T3 CREN M > EKG > Flashcards

EKG Flashcards

(78 cards)

Study These Flashcards
1
Q

Vad är felet på detta EKG?

A

Inget, det är normalt

  • 11,5 RR-intervall = 70 puls med oregelbunden puls i mitten normalt då det är andningsvarierat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad visar detta EKG?

A

Nodal (AV) rytm

  • Ingen P-våg alls (ibland retrograd P-våg före eller efter QRS-komplexet)
  • Normalt QRS-komplex
  • Regelbunden kammar-rytm, 40-60 slag/min (alltså lite lägre)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad visar bilden?

A

Ventrikulär rytm

  • Breddökade QRS-komplex med avvikande utseende (eftersom det sker utanför retledningssystem)
  • Långsam kammarrytm <40/min
  • Ingen relation mellan QRS och förmaks-impulser (på bilden ses P-vågor utan relation till QRS) alternativt ingen förmaksaktivitet alls
    • Kan ses vid AV-block III
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad visar bilden?

A
  • Förmaksflimmer
    • P-vågor saknas
    • Istället oregelbundna flimmervågor med frekvens över 350/min
    • Oregelbunden kammarrytm (se bilden)
    • Normala QRS-komplex (smala)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad visar bilden?

A

Förmaksfladder

  • P-vågor saknas
  • Sågtandsmönster (F-vågor)
  • Förmaksfrekvens vanligen mellan 250 och 350 /min
  • Kammarfrekvensen är oftast regelbunden, men är beroende av blockeringsgrad i AV-noden
  • Blockeringsgraden i AV-noden kan variera, t.ex. kan var 4:e F-våg överledas till kamrarna, s.k. 4:1 blockering (eller 2:1 osv)
  • Normala QRS-komplex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är fel i detta EKG?

A
  • Förmaksflimmer
  • Kammarfrekvens 80/min (13x6)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad visar bilden?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad visar bilden?

A
  • Regelbunden rytm kan störas av extraslag
  • SVES (supraventrikulära)
    • Ektotopiskt förmaksfokus (Ej från Sinusknutan) eller nodalt (föregås inte av P-våg eller retrograd sådan)
    • P-vågen är förändrad eller döljs av T-vågen
    • Vanligen normal QRS-sekvens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad visar bilden?

A
  • Ventrikulära (VES)
    • P-våg saknas före QRS-komplexet (inget från förmak!)
    • Breddökat QRS-komplex med avvikande utseende (sänkningen efter på ST-sträcka)
    • Diskordant T-våg (icke normal)
    • Vanligen full kompensatorisk paus (2 RR-intervaller efter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Retledningshinder kan vara

  • AV-block 1, 2 eller 3
  • Högersidig skänkelblock och vänster
  • En av skänkelblocken har två delar vilka och vilken av blocken är det?
A

Bakre eller främre fascikelblock

Kan vara i hela vänstersidan eller någon fascikel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad visar bilden?

A
  • AV-block I – förlängd P till Q tid, alla P-vågor följs dock av QRS-komplex (ses bäst på vänster sida förstås där mätning går bättre)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad visar övre bild?

A
  • AV-block II, vissa P-vågor följs inte av QRS-komplex
    • Mobitz typ 1, d v s med s k Wenckebach-periodik, är lokaliseringen så gott som alltid i AV-knutan och QRS-komplexet är därför smalt och tillståndet oftast benignt. PQ-tiden förlängs succesivt tills förmaksimpuls blockeras helt och QRS faller bort (tenderar upprepas, var tredje P-våg blockeras är vanligast 3:2)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad visar bilden?

A
  • AV-block II, Mobitz typ 2
  • Lokalisationen oftast mer distal (His bunt och skänkel) och QRS-komplexet är i regel breddökat (PQ-tiden ofta konstant och denna övergår ofta till AV-block III)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad visar bilden?

A
  • AV-block III, P-vågor kommer regelbundet men QRS oregelbundet. Sinus stoppas i AV-nod och då tar kammare över (blir då breddökning), totalt block
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är det för fel på P-vågen?

A
  • Inget, detta är en normal P-våg
    • Positiv i avledning I till aVF samt V3-V6
    • Höjd <- 0,3 mV (3 mm)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad händer med P-våg vid vänster förmakshypertrofi?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad händer i P-våg vid höger förmakshypertrofi?

