De olika circulationssystemen i en människa?
- Blodcirkulation
- Lymfatiska systemet
- Cerebrospinalvätska
Vad är Cerebrospinalvätska?
- Vätska mellan hinnorna i det
centrala nervsystemet samt i
ventrikelsystemet. - Vuxna ~ 150 ml
- Skyddar hjärnan mot mekaniskt
trauma - Transportsystem för
näringsämnen till hjärnans celler - Avlägsnar restprodukter från
cellerna. - Produceras i hjärnans
ventrikelsystem. 3:e (plexus
choroideus)
Vad är de lymfatiska organen?
- Lymfkörtlar, lymfknutor
- Mjälte
- Brässen eller Thymus
- Övrig lymfatisk vävnad
Vad är de lymfatiska organens funktion i kroppen?
- Bekämpa infektioner
- Avlägsna gamla, skadade eller främmande
celler. - Transportera lymfan från vävnadsvätskan
till blodet - Transportera fett från tunntarmen till
blodet.
Vad är Lymfkörtlar?
Små bönformade knölar.
* I armhålorna, nacken, käkvinklarna, ljumskarna, bakom
bröstbenet och längs de stora blodkärlen i bukhålan.
* 1 – 10 mm stora.
* Omgivna av bindväv.
* ~ 100 lymkörtlar i kroppen.
* Reglerar lymfocytmognaden
* Plasmaceller
* Lymfkörtlarna renar lymfa
Vad är mjälten?
- Kroppens största lymfatiska organ.
- Bönformad, c:a 12 cm lång.
- Omges av en bindvävskapsel.
- Blodkärl och lymfkärl passerar
in i och ut ur mjälten. - Bryter ned röda blodkroppar.
- Fungerar som blodlager.
Vad är Brässen?
- En körtel som sköter
om mognaden av
T-celler. - Ovanför hjärtat, bakom
bröstbenet - Tillbakabildas under
puberteten.
Vad är Lymfa?
Lymfa
* Lymfan består av överbliven
extracellulär vätska som pressats
ut i av blodomloppets kapillärer.
* En del av vätskan sugs upp igen
av kapillärerna, och en del sugs
upp av lymfkärlen och bildar
lymfan.
* Lymfan innehåller proteiner och
vita blodkroppar.
* Under ett dygn bildas 2–4 liter
lymfa.
* Lymfsystemet når hela kroppen
utom hjärnan.
Vad är blodets funktion?
1) transportera syre och näringsämnen till vävnaderna
2) avlägsna koldioxid och andra avfallsprodukter, gifter från
vävnaderna
3) oskadliggöra bakterier och virus som trängt in i kroppen
4) reparera sår vid koagulationen
5) transportera hormoner från körtlar till vävnaderna
6) fungera som allmän temperaturutjämnare i kroppen
7) möjliggöra vissa fysiologiska funktioner
Vad består blodet av?
- Blodplasma = består till största delen av
vatten (92%), proteiner (7%) och salter2% - Tre olika typer av blodkroppar:
- Erytrocyter = röda blodkroppar
- Leukocyter = vita blodkroppar
- Trombocyter = blodplättar
Blodvolymen motsvarar 7-8 % av kroppsvikten
ca 5l
Nämn 4 olika plasma proteiner och deras funktion.
- Albumin som kommer från levern och bär på olika substanser och bidrar till osmosiska trycket i blodet.
- Globulin som kommer från levern och lymphvävnad och bidrar som kuagolerings faktorer, enzymer, antikroppar och bärare av olika substanser.
- Fibrogen som kommer från levern och formar fibrin trådar som är vikigt för hemostas.
Transferrin som kommer från levern och annan vävnad, vikitg för järn transport.
Vad är vitablodkroppar (leukocyter)?
En blodkroppscell som:
* - c:a 5000/mm3 blod
* - större än erytrocyter (0,01-0,02 mm)
* - har alltid kärna
* - livslängden 7-10 dygn
* - tre typer:
a) monocyter = de största, bildas i mjälten –
ovanlas till makrofager
b) granulocyter = de vanligaste, bildas i
benmärgen
- Neutrofila, bekämpar bakterieinfektioner
- Eosinofila, ökar vid allergiska tillstånd
- Basofila, medverkar vid allergiska reaktioner
c) lymfocyter = de minsta, bildas i
lymfkörtlarna, har förmåga att bilda
antikroppar vid immunitet
* -vita blodkropparnas huvuduppgift är att
oskadliggöra främmande ämnen som tränger in
i kroppen
Vad är Blodplättar (trombocyter)?
