Begrepp Flashcards

(56 cards)

1
Q

Offerstatus

A

Huruvida om BO uppfattas som legitimt brottsoffer från samhället, rättsväsendet och omgivningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Idealt offer

A

Enligt Nils Christie är det en ung eller äldre person som är skuldfri och oskyldig, samt moraliskt ostraffad som befunnit sig på en plats där risken för övergrepp är osannolik
Menar att chanserna för att bli ett BO minskar ifall offret själv har utsatt andra för brott
Offret är svagt, passivt och mycket ung eller äldre.
Offret genomföra ett respektabelt projekt
Hon var där omöjligt kunde klandras för.
Gärningspersonen var stor och ond
Gärningspersonen är okänd ingen personlig relation
Offret var tillräckligt kraftfull för att göra sitt fall känd och tillräckligt svagt för att behöva hjälp.

“Ett villkor - det sjätte - för att vara ett idealiskt offer är alltså att man är tillräckligt mäktig för att kunna göra sitt fall uppmärksammat och framgångsrikt kräva status som ett idealiskt offer, alternativt att man inte möter opposition från motkrafter som är så starka att man inte hörs.” (Christie)

Ett idealt offer och en ideal gärningsperson är beroende av varandra, om den ena inte finns/ Inte fyller alla krav går den andra också att ifrågasätta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ideal gärningsman

A

Gärningspersonen var stor och ond
Gärningspersonen är okänd ingen personlig relation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Motsats till Idealt offer (Christie)

A
  • Han är stark.
  • Han ägnar sig inte åt något respektabelt projekt.
  • Han kan och borde ha skyddat sig genom att inte vara där.
  • Han är lika stor som gärningsmannen.
  • Och han står gärningsmannen nära
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Survivor

A

Beskriver en indivd som har varit med om en traumatisk händelse (utsatthet för brott), brottsoffer är ofta kopplat till någon som är svag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Upprättelse

A

Det kan handla om en känsla av rättvisa, revansch eller tillfredsställelse som är en central del hos BO. Den kan ses ur flera perspektiv och möjligheten till upprättelse regleras inom olika delar av rätten, som exempelvis så sitt mål prövad i domstol eller få pengar av gärningspersonen eller staten för en kränkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Gottgörelse

A

Innehåller flertal komponenter, men det kan fungera som en återställare för BO. Det handlar om att offret ska komma till tals under rättsprocessen, ekonomisk kompensation av staten eller förövaren, ett erkännande och en ordentlig ursäkt från gärningspersonen.

Kan ses som en del av Upprättelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad ett brottsoffer behöver (Heber) - 5st

A

Gottgörelse (pengar)
upprättelse (individuell känsla)
omedelbar hjälp
bemötande
ersättnning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Skyddsvärdhet

A

Att vara skyddsvärd innebär att man har en förhöjd risk för att utsättas för brott, allvarligare konsekvenser av att bli utsatt för brott, samt att man inte har tillräckliga resurser att använda sina rättigheter. De som ses som skyddsvärda är kvinnor, barn, äldre, rasistisk och främlingsfientligt våld, samt det ideala offret. Förövaren blir mindre förskräcklig ju mindre skyddsvärd offret blir.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Rollblandning

A

Innebär att en individ är både ett offer men också en förövare. Båda positionerna är möjliga exempelvis: En individ som är kriminell som begår brott, men blir utsatt själv av rivaliteter. Individerna får inte samma offerstatus av omgivningen och blir bemötta som gärningspersoner och att de ska “skylla sig själva”.
Kan förklaras utifrån livsstilsteorin: Att människors val och aktiviteter kan påverka hur mycket brott de utsätts för.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Målsägande

A

Juridiskt begrepp för brottsoffer, brottsbalken och signalerar en individ som lider skada eller drabbats av brott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Målsägarbiträde

