Vad är attribution?
Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt och andras beteenden
Vad innebär naiv attributionsteori?
- Vi drar slutsatser om människor beteenden genom att dra rationella, vetenskapslika slutsatser om orsak-verkan kring beteenden.
- Eftersom vi anser att vårt beteende är motiverat behöver alla andras beteende också vara motiverat och säga något om personens motiv.
- Vi vill hitta orsaker till varför saker händer för att kunna förutse andras beteenden= letar efter stabila personlighetsdrag som kan förklara beteenden’
- Orsaker kan beskrivas i termer av inre (despostionella) och yttre (situationella) faktorer
- Beteenden kan vara avsiktligt eller oavsiktligt
- Vi kan bara dra slutsatser om inre orsaker om beteendet inte har uppenbara, möjliga yttre orsaker
Korrespondens-slutsats-teorin/correspondent inference theory
- Eftersom vi gärna vill kunna räkna ut/förutse en persons beteende vill vi att persons beteende korresponderar med deras personlighet.
- Teorin svarar på hur vi vet om ex. en persons vänliga beteende beror på att personen har ett vänligt personlighetsdrag
- Gör detta genom att av dra slutsatser om 5 olika saker kring beteendet
1. Är beteendet av fri vilja?
2. Producerar beteendet en ”non-common effect”?
a. Non-common effect innebär att beteendet resulterar i en ovanlig effekt/konsekvens jämfört med andra valbara beteenden
b. Vi människor utgår ifrån att om det är en non-commen effect så är personen som gör beteende medveten om det (=vi kan dra mer slutsatser utifrån beteendet) mer än om beteendet inte resulterar i en unik konsekvens. Detta kallas Outcome bias
3. Inte är socialt accepterat (är beteendet socialt accepterat är risken att personen gjorde det pga norm och därmed säger det inte så mycket om personen. Däremot säger det mer om personen om beteendet går emot sociala normerna)
4. Vi drar mer slutsatser om beteendet om beteendet får konsekvenser för oss själva (konsekvenser för observatören) (kallas hedonistisk relevans/hedonic relevance)
5. Vi drar mer slutsatser om vi anser att beteendet direkt hade som uppsåt att skada/hjälpa oss (kallas personalism)
6. Enligt föreläsaren: Vi drar mer slutsater om beteendet är oväntat (eller åtminstone inte självklart/naturligt) - Jämför man två val som en person gör måste det finnas en non-common effect för att man ska kunna dra slutsatser om personen utifrån beteendet. Finns det ingen non-common effect så får ju valen exakt samma konsekvens
- Vi dra slutsatser om vem personen är/vad den prioriterar utifrån valet
Kritik mot korrespondernande slutsats-teorin
- Obeservatörer beaktar inte (alla) alternativa valmöjligheter
- Observatörer drar ofta slutsatser även av oavsiktligt beteende.
Kellys samvariationsteori
- Vi attribuerar andras beteenden till inre eller yttre faktorer baserat på tre faktorer
- Regelbundenhet (consistency): Gör alltid personen beteenden i liknande situationer (samvarierar beteende a med stimuli b)?
- Distinkthet (distinctiveness): Gör personen alltid beteende a i flera olika situationer (görs beteende a oavsett stimuli)?
- Samstämmighet (consensus): Gör andra personer samma beteende till samma situation (görs beteenden av andra till stimuli b)?
- Har personen en låg regelbundenhet så letar vi andra förklaringar till beteendet än att det har med inre eller yttre faktorer kopplade till situationen (somnar Leo inte vanligtvis på lektionen så har det inte med Leo som person eller med lektionerna i stort utan kanske mer för att Leo inte sovit under natten)
Vad innebär False consensus bias/effect?
Vi utgår ifrån att alla andra skulle bete sig som jag gör? Helt enkelt att mitt beteende är mer normalt än det är
Korrespondensbias
Att vi attribuerar andra beteenden till inre/stabila personliga attribut
Det fundamentala attributionsfelet
Vi attribuerar andras beteenden till inre faktorer och mindre vikt vid yttre faktorer som ex. situationen
* Kan bero på:
* att situationella faktorer hamnar i bakgrunden när vi tänker på andra.
* Vi misstolkar (har inte rätt information) om situationen.
* Vi vill tro på en rättvis värld (är anledningen till ett beteende inre faktorer är det enklare att acceptera de än att personen hade bakomliggande faktorer som påverkade beteendet som vi inte ser).
* Vi attribuerar alltid automatiskt andras beteenden till inre faktorer. Det är först efter det som vi kan analysera möjliga yttre faktorer. Har vi inte tid/energi av någon anledning att göra det= enbart inre faktorer.
Aktörs/observatörs-assymmetri
Vi attribuerar våra egna negativa beteenden till yttre faktorer
Out-come-bias
Vi utgår ifrån att en person alltid är medveten om alla konsekvenser dennes beteende får= vi lastar personen för alla konsekvenserna även om personen omöjligt hade kunnat veta/räkna med konsekvenserna
Essentialism
En tendens att se en utgrupps beteende och koppla det till underliggande och oföränderliga egenskaper hos individen/gruppen
Vad innebär self-service baisse (självbetjänande)?
I ett försök att skydda vår självbild använder vi oss av attributionsfel
Självfrämjande/self-enhancing (positiva beteenden beror på inre faktorer= säger något om mig som person
Självskyddande/self-protecting (negativa beteenden beror på yttre faktorer= jag kunde inte påverka och därmed säger det inget om mig som person)
Ingroup-serving biases (etnocentrism)
- Vi vill skydda vår självkänsla och bibehålla bilden av att ens ingrupp är bättre än utgrupperna
- För utgrupper attribuerar vi negativa beteenden internt och positiva externt (ultimata attributionsfelet).
- Man attribuerar negativa beteenden för ingruppen externt och positiva beteenden internt.
- D.v.s. gör en person i outgroup något negativt finns förklaringen internt i gruppen men positiva beteenden beror på externa faktorer som inte har med gruppen att göra.
Ultimata attributionsfelet
Vi attribuerar dåliga ingruppsbeteenden och bra utgruppsbeteenden externt och bra ingruppsbeteenden och dåliga utgruppsbeteenden internt
Weiners attributionsteori
- Hur man attribuerar sin egen förmåga att klara av en uppgift.
- Framgångar/motgångar attribueras till olika orsaker som ex. begåvning/fallenhet, tur/otur, ansträngning eller uppgiftens svårighet
- Delas in i tre deimensioner
- Locus of causality (är förklaringen till utfallet externt/internt)
- Stability (är förklaringen stabil eller föränderlig)
- Controll (kan jag kontrollera/påverka utfallet)