En blodkroppscell som:
* - saknar kärna
* - 250 000-300 000 st/mm3 blod
* - bildas i benmärgen av större celler
* - lever 6-8 dygn, nedbryts lätt i blodet
* - frigör tromboplastin vid blodets
koagulering
* Aktiveras vid blodkärlsskada, aggregation
= trombocytplugg
* Små blödningar stoppas av trombocyterna, stora kräver koagulation
Vad är koagulering (Hemostas) och hur fungerar det?
- Fullständigt stoppande av blödning
- Hemostasen består av 3 steg:
1) Kontaktion av skadat blodkärl
2) Bildning av trombocytplugg
3) Koagulation av blodet, En serie reaktioner som leder
till att fibrin bildas. I fibrintrådarna fastnar blodkroppar
och ett koagel bildas
Vad är röda blodkroppar?
Är en blodkroppscell som:
* - bildas i benmärg (bröst-, rev-,
bäckenben)
* - circulationstid ca 120 dygn
* - bryts ned i mjälten
* - innehåller hemoglobin
* - saknar kärna som fullbildade
celler
Hemoglobin
- Hemoglobin kan transportera 60 gånger
mer syre än plasman. - Hb bindingsaffinitet till syre och CO2 beror
på pH, Pco2 och temperatur.
Hjärtmuskel
- Hjärtmuskelceller är mindre än
skelettmuskelceller - Sammankopplade med
interkalärplattor. - Desmosomer och gap-junctions.
- T-tubulin är större hos
hjärtmuskler än hos
skelettmuskler, delade innuti cellen - Sarcoplamatiska reticulet är mindre
hos hjärtmuskler, vilket leder till att
hjärtmuskeln är beroende av
extracellulärt Ca2+ för kontraktion. - Mitokondrier upptar 1/3 av
hjärtmuskelcellens volym. - I en hjärtcell är ryanodine receptor
(RyR) kanalerna beroende av Ca2+
binding för att öppnas
Hjärtats struktur
- Pump med 4 kammare
- Hjärtat bestående av tre celltyper
– SA och AV-knutornas små celler, autorytmiska, svagt kontraherande och
med långsam konduktion
– De stora cellerna i kammarväggen, svagt kontraherande men mycket
konduktiva
– De mellanstora cellerna, utgör själva muskeln, starkt kontraktila - Hjärtslag består av kontraktion (systole) & ”avslappning” (diastole)
- Hjärtats aktivitet styrs av pacemakers
– Neurogena (nervceller) hos många evertebrater
– Myogena (muskelceller) hos vertebrater och vissa evertebrater
Hjärtmuskelns Aktionspotential
- Skillnader mot skelettmuskelns
aktionspotential (AP):
– Skelettmuskel AP är färdig innan
kontraktion startat
– Hjärtmuskel AP pågår länge under
kontraktionen
– Ca2+-strömningarna varar länge så att hela
muskeln hinner kontrahera innan någon del
slappnar av (viktigt för pumpen)
– Repolariseringen är försenad i
hjärtmuskelcellerna - Längden av AP bestämmer pulsen
Perifera Cirkulationssystemet
!Artär-systemet
!Ven-systemet
!Kapillärer & mikrocirkulation
Artärsystemet
- Tre lager (tunica)
– Adventitia - fibröst yttre
– Media - muskler
– Intima - endotelceller och elastiska
fibrer - Från hjärtat pressas blodet ut
med högt tryck - Uppmätt blodtryck = transmurala
trycket, dvs ca 120/90 mmHg - Transporterar syrerikt blod ut i
kroppen. - Aortan är 3 cm i diameter.
- Tjocka muskelväggar
Vensystemet
- Hög volyms- men lågt
trycksystem - Tunnare väggar med mindre
glatt muskulatur och elasticitet - Transporterar syrefattigt blod
tillbaka till hjärtat. - Tunnare väggar och större
diameter än artärerna. - Har klaffar
- Vid blodförlust är det
vensystemets volym som
minskar (så att artäriella trycket
kan bibehållas) - Faktorer som påverkar venföde
– Skelettmuskelkontraktion
– Sympaticus
– Andning suger blod från huvudet
och magregion
Kapillärsystemet &
mikrocirkulation
- Saknar muskler
- Näring och O2 transporteras lätt genom
väggarna - Långsamt flöde
- C:a 100 000 kilometer kapillärer I
människokroppen - Små kärl (<1mm långa och 3-10 µm diameter
- Kapillärvägg av enskilda endotel-celler (ibland
sitter kontraktila pericyter utanpå) - Flödet till kapillärbädd regleras av nerver
(arterioler) eller lokalt (prekapillära
sphinkters) - Kapillärer delas in efter permeabilitet:
– Kontinuerliga (muskler, NS, lungor,
körtlar, bindväv)
– Fenestrerade (njurar, tarmar, endokrina
körtlar)
– Sinusoidala (lever, benmärg, mjälte,
binjure, lymfnod)
