Airway: Nämn 2 aspekter du bör tänka på när du suger i övre luftväg, förutom att informera patienten om vad du skall göra?
- Enbart suga på utvägen
2. Inte suga i för långa stunder
Airway: Beskriv två tekniker för att skapa fri luftväg, förutom rensugning
- Haklyft - Vanligare lyft, där du med ena handen på pannan och andra under hakan (ca 2 fingrar) lyfter hakan uppåt och skapar fri luftväg.
- Käklyft - Skapar fri luftväg genom att stadigt lyfta med båda händerna under käken.
- Om det är svårt att hålla fria luftvägar kan en näskantarell eller svalgtub sättas in. (Observera att svalgtub endast får användas om patienten är medvetslös.)
Airway: Nämn 3 vanliga orsaker till ofri luftväg?
- Patienten har sänkt vakenhetsgrad av olika anledningar. Tungan faller bakåt vid sänkt vakenhetsgrad.
- Främmande kropp eller kroppsvätskor täpper till luftvägarna.
- Svullna slemhinnor i luftvägarna exempelvis på grund av allergi eller trauma mot hals/luftvägar.
Airway: Hur undersöker du en fri luftväg hos en medvetslös patient?
- Inspektera munhålan. Lägg din hand eller kind över patientens näsa och mun - kan du känna luftströmmen?
- Om patienten inte andas eller om andningen låter snarkande eller gurglande (tecken på ofria luftvägar):
- Titta efter eventuell svullnad eller främmande kropp i munhålan och de övre luftvägarna.
Skapa fria luftvägar genom nedanstående åtgärder.
Airway: Vad bör göras om patienten har svullnad i luftvägarna?
- Larma larmgrupp.
- Försök hålla fri luftväg.
- Koppla 15 L syrgas på reservoarmask.
- Förbered eventuella läkemedel såsom adrenalin vid misstänkt anafylaxi. Intubering och ytterligare läkemedelshantering är ofta nödvändig.
Breathing: Nämn 2 åtgärder eller kontroller du gör för att kontrollera andningen, förutom att mäta andningsfrekvens och saturation?
- Tittar på andningsmönstret (Är det ytligt, djupt?)
2. Lyssnar på lungornas andningsljud
Breathing: Vilken strategi bör du utgå ifrån när du undersöker andningen?
Se - Lukta - Känn
Breathing: En påverkad andningsfrekvens är ofta det första tecknet på att en patients tillstånd försämras.
Vad är en normal andningsfrekvens?
En normal andningsfrekvens är ungefär mellan 12-20 andetag/min.
Breathing: Vilka undersökningar bör göras under SE?
- Inspektera övre luftvägarna efter eventuell svullnad eller främmande kropp.
- Notera bröstkorgens rörelser: Höjer sig bröstkorgen regelbundet? Liksidigt?
- Andas patienten med djupa eller ytliga andetag? Ser andningen ansträngd ut, till exempel genom att patienten har uppdragna axlar eller indragningar på halsen.
- Titta efter tecken på cyanos, till exempel på patientens läppar eller nagelbäddar.
Breathing: Vilka undersökningar bör göras under LYSSNA?
Lyssna efter andningsljud på båda lungorna, gärna med stetoskop:.
- Hörs andningsljud? Om inte, misstänk ofri luftväg.
- Hur låter andningsljuden? Rosslande, pipande eller väsande? Om luftvägarna delvis är blockerade hörs ofta ett väsande och pipande ljud
Breathing: Vilka undersökningar bör göras under KÄNN?
Känn efter andningen:
- Lägg din hand eller kind över patientens näsa och mun - kan du känna luftströmmen?
- Lägg din hand på patientens bröstkorg och känn efter andningsrörelserna om de är svåra att se. Höjer sig bröstkorgen symmetriskt?
Breathing: Ge exempel på åtgärder som kan göras?
Se till att patientens läge i sängen är optimalt. Låt gärna patienten sitta upp, om det inte finns något annat skäl till att det inte går.
En patient som försämras i sin andning ska omedelbart behandlas med högflöde syrgas och vid behov ges assisterad andning innan du går vidare med ytterligare bedömning.
Cirkulation: Vilka är de tidiga tecknen på en sviktande cirkulation?
- stigande andningsfrekvens
- stigande tunn puls
- oro och/eller sänkt vakenhet
- perifer kyla.
Cirkulation: Hur kontrolleras kapillär återfyllnad?
- Tryck cirka 5 sekunder på huden på en av patientens fingertoppar.
- Släpp taget och räkna hur många sekunder det tar innan fingertoppen är rosa igen.
- En återfyllnad på 3 sekunder eller mer tyder på dåligt blodflöde i kapillärerna.
Cirkulation: Varför kontrolleras kapillär återfyllnad?
Visar på den perifera cirkulationen. Långsam återfyllnad kan tyda på nedsatt perifer cirkulation
Cirkulation: Vad kan snabb puls vara ett tecken på?
En snabb puls kan vara kroppens kompensationsmekanism för minskad hjärtminutvolym orsakad av till exempel hypovolemi, hjärtsvikt och sepsis
Cirkulation: Vilka akuta åtgärder bör du göra om patienten uppvisar cirkulationssvikt, innan vidare utredning?
- Höj patientens fotända (Trendelenburg-läge).
- Sätt intravenös vätska, till exempel Ringer-Acetat. Börja med att ge cirka 500 mL under 5-10 minuter som bolusdos och utvärdera effekten.
- Ge 10-15 liter syrgas på reservoarmask.
