Ångest

Question 1

Närhet till hot delas in i tre “kategorier”. Vilka? Vad händer “i kroppen”?

Answer 1

(1. Inget hot -> ingen autonom reaktion)

1. Långt bort eller potentiellt hot: vår vaksamhet vaknar, ger visst autonomt påslag
   
   1. Oro, ängslighet, har många orostankar
   2. Förbedelse
   3. GAD
2. Annalkande: fokuserar mer och mer på hotet, får en förhöjd aktivitet i prefrontal kortex
   
   1. Ökad sympatikustonus
   2. Beteendeinhibering: stannar upp, tittar på hotet
   3. Allt fokus läggs på hotet
   4. GAD, social ångest
3. Omedelbart, säkert hot:
   
   1. Maximalt sympatikuspåslag, ex. att tigern springer mot mig
   2. Allt går ut på att hantera hotet
   3. Fight or flight-metod.
   4. Inga högre kognitiva funktioner, bara reflexer.
   5. Rädsla och panik
   6. Paniksyndrom, specifika fobier

Question 2

Vad är high and low way to fear?

Answer 2

1. Sensoriskt input
2. Via Thalamus
3. “Low road” = Snabb väg till amygdala (ångest-reglerande centrum) -> ångest och panik
4. “High road” = till cortex, också via thalamus, banan från cortex går ner till amygdala och släcker ut reaktionen genom en förklaring - “Inte farligt, det var bara…”

High road är långsammare, tar cirka 22 ms längre tid än low road.

Question 3

Hur ser den längre vägen ut?

Answer 3

• Går via kortex
• Tar med sig minne, inlärning och sinnesintryck
• Utbyte med amygdala
• Kan då via amygdala ge sympatikuspåslag och hormonell påverkan (adrenalinet -> bronkdil., hög puls, högt BT, ökad perfusion till muskler. adrenalin, kortisol -> minskad insulin, ökad glukagon).