vad ska en palliativ vårdplan innehålla?
- behandling av palliativa symtom
- vårdbegränsningar
- vart vård ska ges
- vad vårdens innehåll ska vara.
vad kallas samtal när man övergår till palliativ vård?
brytpunktssamtal.
UPPREPA PALLIATIVA KITET
Midazolam 5mg/ml ge 2,5-5mg sc inj.
Haldol 5mg/ml ge 1mg sc. inj.
Morfin 1mg/ml ge 2,5-5mg sc inj.
Robinul 0,2mg/ml ge 1ml dvs 0,2mg sc inj.
vad krävs för att få närståendepenning?
- närstående med sjukdom som på kort sikt är livshotande
- Sjuka personen samtycker
- 100 dagar per sjuk person.
- förlora arbetsinkomst
- läkarutlåtande
- Ansökan till försäkringskassan
hur fastställer du dödsfall, beskriv observation, undersökning, kriterier.
- naturlig eller onaturlig dödsfall(suicid, missbruk, brott, försummelse inom vården, olycka, överdosering)
- Direkta(likstelhet, likfläckar, förruttnelse, skada ej förenlig med liv) och indirekta dödstecken(ej hjärtljud, ljusstela ofta vida pupiller, ingen spontan andning).
när ska man göra en klinisk resp. rättsmedicinsk obduktion?
klinisk :
- Fastställs av läkare
- naturlig död
- mål: fastställa dödsorsak, få kunskap om sjukdom, kunskap om behandlingseffekt, kvalitetskontroll inom sjukvården, undersöka skador/sjukliga förändringar i kroppen.
- Samtycke: behövs ej för fastställande av dödsorsak. Behövs för vetenskapligt syfte.
- utförs av patolog.
rättsmedicinsk:
- Åklagare eller domstol.
- Onaturlig död, kropp som ej kan identifieras och plötslig död hos ung person.
- rättsläkare genomför obduktionen.
- samtycke behövs inte.
vilka intyg fylls i vid död. Hur snabbt och vart skickas de?
- Dödsbevis till skatteverket. Efterföljande vardag, 24h.
- Dödsorsaksintyg. Till socialstyrelsen. Inom 3v. efter dödsfall.
vad är socialstyrelsens definition av palliativ vård?
vårdens syfte är att lindra, främja livskvalité för patient med progressiv obotlig sjukdom/skada med beaktande av de 4 behov; existentiella, sociala, psykiska, fysiska. Samt organiserat stöd till närstående.
när ska palliativ vård påbörjas?
när patient har en progressiv obotlig sjukdom som behöver vård med fokus livskvalité och lindring. När palliativ vård startas kan vara olika; tidig under pågående livsförlängande behandling, integrerad eller med en tydlig brytpunkt.
vad är skillnad mellan brytpuntssamtal och samtal vid allvarlig sjukdom?
S-allvarlig sjukdom: sker tidigt i förloppet, samtal med patient och närstående. Tar upp prognos, diagnos, önskemål om framtida vård.
Brytpunktssamtal: ändring i målet(lindring vs. förlängning), patientens önskan/värderingar, definiera vårdbegränsningar, sätta upp en plan för framtida vård(vårdplanering, dokumenteras vårdplan. Ge tydliga kontaktvägar till vården och erbjud praktisk vård till patient och anhörig.
under samtal ska man utforska flera aspekter om hur patient vill leva sitt liv, nämn några sådana.
- relationer
- mening med livet för pat
- erfarenheter
- värderingar
- kultur
- existentiella frågor, räddslor, problem.
det är inte ovanligt att patienter får information men tar inte till sig detta. Vad kan vi göra för att nå fram?
- Ha pauser
- Repetition av information
det uppstår tillfällen där närstående eller patient inte håller med om vården. Vad kan vi göra åt det?
- Lyssna på deras tankar.
- Bekräfta känslor, sammanfatta, upprepa.
- Pedagogisk berätta om skäl till val; juridik, etik, vetenskap.
- sammanfatta samtalet.
ibland är barn närstående. Hur hanterar vi det?
- samtal: förälder, kurator, palliativ enhet, barntraumateam.
- Stöd: orosanmäla, socialtjänstinsatser.
- Utforska resurser; närstående osv.
beskriv begreppen tidig palliativ fas, sen palliativ fas, preterminal och terminal fas.
tidig : pågående livsförlängande behandling, obotbar sjukdom.
Sen palliativ: mål är livskvalité och symtomlindring.
preterminal: kraftig påverkad patient men vaken, vilar mycket.
terminal: slutskedet. äter ej, somnolens, cheyne-strokes-andning, cirkulationsförändring.
vad ska en vårdplan innehålla?
- vårdbegränsningar; 0-IVA , 0-HLR osv
- Plan vid smärta, oro, infektion, fraktur, urinstämma, avvikande glukos, rosslighet, illamående osv.
- Vad patienten önskar själv(vårdas i hemmet eller sjukhus).
vad ska palliativ vårdplan innehålla?
- vilken vård som ska ges
- var vården ska ges
- hur vanliga palliativa symtom hanteras
- behandlingsbegränsningar.
detta görs i samråd med patient och anhörig. Brytpunktsbedömningen är dock medicinsk.
vad är vanliga symtom i livets slutskede?
- oro
- smärta
- andnöd
- illamående
- förvirring
- rosslig andning.
hur kan du behandla ångest/oro palliativt?
- samtal, meditation, taktil masage
- Midazolam(benso) inj. 5mg/ml sc. 2,5-5mg eller oxascand 5mg vb
hur vill du behandla smärta palliativt?
Skelettsmärta:
- NSAID
- Steroider.
Neuorgen:
- Gabapentin
- Pregabalin
- Saroten
Nociceptiv
- långverkande
- 1/6 dygnsdos morfin vb. kortverkande.
om dosökning behövs öka med 30% av dygnsdosen morfin.
- helst oral lösning, plåster eller sc. injektioner alt. pump.
vid njursvikt: undvika morfin/kodein ist. oxykodon eller hydromorfon alt. fentanyl/metadon.
hur kan du behandla andnöd?
- morfin 2,5-5mg
hur behandlas illamående palliativt?
- behandla orsak; oral svamp, förstoppning, opioid, ökad ICP.
opioid: Antihistamin postafen 25mg p.o,
ondasetron 4-8mg p.o eller inj. 8mg.
Haldol 1-2mg/d.
Olanzapin 2,5-10mg p.o
Betametason 0,5mg p.o eller 4mg/ml iv.
metoklopramid(primperan) 10mg p.o
hur kan du behandling kakexi?
Betapred 0,5mg 8x1 i en period.
TPN - enbart om förväntad livslängd är månader och svårt att svälja eller ileus.
i pallitiv skede ska läkemedelslista rensas. beskriv principer för detta.
hjärtsviktsbehandling- kvar; symtomlindring.
Insulin- kan vara kvar.
- symtomlindring- lvar
UT:
- vitaminer
- PPI
- Statiner
- BT mediciner
- urologiska lm
- bisfosfanater.
- BB
- Antidepressiva
