Berätta om EU: Bakgrund, hur och när bildades EU, hur många medlemsstater?
Växte fram under andra världskriget för att skapa fred och stabilitet i Europa genom att binda ländernas ekonomier så tätt samman att krig skulle bli mycket svårt. Fokus låg på gemensam kontroll av strategiska industrier, särskilt kol och stål.
1951: Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) bildas av sex länder: Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien, Nederländerna & Luxemburg.
1957/1958: Romfördraget skapar Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Euratom. Målet är en gemensam marknad med fri handel och en tullunion.
1992/1993: Maastrichtfördraget undertecknas och träder i kraft —> Europeiska unionen (EU) bildas formellt. Samarbetet breddas till politik, utrikes- och säkerhetsfrågor samt ekonomisk och monetär union.
EU har gått från 6 till 27 medlemsstater, (efter Storbritanniens utträde) och syftar till att främja fred, demokrati, mänskliga rättigheter samt ekonomi och social utveckling genom den inre marknaden.
Vilka är EU:s kandidatländer?
Idag finn 9 formella kandidatländer:
- Albanien
- Bosnien och Hercegovina
- Georgien
- Moldavien
- Montenegro
- Nordmakedonien
- Serbien
- Turkiet
- Ukraina
Vad krävs för att gå med i EU?
Köpenhamnskriterierna måste uppfyllas:
Politiska krav: Stabil demokrati, rättstat, fria val, respekt för mänskliga rättigheter samt skydd av minoriteter.
Ekonomiska krav: En fungerande marknadsekonomi som klarar konkurrensen på EU:s inre marknad.
Administrativa/ juridiska krav: Förmåga att införa och följa hela EU:s regelverk, inklusive att acceptera EU-domstolens beslut och bidra till EU:s budget.
Ett godkänt anslutningsfördrag krävs från alla medlemsstater.
Vilka är EU:s viktigaste fördrag och överenskommelser?
Parisfördraget (1951): Skapade Europeiska kol- och stålunionen (EKSG) med gemensam kontroll över kol- och stålindustrin för att minska krigsrisk.
Romfördragen (1957): Grundade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) med mål om gemensam marknad, frihandel och tullunion, samt Euratom för samarbete kring kärnenergi.
Europeiska enhetsakten (1986): Påskyndade genomförandet av den inre marknaden och ökade användningen av majoritetsbeslut.
Maastrichtfördraget (1992, 1993): Bildade Europeiska unionen EU, införde unionsmedborgarskap, lade grunden för EMU och euron samt utökade samarbetet till bl.a. utrikespolitik.
Amsterdamfördraget (1997): Stärkte medborgarnas rättigheter och effektiviserade beslutsfattandet.
Nicefördraget (2001): Anpassade EU:s institutioner inför en större union med fler medlemsstater.
Lissabonfördraget (2007, 2009): Stärkte Europaparlamentets makt, gjorde stadgan om grundläggande rättigheter juridiskt bindande och förbättrade EU:s beslutsprocesser och globala handlingsförmåga.
Vilken var den senaste stora fördragsändringen?
Lissabonfördraget, tecknades 2007 och trädde i kraft 2009.
Syfte: Stärkte demokratin, effektivisera beslutsfattandet och öka EU:s handlingsförmåga i globala frågor, t.ex. klimat.
Viktiga förändringar:
- Starkare roll och fler ledamöter i Europaparlamentet.
- Förenklade omröstningsregler i ministerrådet (utökad kvalificerad majoritet).
- Införande av medborgarinitiativet.
- Fast ordförande för Europeiska rådet.
- EU:s höga representant för utrikesfrågor, knuten till kommissionen.
Vilka är ”de fyra friheterna”?
- Fri rörlighet för varor: Inga tullar eller kvoter mellan medlemsländer.
- Fri rörlighet för tjänster: Företag och yrkesutövare kan verka över nationsgränser.
- Fri rörlighet för personer: EU-medborgare kan resa, bo, arbeta och studera fritt inom EU.
- Fri rörlighet för kapital: Fria flöden av pengar, investeringar och betalningar.
Syfte:
- Skapa EU:s inre marknad, ett gemensamt ekonomiskt område utan inte gränser.
- Öka handel, konkurrens, sysselsättning och ekonomiskt välstånd.
- Infördes genom Romfördraget (1957) och fullbordades med Europeiska enhetsakten (1986).
Räkna upp EU:s institutioner.
- Europeiska kommissionen
- Europaparlamentet
- Europeiska rådet
- Ministerrådet
- EU-domstolen
- Europeiska revisionsrätten
- Europeiska centralbanken
Beskriv de viktigaste av EU:s institutioner.
Europeiska kommissionen:
- 27 kommissionärer (1 per medlemsstat), ledda av en ordförande. Säte i Bryssel.
- Föreslår en ny EU-lagstiftning, övervakar att EU-lagar följs, genomför EU:s politik, hanterar budgeten, ansvarar för konkurrenspolitik, förhandlar handelsavtal och företräder EU internationellt.
Europaparlamentet
- 720 direktvalda ledamöter (MEP) från medlemsländerna, fördelade efter befolkning. Säte i Strasbourg och Bryssel.
- Antar lagar tillsammans med Ministerrådet, beslutat om EU:s budget, granskar och kontrollerar kommissionen samt godkänner kommissionens ordförande och ledamöter.
Ministerrådet
- Ministrar från medlemstaterna, olika sammansättning beroende på politikområde. Ordförandeskapet roterar var sjätte månad. Säte i Bryssel.
- Antar EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet, samordnar medlemsländernas politik och representerar EU externt.
Beskriv hur beslut fattas i EU.