A

Höjd > 0,3 mV (3 mm)

(Avledning II och V1 höjs de tydligt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är normal PQ-tid?

A

Normalt 120-200 ms < 60 år)

120-220 ms > 60 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad visar bilden?

A
  • Förlängd PQ-tid (AV-block I), ska normalt finnas inom två rutor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad visar dessa bilder?

A
  • Kort PQ-tid med deltavåg (kan ske vid överledning från annat ställe än AV-noden, tar liksom en genväg)
    • En rest från den embryonala utvecklingen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Sätt dit rätt siffror

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Sätt dit rätt bokstäver

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q
  • Elektisk axel
    • Huvudriktning (gemensam) för den elektriska aktiviteten (vektorn) vid depolarisation
    • Anges som gradtal i frontalplanet (extremitetsavledningar)

Hur ser en normal elektisk axel ut?

A
  • Normal 0-90 grader (-30 ok hos äldre)
  • Om avledning I och II är positiva är det oftast normalt (minus i II så är det vänsterställt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är felet på den i mitten?

A
  • Vid högerkammartillväxt dras elektrisk axel mer åt aVF
  • Om avledning I och II är positiva är det oftast normalt (minus i II så är det vänsterställt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vad är felet på den till höger?
* Vid vänsterkammartillväxt dras elektrisk axel uppåt * Om avledning I och II är positiva är det oftast normalt (minus i II så är det vänsterställt)
26
Vad är normal bredd (duration) på QRS-komplexet?
(5 mm)
27
Vad visar bilden (strecken)?
* **Gråzon** 100-120 ms (stor ruta 100 ms) * Intraventrikulärt ledningshinder * Deltavåg * Kammarhypertrofi
28
Vad ser du på bilden som avviker?
* QRS-komplex bredd -\> 120 (6 mm) * Skänkelblock * Bilden visar vänsterställt skänkelblock * Bredare V5 och V6 signifikant * Även djupt S i V1 * Pacemaker * Kammarutlöst rymt * Deltavåg
29
Vad visar tyder bilden i V1 på?
Högersidigt skänkelblock (ökad bredd och M-formad linje i V1)
30
Vad kan höga amplituder av QRS-komplexet tyda på? Vad är höjden relaterad till?
* Höga amplituder tyder på * Mkt muskelmassa eller ansträngt hjärta * Bra elektriska transmissions-förhållanden (lång och smal) * Delvis åldersrelaterat
31
Vad kan låga amplituder av QRS-komplex tyda på?
* Låg elektrisk aktivitet * Dämpning av signaler (vätska, fett, luft)
32
* Q-våg (normal) * Kommer av septums aktivering * Små Q-vågor i V4-V6 och extremitetsavledningar * Liten Q-våg i **en** inferior avledning (II-III) * QS-komplex i V1 och/eller III Vad kan bilden tyda på? Var får Q-vågor aldrig förekomma?
* Att den är patologisk (bilden) * -\> 40 ms * -\> 25 % av R-våg i samma avledning * Q-våg i V2 eller V3 (får aldrig förekomma)
33
Vad ses till höger i bild?
* R-vågsprogression * I vissa lägen blir det inte Q våg utan minskad R-våg i bröst * V4 eller V5 ska ha högsta topp (**och bara en topp!**) * Till höger ses patoligisk (trolig infarkt) då den ökar i början och minskar för att sedan öka igen
34
Vad är det viktigaste att beakta gällande ST-sträcka hos någon som kommer in med ont i bröstet?
* ST-höjning vid akut hjärtinfarkt (viktig) * Kolla i alla avledningar!
35
**T-vågen** * Speglar kamrarnas repolarisation (ska vara positiv oftast) * Ett huvudsakligen positivt QRS-komplex följs av vanligen av en positiv T-våg * Negativ kan ses vid?
Hjärtinfarkt, ichemi, breddökade QRS, perikardit osv
36
* QT-tiden är ett mått på hjärtats mekaniska systole Hur korrigeras QT-tid och vad är patologiskt?
* QT-tid varierar med kön och frekvens därför används QTc-tid där man korrigerar på olika sätt * -\> 460 ms är patologiskt
37
