Cerebral cirukulation

Question 1

hur många % av totala syre kräver hjärnan och vad använder den detta till?

Answer 1

Hjärnan består endast av 2 % av kroppsmassan men kräver ändå 20% av CO samt syret. De som kräver detta kan sammanställas som två saker:

• Upprätthålla membranpotential för att celler ska fungera
  
  • Alltså Na+ och K+ gradient
• Samt tillverkningen och nedbrytning av cellmembranporteiner och transmottorsubstanser

Själva blodförsörjningen kan grovs delas upp i en Bakre och en Främre del. Dessa kommer sedan mötas upp vid toppen.

Question 2

Hur går kärlen till a. carotis interna?

Answer 2

• A carotis interna Dx kommer utgå ifrån a. carotis communis som kommer ifrån truncus brachicehalicus
• A. carotis interna sinsitra kommer ifrån a. carotis communis sin som kommer ifrån aortabågen (arcus aortea).

Question 3

vilka tre avgreningar ger sedan ICA?

Answer 3

Carotis interna (ICA) kommer gå igenom pars petrosa och kommer avge 3 grenar – vilka är:

• A. ophtalmica
• A. Communicans posterior
  
  • Vilket är en av de bakre förbindelseartäerna
• A. chorioidea anterior
  
  • Går till 1) plexus corroidus som är i sidovetriklarna och produserar likvor
  • Även till 2) område vid Capsula interna som är väldigt viktiga för motoriska banor

Question 4

Vilka två cerebri aräter avgår ifrån ICA?

Answer 4

• A. cerebri anterior (ACA)
• A. cerebri media (MCA)

Question 5

vilka kärl går vi via för att få verebralis?

Answer 5

Den baktre kommer ifrån Brachiocephalicus som sedan blir a. subclaia dx och sen a.verbebralis.

Även direkt ifrån subclavia till a. vereberalis

Question 6

hur kommer a. vertebralis löpa? kotor och foramen är fokus.

vad går den ihop till?

Answer 6

• Kommer finns två stycken
• De löper ifrån transversala formaina på C1-C6
• Går in i craiumet via foramen magnum
• è de två kommer sedan gå ihop till a. basilaris

Question 7

vilka två utskot går ifrån a. verebralis?

Answer 7

• a. cerebelli inferior posterior (PICA)
  
  • Går till medulla och bakre delar av cerebellum
  • Påverkan på denna gör så både kraninalnervener och nervbanor påverkas
• A. spinalis anterior

Question 8

vilka utskott kommer a. basilaris ha? 2st

vad bildar den sen?

Hur kopplar den till ICA?

Answer 8

• När de två a. verebralis går ihop så bildar de Basilaris
• Ifrån basilaris så kommer uppdeling till två grenar ske
  
  • A. cerelli inferior anterior (AICA)
  • A. cerebelli superior (SCA)
• De kommer även gå över till två stycken (en på varje sida) PCA (a. cerebri posterior)
• a. comminicans posterior som kommer löpa ihop basliasris med med a. carotis interna
  
  • (grönt på bilden)

Question 9

vilka kärl förbinder främre och bakre kärlförsörningen?

Answer 9

• Corculus villisi Förbinder främre och bakre cirkulationen.
• Alla har inte denna förbindelsen, vilken är en liten nackdel på de är en backup.

De som förbinder är:

• 1st a. communicans anterior
  
  • Förbinder de båda a. cerebri anterior (sker posteriort)
• 2st a. comminican posteriori
  
  • Förbinder a.carotis interna med a. basilaris

Question 10

hur går Cerebri anterior, media och posteriors försörning av laterla/yttre/barken och mediala/inre hjärnan till?

Answer 10

Question 11

vad består de ytliga vensystmet i hjärnan av?

Answer 11

Består av mindre vener som alla går till en stor ven, Sinus Sagittais Superior. Denna ven löper längst med hela huvudet ifrån framsidan till baksidan på toppen av huvudet. Den går/är i nedbukning av dura mater. Denna nedbuktningen bildar längre ner Falx. Obs – de som heter Sinus är inte vener per definition!

Inte bara sinus sagitalis superior går i en sådan här fåra, utan även Sinus Transversus går ifrån/till samma plats. Båda dessa är gröna i bilden nedan.

Question 12

vad är den djupa venösa blodet i hjärnan?

vad händer med allt blod?

Answer 12

Djupa

Den rosa Sinus sagittalis inferior i bilden är en djup. Den kommer gå via Sninus rectus till Confluens sinuum (som de andra).

Här efter kommer de tomma sig i v. jugularis interna för att sedan gå till vena cava superior.

Question 13

vad menas med den metabola reglering och trycket autoreglering av hjärans blodflöde?

Answer 13

Metabol reglering

Blodflödet matchar hela tiden exakt hjärnans krav på syre och glukos. Kan öka och sänkas kraftigt. Detta reglers med koppling mellan flöde och energibehov är väldigt komplicerat (ska inte kunna mer)

• Fel ger ishemi

Tryck autoreglering

• Hjärnan har samma blodflöde trots det att MAP åker upp och ner. Hjärnan fungera då de är mellan 60 – 160 mmHg.
• Sker via vasodilation/kontraktion

Metabol kontroll

• Ökad metabolism sänker PO₂ och ökar PCO₂ och sänker pH i den närliggande extracellulära vätskan
• Detta leder till vasodilation

Neurogen kontroll

• Symptiska = vasokonstriktion
• Parasympatiska = vasodilation

Question 14

vad menas med den vaskulära reaktiviteten och neurogensiak reglering när vi pratar om hjärnas blodreglering?

Answer 14

Vaskulär reaktivitet

Viktigt att förstå att CO2 har större negativ påverkan på hjärnan än O2. Syre påverkar först vid lägre tryck.

Mycket CO2

• Ger ökad radius på kärl è vasodilation è ökar blodflödet

Lite CO2

• Minskar radius è vasokonstriktion è minskat blodflöde

Neurogenisk reglering

Olika typer av fiber (symptikus och parasympikus). Men de används inte klinik – utan bara fakta