A

En advokat som ska stödja och representera målsägande under en rättsprocess.
Målsägandebiträde erbjuder juridiskt rådgivning, emotionellt stöd och att offrets rättigheter tillvaratas. Vidare kan MB hjälpa till med att väcka skadestånd om inte åklagaren gör det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tilltalade

A

Används för att beskriva den ansvariga för händelsen (gärningspersonen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Sekundär viktimisering

A

Upprepande förhör, detaljerade frågor och ifrågasättande av brottets beteende kan förstärka ursprungliga skadan

Person som redan utsatts för brott utsätts för ytterligare skador genom bemötande efter brottet, ofta från samhällets institutioner eller omgivningen
polisen eller rättsväsendet inte tror på offret
skuldbeläggs (varför gick du dit, varför lämnade du inte)
Upprepa sin berättelse flera gånger
ifrågasatt, misstänkliggjord eller nonchalerad.
Resultatet blir att offret känner skam, skuld, maktlöshet och fördjupad lidande, trots att gärningspersonen som bär ansvaret för brottet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Moralisk Dom

A

Handlar inte om juridisk dom utan den normbrytningen i samhället där individen anklagas för moralisk förkastning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Semiotisk analys inom viktimologi

A

Handlar om hur brottsoffer, rättsväsendet och förövarna representeras i media genom olika symboler, tecken och narrativ.
Språkliga val
bilder
använda termer som överlevare eller hjälplös
Bygger på kulturella myter som definierar vem som anses vara ett riktigt offer. Vilket skapar hierarkier om vilka vilka som får sympati och vilka som osynliggörs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Brottsofferts 4 kategorier (Strobl)

A

De som betraktas sig själva och av andra som BO ++
De som betraktar sig själva men inte av andra som BO +-
De som inte betraktar sig själva men av andra som BO -+
De som inte betraktar sig själva och inte eller av andra som BO –
Hur denna samsyn spelas ut är viktig för erkännande men även för möjliogheter till hjälp och upprättelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Brottsoffer

A

Att bli ett BO är inte en enkel sak, man kan själv identifiera sig som ett BO medan omgivningen inte uppfattas som en. Inom traditionell viktimologi så utgår det från det ideala offer begreppet som är en snäv definition av BO, medan den kritiska viktimologin utgår från en bredare definition. KV anser att BO är en person, organisation och en moralisk rättsprocess i en stat som utsätts för skada, hot och förintas av en handling. Juridiskt definition av BO är en individ som utsätt för en kriminaliserad handling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Rape-revenge

A

Är ett tema som motverkar den patriarkala synen om att kvinnor som faller i våldsbrott ska ses som passiva, istället slår tillbaka, överlever och övervinner.
Uppstod från den feministiska rörelsen och som kritiserar den traditionella synen på “damen i nöd” där kvinnor behöver en man för att bli räddade. ‘
Söker upprättelse på egenhand.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Victim-Blaiming

A

Det är när omgivningen lägger skulden eller ansvaret på offret för ett brott eller negativ händelse som individen blivit utsatt för. Istället för att lägga ansvaret på förövaren skiftar man mot offret som bär skulden på vad som hände.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hegemonisk maskulinitet

A

Innebär egenskaper som styrka, självständighet och emotionell stabilitet är de mest värdefulla egenskaperna hos män. ÄR ett sätt att först¨maktrelationer och genusstrukturer i samhället. Handlar inte enbart om hur män och kvinnor förhåller sig till varandra utan hur män är med andra män. De som uppfyller de hegemoniska normerna har mer makt och status än andra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Re viktimisering

A

BO utsätts ytterligare för brott eller övergrepp efter den specifika händelsen, samma gärningsperson, eller av någon annan där offret blir återigen BO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Primär viktimisering

A

samma som direkt viktimologi, den direkta påverkan som ett brott har på ett offer. Fysiska skador, psykiska trauma, ekonomiska förluster

24
Q

Direkt viktimologi

A

Förklarar hur det är offret som är den direkta mottagaren av gärningsmannens handlingar

