, att ambivalens är en naturlig del av processen att förändra beteende, att motivationen kommer att gå upp och ner under behandlingens gång. Man använder sig av MI här.
- Att öka motivationen genom att undersöka för- och nackdelar med att förändras respektive fortsätta som förut.
- Att stärka tron på den egna förmågan genom att sätta upp uppnåeliga behandlingsmål och planera hanterbara steg för att nå målen.
Beskriv modul 2.
Förstå känslor. Känn igen och kartlägga känsloupplevelser (1-2).
- Introducera: 3 komponenter utgör känsloupplevelser (tankar, beteenden och kroppsliga förnimmelser), känslostyrda beteenden, beteendeanalys (ARK), kort- och långsiktiga konsekvenser.
- lära sig om känslornas adaptiva natur.
Beskriv modul 3.
Övning i känslomässig medvetenhet: att lära sig observera upplevelser (1-2). Lära sig: observera känslomässiga upplevelser på ett icke-dömande sätt (acceptans och medveten närvaro), särskilja mellan primära och sekundära känslor & styra uppmärksamheten. Två övningar: förankring i nuet och framkalla sinnesstämning.
Beskriv modul 4.
Kognitiv värdering & omvärdering (1-2). Förstå hur reaktioner på känslor påverkar emotionella upplevelser samt förstå vad begreppet automatiska värderingar är (NAT). Man ska identifiera tankefällor och öva på kognitiv omvärdering i syfte at öka flexibilitet i tänkandet. Man ska inte eliminera tankar eller försöka hitta rätt tanke utan man ska betrakta sina tankar objektivt.
Två vanliga tankefällor: att överskatta sannolikheten och katastroftankar.
Beskriv modul 5.
Känslomässigt undvikande. Känslostyrda beteenden (1-2).
- Förståelse för begreppet känslomässigt undvikande, identifiera mönster av det och förstå hur det utvecklar och vidmakthåller negativa känslor.
- Identifiera och motarbeta maladaptiva känslostyrda beteenden, man ger rational kring dessa och kopplar till ARK, tittar på kort- och långsiktiga konsekvenser och hur de negativt förstärks. Man arbetar också med att generera alternativa beteenden.
Beskriv 3 olika typer av känslomässigt undvikande.
- Subtilt undvikandebeteende: undvika ögonkontakt, undvika att röra vid handfat/toalett, undvika att dricka koffein o.s.v.
- Kognitivt undvikande: distraktion, intala sig själv att allt är bra, oroa sig, grubbla, försöka hindra vissa tankar från att dyka upp i medvetandet o.s.v.
- Trygghetssignaler: ha med sig mobilen/ångestdämpande medicin/vattenflaska/sminkväska, ha på sig solglasögon, ha med sig gosedjur o.s.v.
Beskriv modul 6.
Medvetenhet om och tolerans för kroppsliga förnimmelser (1).
- Identifiera vilka kroppsliga förnimmelser som förknippas med olika känslor.
- Ökad förståelse för hur kroppsliga förnimmelser påverkar emotionella upplevelser. Kroppsliga förnimmelser påverkar hur vi känner och vad vi gör.
- Att öka toleransen för kroppsliga förnimmelser genom interoceptiv exponering.
- Skatta intensitet (0-8), nivå av obehag (0-8) och likhet (0-8).
Beskriv modul 7.
Interoceptiv och situationsbaserad känslomässig exponering (4-6).
- integrera allt man lärt sig.
- Utforma hierarki(er) för känslomässigt och situationsbaserat undvikande.
- Genom exponeringsövningar hjälpa klienten att konfrontera starka känslor och bibehålla emotionsfokus. Man kan exponera för tankar och bilder men det är egentligen känslorna man vill åt.
- Uppmärksamhet på om klienten ägnar sig åt undvikande.
Hur arbetar man med modul 7?
- Bestäm vilken uppgift som ska utföras (baserat på hierarkin).
- Använd kognitiv omvärdering för att resonera kring tankar inför exponeringen.
- Påminn patienten om vikten av känslomässig medveten närvaro i nuet under exponeringen.
- Identifiera undvikandebeteenden som kan störa exponeringen samt känslostyrda beteenden som kommer att förändras.
- Bearbeta exponeringen efteråt.
Beskriv modul 8.
Resultat, vidmakthållande och återfallsprevention (1).
- repetition av de olika behandlingsmodulerna och utvärdera framsteg (UP specifika mått som OASIS, syndromspecifika mått som MADRS-S, funktionsmått som WHODAS, livskvalitetsmått som BBQ samt utvärdering av pats mål).
- Identifiera triggers för försämrat mående och gör en plan för hur dessa ska hanteras.
– Sätt upp mål för fortsatt utveckling – att vara sin egen terapeut. Viktigt att förklara för patienten att bara för att behandlingen är slut så innebär inte det att patienten har arbetat klart.
Beskriv den nya modulen.
Positiv affekt (4). Fysiologiskt påslag som kan likna fysiologin vid ångestpåslag. Blir glad -> känns som vid ångest -> obehag och man blir rädd. Tankar om att man inte är värd att må bra.
- Personer med ångest och förstämningssyndrom är mindre benägna att försöka hålla kvar och mer benägna att minimera ”positiva” emotioner.
- fokus på att förstärka positiva emotioner som tillägg efter genomgången behandling
- Resultat: 55 % rapporterade ökad förmåga att reglera positiva emotioner.
Nämn några behandlingsmått.
UP-specifika mått – ODSIS, OASIS – Används under hela behandlingen Syndromspecifika symtommått – Exempelvis MADRS-S, PDSS-SR, MI, LSAS, PSWQ, Y-BOCS… Funktionsmått – Exempelvis Sheehan disability scale, WHODAS Livskvalitetsmått – Exempelvis BBQ
Vilka frågor kan patienten ställa sig efter avslutad behandling (de fångar in alla färdigheter man jobbat med)?
- Är jag förankrad i nuet? Är mina tankar här och nu?
- Vilka känslor upplever jag (trepunktskontroll)?
- Vad utlöste den här reaktionen? Vad gjorde jag precis innan?
- Vad tänker jag just nu? Hur kan jag bli mer flexibel i mitt tänkande genom att överväga andra alternativ?
- Vilka är mina känslostyrda beteenden i den här situationen? Hur kan jag förändra dem?
- Gör jag något annat för att undvika mina känslor (t.ex. använder jag strategier för känslomässigt undvikande)?
Hur kan jag bli mer medveten om min upplevelse i den här situationen?