- Initiativ:
- Europeiska kommissionen tar fram ett lagförslag eller samråd med experter, medlemsstater och medborgare. - Första läsningen:
- Förslaget skickas samtidigt till Europaparlamentet och Ministerrådet. Om båda är överens antas lagen direkt. - Andra läsningen:
- Om oenighet finns granskar rådet och parlamentet förslaget igen och föreslår ändringar. - Förlikning:
- Vid fortsatt oenighet tillsätts en förlikningskommitté med representanter från parlamentet och rådet för att nå kompromiss inom sex veckor. - Antagande och publicering:
- Den gemensamma texten antas formellt och publiceras i EU:s officiella tidning. - Genomförande och kontroll:
- Medlemsstaterna inför lagen nationellt, ofta inom 1-2 år. Kommissionen övervakar att reglerna följs, och EU-domstolen kan pröva överträdelser.
Beskriv vad EU som valutaunion innebär.
Valutaunionen kallas för Euroområdet. Just nu finns det 20 EU-länder som använder euron som gemensam valuta.
Styrning: Europeiska centralbanken (ECB) ansvarar för en gemensam penningpolitik med fokus på prisstabilitet.
Syfte och effekter:
- Underlättar handel mellan länder.
- Minskar växlingskostnader och valutakrisen.
- Fördjupar ekonomisk integration genom gemensam valuta och samordning.
Nämn några av de aktuella problemområden som diskuteras inom EU idag.
Säkerhet och försvar:
- Det ryska kriget i Ukraina präglar EU:s agenda, med fokus på försvarsförmåga, gemensam vapenupphandling, cyberförsvar och minskat beroende av externa leverantörer.
Konkurrenskraft och ekonomi:
- Förhandlingar om nästa EU-budget (2028-2034), handelsspänningar med USA och Kina, regleringar av AI samt satsningar på grön omställning och digitalisering.
Migration:
- Genomförande av migrations- och asylpakten, med betoning på återvändande, bekämpning av människosmuggling och hantering av irreguljär migration.
Klimat och energi:
- Arbete med nya klimatmål mot 2040, energisäkerhet samt diversifiering av leveranskedjor för att minska fossila beroenden och pressa energipriser.
Överstatlighet/ Mellanstatlighet
Överstatlighet:
- EU kan fatta beslut som är bindande för medlemsstaterna även mot deras vilja. EU:s institutioner står över nationalstaten.
Mellanstatlighet:
- Samarbetet bygger på att medlemsstaterna själva bestämmer. Beslut kräver ofta enhällighet och staterna behåller kontrollen.
Federation/ Konfederation
Federation (förbundsstat):
- Makten delas mellan central nivå och delstater. Delstaterna kan inte lämna ensidigt, t.ex. USA.
Konfederation (statsförbund)
- Självständiga stater samarbetar, men behåller suveräniteten och kan lämna samarbetet. EU ligger närmare detta än en federation.
Tullunion/ Frihandelsorganisation
Tullunion:
- Fri handel inom området + gemensam tull mot omvärlden, t.ex. EU.
Frihandelsorganisation:
- Fri handel mellan medlemmar, men varje land har egen tullpolitik mot omvärlden.
Veto/ Konsensus/ Enkel, Kvalificerad och Dubbel majoritet.
Veto:
- Ett land kan ensamt stoppa ett beslut.
Konsensus:
- Alla är överens (eller accepterar beslutet).
Enkel majoritet:
- Mer en hälften röstar ja.
Kvalificerad majoritet:
- Starkare majoritet, i EU: minst 55% av länderna som representerar minst 65% av befolkningen.
Dubbel majoritet:
- Samma som ovan —> både antal stater och befolkning räknas.
Subsidiaritetsprincipen
Beslut fattas på lägsta effektiva nivå, EU ska bara agera om målen inte kan uppnås bättre nationellt eller lokalt.
EMU
Ekonomiska och monetära unionen.
—> Samarbete om ekonomisk politik och gemensam valuta (euron) för euroländerna, med ECB som ansvarig för penningpolitiken.
GUSP/ GSFP
GUSP:
- Gemensam Utrikes- och SäkerhetsPolitik.
GSFP:
- Gemensam Säkerhets- och FörsvarsPolitik. (T.ex. militära och civila insatser)
Schengenavtalet
Avskaffar gränskontroller mellan deltagande länder och ger fri rörlighet över gränserna.
Medborgarinitiativ
Minst 1 miljon EU-medborgare från flera länder kan kräva att kommissionen överväger ny lagstiftning.
Det demokratiska underskottet
Kritik mot att EU upplevs ha för svagt folkligt inflytande, låg valdeltagande och stor makt hos icke folkvalda institutioner.
Köpenhamnskriterierna
Krav för EU-medlemsskap:
- Demokrati, rättsstat, mänskliga rättigheter.
- Fungerande marknadsekonomi.
- Förmåga att följa EU:s regelverk.
Fördrag/ Förordningar/ Direktiv
Fördrag:
- EU:s grundlagar. Beslutas av medlemsstaterna.
Förordningar:
- Gäller direkt som lag i alla medlemsländer.
Direktiv:
- Sätter mål. Varje land bestämmer hur de ska genomföras nationellt.
EU:s budget
Finansieras främst av medlemsländernas BNI-avgift (länderna betalar en del av sin BNI in i den gemensamma kassan)
Vissa länder blir nettobidragsgivare för att de betalar in mer än de får tillbaks. Stor del av pengarna går till regionalstöd, för att minska ekonomiska klyftor mellan regioner, samt till jordbruksstöd inom CAP (Common agricultural policy)
Stöd från EU till lantbrukare för att matproduktion, lantbrukarnas lön och mer hållbart naturbruk.