25
Institutionell makt
Institutionell makt inom viktimologi syftar på den makt som formella institutioner (t.ex. rättsväsendet) har att definiera vem som erkänns som brottsoffer, hur brottsoffrets berättelse hanteras och vilka rättigheter, resurser och former av upprättelse som beviljas.
26
Strukturell viktimisering
Strukturell viktimisering inom viktimologi avser skada eller utsatthet som uppstår genom samhälleliga strukturer och ojämlikheter (t.ex. klass, kön, etnicitet), där vissa grupper systematiskt löper större risk att utsättas för brott eller nekas skydd och upprättelse.
27
Rättsosäkerhet
Rättsosäkerhet innebär bristande förutsebarhet, likabehandling och skydd i rättssystemet, där individens rättigheter inte garanteras eller tillämpas konsekvent.
28
Asymmetriska relationer
Asymmetriska relationer avser relationer där parterna har olika grad av makt, resurser och handlingsutrymme. Inom viktimologi används begreppet för att beskriva relationer mellan brottsoffer och gärningspersoner eller mellan brottsoffer och institutioner, där maktobalansen kan öka sårbarhet, begränsa möjligheten att göra sin röst hörd och bidra till fortsatt eller sekundär viktimisering. Asymmetriska relationer innebär att den ena parten har ett strukturellt eller situationellt övertag som kan påverka hur ansvar, skuld och trovärdighet fördelas. Sådana maktobalanser är centrala i viktimologin eftersom de påverkar brottsoffrets möjligheter till skydd, erkännande och upprättelse.
29
Offer Hierarkier
Offerhierarkier inom viktimologi syftar på hur vissa brottsoffer uppfattas som mer legitima, trovärdiga eller ”värdiga” stöd och upprättelse än andra, baserat på faktorer som kön, ålder, livsstil, social position eller brottets karaktär. Detta påverkar hur brottsoffer bemöts av rättsväsendet, medier och samhället i stort.
30
Skam och tystnad
Viktiga begrepp inom viktimologin och främst när det gäller män som offer - Män som blir utsatta kan känna skam och bli tysta på grund av att det kan kännas "omaskulint" att bli utsatt.
31
Trovärdighet
-------------
31
Maskulinitetsnormer
Sociala föreställningar om hur män förväntas vara (t.ex. starka, självständiga, orädda), vilket kan försvåra för manliga brottsoffer att erkänna utsatthet och söka hjälp. Ex: Självständighet och kontroll Män förväntas klara sig själva och ha kontroll över situationer, vilket kan göra det svårt att erkänna utsatthet. Styrka och tålighet Män ska vara fysiskt och psykiskt starka, vilket kan leda till att våld eller kränkningar bagatelliseras. Avsaknad av rädsla och sårbarhet Rädsla och känslomässigt lidande ses som omanligt och kan därför undertryckas. Handlingskraft och motstånd Normen att ”slå tillbaka” eller försvara sig kan leda till skuldbeläggning av män som inte gör motstånd. Sexuell dominans och initiativ Föreställningen att män alltid vill ha sex kan försvåra erkännande av sexuellt våld mot män. Ansvar och försörjarroll Män förväntas ta ansvar och skydda andra, vilket kan göra det extra skambelagt att själv vara offer. Problematisering: underrapportering av brott bristande stöd ifrågasatt trovärdighet sekundär viktimisering
32
Makt och beroende
Avser relationer där den ena parten har kontroll över resurser, beslut eller trygghet, vilket kan skapa beroende och öka risken för utsatthet samt minska möjligheten att lämna en våldsam situation.
33
Coercive control
En form av långvarig och systematisk kontroll genom hot, isolering, övervakning och begränsning av frihet, ofta i nära relationer, som syftar till att dominera offret snarare än att utöva enstaka våldshandlingar.
34
Institutionellt bemötande
Hur brottsoffer behandlas av formella institutioner såsom polis, åklagare och domstol, vilket kan bidra till antingen stöd och upprättelse eller sekundär viktimisering.
35
Noramlingseringsprocess
En gradvis process där våld, kontroll eller kränkningar blir vardagliga och uppfattas som ”normala”, vilket kan göra det svårt för brottsoffret att identifiera sin utsatthet.
36
Primära offer
Personer som direkt utsätts för ett brott och drabbas av fysisk, psykisk eller materiell skada.
37
Sekundära offer
Personer som indirekt påverkas av ett brott, exempelvis anhöriga till den direkt drabbade eller personer som utsätts för sekundär viktimisering genom rättsprocessen.
38
Damsel in distress
En stereotyp föreställning om brottsoffret som hjälplöst, oskyldigt och passivt, vilket kan påverka vilka offer som anses trovärdiga eller värda skydd.
39
Brottsoffrets identitet
Brottsoffrets identitet är den sociala, juridiska och subjektiva identitet som formas genom individens utsatthet för brott och genom samhällets och institutioners bemötande av denna utsatthet.
40
Åklagare
En rättslig aktör som leder förundersökning, väcker åtal och företräder staten i brottmål, med betydande makt över hur brottsoffrets sak drivs vidare i rättsprocessen. Åklagaren företräder staten (det allmänna) och ska tillvarata lagens intresse, inte målsägandens personliga intressen. Åklagarens uppgift är att utreda och väcka åtal när det finns tillräckliga skäl, oavsett offrets vilja i de flesta brott. Målsäganden kan ha egna intressen (t.ex. skadestånd, upprättelse), men dessa företräds inte av åklagaren som part.
41
Offentlig exponering
Media lyfter upp individens påstådda handlingar i detalj, ofta innan rättslig process.
42
Media Rättegång, Åkerström
Det kan innebära grövre anklagelser än en vanlgíg rättegångsprocess- exempelvis flashback där folk påstår mycket men att det inte finns någon fakta bland alla anklagelser.
43
Snabbhet och förenkling
Medielogiken förklarar en komplex rättsprocess för att passa in bland läsarnas förväntningar
44
Konsekvenser för individen
felaktig anklagelser, dålig status: En individ som inte blivit dömd för ett brott kan få den statusen för resten av sitt liv då omgivningen ser en fortfarande som en gärningsperson. Medias rättegångar kan förstärka rättvisan men även riskera en individs identitet på grund av bristande rättssäkerhet då den verkliga domen baseras ofta på känslor snarare än fakta.
45
Trovärdighet, offer hierarkier
BO trovärdighet bedöms ofta utifrån normativa föreställningar om kön, beteende och känslouttryck.
46
Primära offer för hatbrott
Personer som direkt utsätts för brott motiverade av hat mot exempelvis etnicitet, religion, sexuell läggning eller könsidentitet, där både individen och den grupp hen tillhör kränks.
46
Sekundära offer för hatbrott
Personer som indirekt påverkas av ett brott, exempelvis anhöriga till den direkt drabbade eller personer som utsätts för sekundär viktimisering genom rättsprocessen.
47
Sårbarhetsperspektiv för Hatbrott
Innebär individer och grupper som är mer sårbara för hatbrott på grund av sina specifika egenskaper eller situationer. Faktorer som ökar sårbarheten är: sexuell läggning, religion, etnicitet, könsidentitet, funktionshinder och socioekonomisk status. Dessa perspektiv forksar kring varför dessa indivder är mer sårbara för att bli utsatta för hatbrott och hur dessa egenskaper integrerar med diskriminering och fördommar i samhället. Syftet är att förminska denna sårbarhet genom att identifiera dessa riskfaktorer om utsatthet.
48
Hatbrott
Hatbrott är brott där motivet helt eller delvis är hat mot offrets faktiska eller uppfattade tillhörighet till en viss grupp, exempelvis baserat på etnicitet, religion, sexuell läggning, könsidentitet eller funktionsnedsättning, och som därför kränker både individen och den grupp hen tillhör.
49