Förstärkning och kvalité Rytmdiagnostik P-vågor PQ-tid QRS-komplex innan vi sammanfattar fynden, vilka tre ytterligare parametrar tittar vi på?
ST-sträckan T-vågen QT/QTC-tid
38
Hur ska du placera V1-V6? Hur ska du placera extremitetsnoderna?
Röd på höger arm, gul på vänster arm och grön på vänster ben, Svart är jordning så kan placeras på t ex vänster ben också
39
Vad innebär PQRSTU?
40
Vad innebär en ruta på bredden? Vad innebär en ruta på längden?
42
Hur ser du skillnad på vänster- och högerställd kammare på EKG?
43
Hur kan du snabbt avgöra om elaxeln är normal, höger- eller vänsterställd genom att titta på två avledningar?
44
Ett annat namn för skänkelblock?
Grenblock
45
Vad visar den övre bilden?
* **Alltid breddökning \> 120 mm** * RBBB = right bundle branch block (högergrenblock) * Blocket sitter basalt i kamrarna och i högergrenblock tar det längre tid att sprida impulsen till höger kammare * V1-V2 – R och R´ (höger kammare som ligger efter) * V5-V6 – bred S-våg, * Förändrad T-våg och ST-sträcka eftersom repolariseringen också bli störd * Negativ ST-sträcka och T-våg i V1 och V2 * Positiv T-våg i V5 och V6
46
Vad visar bilden?
* LBBB = left bundle branch block (vänstergrenblock) * Tar längre tid att sprida impuls i vänster kammare * Breda och klumpiga QRS-komplex i alla avledningar * V1-V2 - djup och bred S-våg, r saknas eller är mindre än normalt * V5-V6 (även I och aVL) - bred, ev hackig och klumpig R-våg * Sekundär störning i ST och T-del * Vänstersidiga (V5-V6 och I-aVL) - ST-sänkning och T-vågsinversioner * V1-V3 ST-höjning (inte högre än 5 mm) och positiva T-vågor
47
Vänster skänkel har två fasciklar. Vad händer vi främre fascikelblock (främre hemiblock) gällade EKG?
* Främre fascikelblock (främre hemiblock) Sprids impulsen via den vänstra bakre fascikeln ges vänsterorienterad elaxel * Inga breddökade M eller V-formade QRS-komplex i bröstavledningar (såvida inte samtidigt högergrenblock finns – bifascikulärt block))
48
Vänster skänkel har två fasciklar. Vad händer vid bakre fascikelblock (bakre hemiblock) gällade EKG?
* Impulsen sprids via den vänstra främre fascikeln vilket ger högerorienterad elaxel
49
Vad skiljer främre- och bakre vänster skänkelblock om vi kollar på extremitetsavledningar?
50
**Amplitud - low voltage** * alla bröstavledningar \< 10 mm (1 mV) eller * alla extremitetsavledningar \< 5 mm (0,5 mV) Vilka skillnader finns gällande avledningarna?
* Viktigt tänka på att små variationer i bröstavledningar påverkar mkt, det gör inte extremitetsavledningar
51
**Patologiska Q-vågor/ändring i R-taggarnas höjd** * Patologiska Q-vågor alltså breda eller djupa * Kan användas för som markörer på gamla infarkter Vektor uppe till vänster (infarkt i närmaste vägg) försvinner vilket gör att andra vektorer ger större vektorutslag
Japp, försök komma ihåg detta
52
**Då någon kommer in med bröstsmärta är det viktigt att tänka ST-sträcka** * **Kolla i alla avledningar!** * ST-sträcka ska ligga på samma nivå som innan QRS-komplex Vad ska man tänka på gällande J-punkten?
* Max 1,5-2 mm i V1-V3 * Max 1 mm i övriga avledningar
53
**Då någon kommer in med bröstsmärta är det viktigt att tänka ST-sträcka** * Kolla i alla avledningar! * ST-sträcka ska ligga på samma nivå som innan QRS-komplex Vad är viktigt tänka gällande ST-sträckan (den är inte höjd)?
* Sänkning av ST-sträcka * Mät 60 ms efter J-punkt * Max 0,5 mm är tillåtet
55
**Då någon kommer in med bröstsmärta är det viktigt att tänka ST-sträcka** * Kolla i alla avledningar! * ST-sträcka ska ligga på samma nivå som innan QRS-komplex * Normal form är lätt konkav När kan man se en knickad ST-T-övergång?
56
När kan man se en nedåtsluttande ST-sänkning?
Ischemi Vänsterkammarbelastning Skänkelblock
57
När kan man se den ospecifika ST-sänkningen "hängmatta"?
