olika typer av kapillärer
Kontinuerliga
Fenestrerande
Diskontinuerliga
vad händer vid ventrombos?
blodproppar bildas i de stora venerna i vaderna, låren, bäckbenet. Om en ven är blockerad av en blodpropp hindras återflödet av blod till hjärtat. Området nedanför blodproppen blir då fyllt med blod och blodvätska och det svullnar upp.
lymfkärl
vad är ödem?
Vad orsakar ödem?
svullnad på grund av ansamling av vätska i vävnaderna.
orsaker till ödem
-ökad kapillärtryck (ex.hjärtsvikt, ventrombos)
Hjärtmuskelcellen /cardiomyocyte/
vad består hjärtats retledningssystem av?
Sinusknutan
AV-knutan
His-bunten
Purkinjefibrerna
vad är syftet med retledningssystemet?
Sinusknutan
AV-knutan
His’-bunten
- för signalen igenom bindvävsplattan (fungerar som isolator- signalen kan bara gå den här vägen)
Purkinjefibrer
Aktionspotential i sinusknutan
*Frekvensen ökar av sympatikusaktivering (adrenalin +NA) och minskar av parasympatikus (ACh).
aktionspotential i skelett vs hjärtmuskel
I skelettmuskel- kort refraktär period gör flera kontraktioner summeras på varandra för att öka kraften och dessutom möjliggöra tetanus (kramp).
I hjärtmuskel- tetanus kan ej uppkomma pga den långa refraktärperioden.
vad mäter man med EKG?
Elektrokardiografi EKG är en undersökning av hjärtats elektriska aktivitet.
EKG kan upptäcka störningar i hjärtrytmen och påvisa olika hjärtsjukdomar.
olika taggarnas betydelse
P: elektriska impulsen går genom förmaken.
QRS: elektriska impulsen går genom kamrarna.
T: kamrarna återställer sig och är klar för nästa impuls.
depolarisering av förmaken
depolarisering av kamrarna
repolarisering av kamrarna
*Repolarisering av förmaken sker samtidigt som depoalrisering av kamrarma och syns därför ej.
Hjärtväggens uppbyggnad (hjärtsäcken)
från insidan av hjärtat och utåt:
endocardium–> myocardium–> epicardium
Hjärtsäcken förhindrar översträckning av hjärtat.
kranskärl
försörjar hjärtmuskeln med närings- och syrerikt blod och att föra syrefattigt blod bort från hjärtmuskeln.
Kranskärlen utgörs av artärer som utgår från aortas början (strax efter aorta-klaffen)
samt venerna mynnar in i höger förmak (sinus coronarius)
Kärlkramp
förkalkning i dessa kärl–>
försämrar blodtillförsel till muskelcellerma och personen kan få tillfällig syrebrist till en del av hjärtat vilket ger smärta och ångest- ANGINA PECTORIS
Hjärtats cykel
Diastole delas upp i:
-Isovolymetrisk relaxation: alla klaffar är sängda
kamrarnas muskulatur relaxerar
trycket i kamrarna sjunker hastigt.
/trycket sjunker men volymen förändras inte/
-Kammarfyllnadsfasen:
tricuspidalis och bicuspidalisklaffarna öppnar sig när trycket i kamrarna är lägre än i förmaken.
–> blodet strömmar in i kamrarna från förmaken
–> avslutas med att klaffarna stängs (vilket sker när kamrarna kontraherar)
Systole delas upp i:
-Isovolymetrisk kontraktion:
kamrarna kontraherar med stängd klaffar
inget blod lämnar kanmrarna men trykcet stiger kraftigt.
/trycket stiger men volymen förändras inte/
-Ejektion:
pulmonalis- och aortaklaffarna öppnar sig pga att trycket i kamrarna nu är högre än i truncus pulmonalis och aorta–> varvid blodet strömmar ut ur kamrarna till ärterna till lungan eller resten av kroppen–> avsluts med att klaffarna stängs
vad är hjärtminutvolym HMV eller cardiac output CO?
den volym blod som varje hjärthalva pumpar varje minut.
vid vila är CO c:a 5L/min
vid hård fysisk träning ökar 5 ggr dvs 25L/min.
HMV= SV x Hjärtfrekvens
slagvolym - är volym blod som pumpas ut vid varje slag, c:a 70 ml
hjärtfrekvens - är antal slag per minut, 70 slag/min för normal vuxen.
vad beror slagvolymen av?
SV= EDV-ESV
vad är venöst återflöde?
Den mängd blod som kommer till hjärtat via venerna, efter att ha passerat kroppen.
vilka faktorer ökar hjärtats slagvolym?
1-ökad sympatikus aktivitet (aktiveras sympatiska nerver i kärlväggen och ger en kontraktion av vener–>ökad venöst återflöde och ökad SV)
2-ökad blodvolym
3-ökad användning av muskel-ven-pumpen
4-ökade respirattionsrörelser (djupare och snabbare andning bidrar till en större tryckskillnad mellan vener i brösthålan och förmaken –>ökad återflöde)
LEDER till
artärtryck under diastole (afterload)