Viktigt att komma ihåg:
Den tilltalades trovärdighet kan påverkas utifrån omständigheter precis som offret kan. Dessa omständigheter kan exempelvis vara om den tilltalade har agerat i försvar eller på grund av allmänt uppfattat hot. Om försvaret är för en kriminell individ eller för ett idealt offer (damsel in distress) påverkar det trovärdigheten hos den tilltalade. PS: Detta är bara det jag har skrivit, jag har inte tagit det från någon text men det är en typ av analys de brukar tycka om på tentan, med det sagt så använd inte denna text som fakta utan som en fundering (detta skulle kunna påverka den tilltalades trovärdighet och även bild som ideal/icke ideal gärningsman)
50
Nödvärnsexcess
När en person i Sverige försvarar sig men går över gränsen för vad som anses vara ett rimligt försvar kallas det för nödvärnsexcess.
51
Den tilltalade
I en rättegång kallas den anklagade personen för den tilltalade.
52
Processuell fragmentering
långvariga eller upprepade utsatthet styckad upp i rättsprocessen. Endast vissa händelser där bevisningen bedöms tillräcklig prövas i domstol. Att brottsoffrets intressen och behov delas upp och hanteras av flera olika aktörer och processer istället för i en sammanhållen rättsprocess. Förklaring: Processuell fragmentering innebär att offret inte har en samlad partställning i rättsprocessen, utan att olika delar av offrets situation hanteras separat: Åklagaren → företräder staten, inte offret Domstolen → prövar skuld och påföljd Skadestånd → ofta en sidofråga eller egen process Målsägandebiträde → tillvaratar offrets juridiska intressen Stödinsatser → ges av socialtjänst, brottsofferjour m.fl. Resultatet blir att offret kan uppleva processen som splittrad, svåröverskådlig och belastande. Viktimologiskt perspektiv: Kan leda till sekundär viktimisering Offret riskerar att “falla mellan stolarna” Fokus ligger ofta på gärningsmannen och rättssäkerhet, snarare än på offrets helhetssituation Exempel: Ett brottsoffer måste: delta i förundersökning vittna i domstol ansöka om skadestånd eventuellt vända sig till Brottsoffermyndigheten söka psykosocialt stöd separat → detta är ett typiskt exempel på processuell fragmentering. I en rättsprocess står inte offrets känslor i fokus och offret får heller inte alltid möjlighet att berätta om hela upplevelsen. De utgår från vad som kan bevisas ha hänt och inte hela händelsen.
53
Vad är motsatsen till strukturell viktimisering?
Ett offercentrerat och stödjande system som erkänner brottsoffret och minskar sekundär viktimisering. Strukturellt erkännande / institutionellt stöd Systemet erkänner offret, bekräftar skadan och erbjuder samordnat stöd. Flashcard-formulering: Motsatsen till strukturell viktimisering är ett rättssystem där institutioner erkänner, skyddar och stärker brottsoffrets ställning. 2. Offercentrerad (victim-centred) rättsprocess Processen utformas med utgångspunkt i offrets behov, rättigheter och delaktighet. tydlig information inflytande och delaktighet samordnade insatser respektfullt bemötande Detta ställs ofta i kontrast till ett gärningsmannacentrerat system. 3. Empowerment / stärkande av brottsoffer Offret ges reella möjligheter till: delaktighet röst kontroll rättslig och social upprättelse Används ofta som normativ motpol i viktimologisk teori. 4. Restorativ rättvisa (restorative justice) (ibland) Inte en perfekt motsats, men ofta framställd som ett alternativ till strukturellt viktimiserande system. fokus på relationer, skada och reparering erkännande av offrets erfarenhet helhetsperspektiv istället för fragmentering
54
Restorativ rättvisa (restorative justice)
fokus på relationer, skada och reparering erkännande av offrets erfarenhet helhetsperspektiv istället för fragmentering