LM-behandling Hypokalemi
58
* LM, cerebrovaskulära katastrofer och intrakraniell tryckstegring Vad kan vi eventuellt se på EKG vid någon av dessa?
Negativ T-våg
59
Var kan vi tillåta att T-våg är negativ?
V1 samt i aVL eller III (när R-amplituden är liten)
60
På vilket sätt kan QT-tiden orsaka arytmier?
Om det är lång QT-tid
61
Vad är patologisk QT-tid? Hur mäter du QT-tiden?
* -\> 460 ms är patologiskt * Se vad datorn räknat ut då den justeras (QTc-tid)
62
**U-våg** * Efterpotential med låg amplitud * Oklar betydelse * Kan påverka mätning av QT-tid Kan ses oftare vid?
Ses oftare i samband med bradykardier
63
**Sammanfattande svar och tolkning** * Var systematisk * Checklistan! * Gör en egen tolkning innan du läser datorns tolkningsförslag * Ta ställning till datortolkningen, tycker du samma sak * Vid tveksamheter, visa EKG för någon mer * Datorn är bra på vissa saker och din hjärna på andra Svaret ska innehålla?
* Grundrytm * Hjärtfrekvens * Eventuella patologiska fynd/diagnos * Jämför med ett tidigare taget EKG
64
Hur bestämmer vi att vi har rytm?
Tre eller fler slag från samma impulsursprung
65
Vad händer med P-våg vid ektopisk förmaksrytm (längre ner i förmaken)?
Mer negativ
66
Vad i tusan är det detta?
**Förmaksflimmer**
67
Vad är detta?
**Förmaksfladder**
68
Ventrikelflimmer är en typ av ventrikulär takykardi, vad händer med pumpförmågan och vad måste göras?
**Obefintlig pumpförmåga** **Kräver defibrillering**
69
Vad tyder bred eller hög P-våg på?
Mkt muskelmassa och förstoring av en eller båda förmaken
70
Sinusarytmi * Uppfyller kriterier för sinusrytm men rytmen är oregelbunden. Vad tyder denna på hos yngre individer och hur kan det avhjälpas?
* Normalfysiologiskt hos unga individer * Beror på att hjärtfrekvens stiger vid inandning (minskad vagusaktivitet) och minskar vid utandning (ökad vagusaktivitet) * Om man håller andan blir rytmen helt regelbunden * Respiratorisk sinusarytmi är ovanligt hos vuxna/äldre individer och kan då orsakas av myokardischemi, sinusknutesjukdom eller digitalistoxicitet * En första diagnostisk åtgärd är att be patienten hålla andan, blir rytmen regelbunden så är tillståndet sannolikt ofarligt
71
Hur börjar depolariseringen av kammrarna och vilka utslag ger den i V1-V2 och i V5-V6?
Normalt börjar depolarisation av kammare i septum. Septums aktivering börjar i vänstrra delen av septum och går mot högra delen. Den lilla vektorn som septum genererar blir riktad framåt och höger, dvs mot V1 och V2 vilket ger liten r-våg Samma vektor registreras som liten q-våg i V5-V6
72
Höga QRS-amplituder i vänsterkammaravledningar samt ST-sänkningar och T-vågsnegativitet i samma avledningar tyder på?
**Vänsterkammarhypertrofi**
73
Vad innebär VAT?
74
När kan vi säga att VAT är förlängd och vad kan det tyda på?
Högerkammarhypertrofi: VAT i V1–2 \> 0,03 sek Vänsterkammarhypertrofi: VAT i V4–6 \> 0,05 sek
75
Vad ska vi tänka på vid breddökningar av QRS gällande bedömningen framåt?
* Vid breddökning beroende på **högersidigt skänkelblock** – försiktig bedömning framåt * Breddökning pga **vänstersidigt skänkelblock**, **deltavåg**, **pacemaker** eller **AV-block III** – avbryt utvärdering (ST-sänkning och annan patologi kan döljas)
76
Vad visar bilden?
77
Vad visar bilden?
79
Vad innebär en diskordant T-våg?
Den har omvänd riktning (vektor) mot kammarkomplexet
80
Vad innebär en konkordant T-våg?
Den har samma riktning (vektor) som QRS-komplexet
81
Vad tänker du om du har en ensam Q-våg i t ex V4?
En gång är ingen gång då vi behöver en bekräftande granne (alltså att Q-våg syns även i V3 eller V5
T3 CREN M
flashcards
Decks in class (30)
# Cards
Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2026 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions