evolution

Question 1

Population

Answer 1

Alla individer som tillhör samma art inom ett ekosystem bildar tillsammans en population.

Question 2

Naturligt urval

Answer 2

Innebär att de individer som är bäst anpassade till sin miljö har störst chans att överleva och fortplanta sig framgångsrikt. Det är det naturliga urvalet som driver evolutionen.

Question 3

Genetisk variation

Answer 3

Varianter av de ärftliga egenskaperna (anlag) inom en art t.ex girafffer med olika långa halsar. Detta är en förutsättning för att det naturliga urvalet ska kunna ske.

Question 4

Mutation

Answer 4

Plötslig förändring i cellers genetiska material. Mutationer är slumpmässiga och oftast skadliga men ibland innebär de en förutsättning för individen i sin miljö. Mutationer kan endast ärvas om de sker i en könscell. Nya genvarianter uppstår genom mutationer. Mutationer gör att arter kan utvecklas och anpassas till nya miljöer.

Question 5

DNA

Answer 5

Molekyler som bär på den arvsmassa ( genetiska informationen) i alla kända organismer. DNA finns i cellkärnan. DNA består av två långa kedjor av nukleotider.

Question 6

Gen

Answer 6

Gener är avsnitt av DNA molekyler som innehåller information om aminosyrors ordningsföljder i proteiner. Varje individ ärver 2 kopior av varje gen, en från mamma och en från pappa. ”recept på proteiner”

Question 7

Protein

Answer 7

”byggnadsmaterial” i celler. De består av aminosyror i olika ordningar som är avgörande för proteinernas egenskaper. Proteiner innehåller byggmaterial till celler, enzymer och signalämnen som styr cellernas och därmed organismernas funktioner. De obegränsade varianter av proteinmolekyler bidrar till att vi alla kan ha olika egenskaper.

Question 8

Kvävebaser

Answer 8

De 4 kemiska byggstenar som utgör den genetiska koden i DNA molekyler. A( Adenin), T(Tymin), C( Cytosin och G (Guanin). De bildar stegpinnarna i DNA spiralen genom specifika baspar sammanställda( A+T, C+G) och motsvarar ordningsföljden av aminosyror i ett viss protein.

Question 9

Anpassning till miljön

Answer 9

En av 3 typer av naturligt urval.

Att miljön påverkar vilka alternativa anlag som är vanligast i en population.
Nya genvarianter uppstar genom mutationer (olika individer i en
population har olika egenskaper. )• Alla organismer producerar större mängd avkomma än vad det finns
resurser till. • De individer med bäst egenskaper har större chans att överleva och
fortplanta sig → deras gener sprids till nästa generation.
• Anpassning i evolutionär mening är inte medveten
Ex: björkmätare i England

Question 10

Björkmätare

Answer 10

Nattfjäril som förekommer i färgvarianter med ljusa och mörka vingar. Ex på naturligt urval genom anpassning till miljö i england före och efter 1800s industalisering. Innan -> Luften ren och trädstammar klädda i ljusa lavar som skyddar ljusa björkmätare från fåglar. Efter -> Förorenad luft, lavar försvann och trädstammar mörka av sot, ljusa upptäcks och mörka skyddas. Anlag för mörk färg fick allt större spridning samtidigt som anlag för ljusa vingar selekterades bort.

Question 11

Samevolution

Answer 11

En av 3 typer av naturligt urval. Arter anpassas till varandra. Egenskaperna selekteras fram hos olika arter så att dessa anpassas till varandras närvaro. Samevolution sker när två arter fungerar som varandras miljö. Samevolution kan ske via konkurrens, mutualism och predation.

Question 12

Konkurrens

Answer 12

Ett exempel på hur samevolution kan ske. Innebär att arterna delar upp nischerna mellan sig och olika egenskaper utvecklas. Tex nischa in på olika födokällor.

Question 13

Predation

Answer 13

Ett exempel på hur samevolution kan ske. Innebär ömsesidig påverkan mellan rovdjur och bytesdjur. Tex geparder och antiloper.

Question 14

Mutualism

Answer 14

Ett exempel på hur samevolutionen kan ske. Innebär spiral av ömsesidig påverkan. Tex fjärilens långa snabel för blommans nektar som bevaras långt ner i blomman.

Pollinering (Bin och blommor): Blommor ger nektar och pollen till bin som föda, och i utbyte sprider bina pollen mellan växter, vilket möjliggör förökning.

Question 15

Könsurval

Answer 15

En av 3 typer av naturligt urval.Innebär att det utvecklas skillnader i egenskaper hos hanar och honor inom en art. Estetiska faktorer styr partner valet. Faktorerna är kopplade till hög fitness. Tex påfågelhanors färgstarka fjädrar för att attrahera honorna med frisk utseende och arv. Preferensen ärvs från mödrar till döttrar och anslaget för fjädrar till söner. När hanars möjlighet att fortplanta sig genom att hanor slåss om honor kan de utveckla anlag för farliga vapen och stora kroppar hos hanarna. Tex kronhjortens hanar med kraftiga horn och stora kroppar. Hos dessa djur är hanarna större än honorna och endast hanar har horn.

Question 16

Geografisk isolering

Answer 16

Innebär att nya arter kan uppkomma. Om en population avskärmas av en geografisk barriär tex bergskedja, hav, inlandsis, från andra populationer av samma art kan det bildas en ny art. Den geografiska isoleringen leder till att populationer utvecklar olikheter i anatomi, beteende och fysiologi eftersom barriärer förhindrar utbyte av gener och de utvecklas oberoende av varandra. Med tiden kan populationerna bli så olika varandra att individer från den ena inte längre fortplantar sig med individer från den andra, även om tillfället skulle uppstå. Då har var och en av en population blivit en egen art.

Question 17

Endemiska arter

Answer 17

En art som bara finns inom ett begränsat område tex darwinfinkar på galapagosöarna, drakblodsträd, känguru i Australien.

Question 18

Mikroevolution

Answer 18

De processer som leder till att populationer förändras t.ex. de ljusa och mörka björkmätarnas anpassning till miljön, bakteriers utveckling av resistens mot antibiotika vid användning.

Question 19

Makroevolution

Answer 19

Makroevolution innebär större förändringar som ofta kräver miljontals år och är följd av mycket långvarig mikroevolution. Tex artbildning och nya släkter inom arter.

Question 20

Vilka är de 4 bevis på att makroevolution har skett?

Answer 20

1. Fossil
   2.Fosterutveckling
   3.kroppsbyggnad
   4.DNA/Biokemiska likheter

Question 21

Fossil

Answer 21

Ett bevis på makroevolution. Fossus (Latin)=Uppgrävd.
Fossiler är bevarade rester eller avtryck från tidigare livsformer. Ju yngre en fossil är, desto mer lik de är de nutida organismer. Det är bevis på att organismer har utvecklats. Olika typer av fossiler är biogena sediment, sedimentära bergarter, is och bärnsten.

Question 22

Ledfossil

Answer 22

Ett sätt att åldersbestämma en fossil. Ledfossiler är fossiler med känd ålder som kan användas för att åldersbestämma en annan fossil om de hittas tillsammans.

Question 23

Fossilers plats i berggrunden

Answer 23

Ett sätt att åldersbestämma en fossil. Hur långt ner i berggrunden fossiler hittas- ju längre upp, desto yngre. Sedimentära bergarter bildas ju i efter nytt sediment fylls på uppifrån.

Question 24

Isotoper

Answer 24

En isotop är en atom som har samma protoner ( som grundämne) men olik antal neutroner i atomkärnan ( olika masstal/vikt). Flertalet grundämne har två eller flera isotoper.

Question 25

Radioaktiva isotoper

Answer 25

Ett sätt att åldersbestämma en fossil. Om man känner till den radioaktiva isotopens halveringstid kan man räkna ut hur gammal fossilen är genom att jämföra mängden av de kvarstående radioaktiva isotoper och dess halveringstid. Tex kol 14 och uran, kalium

Question 26

Kontinentdrift

Answer 26

Innebär att de plattorna jordskorpan är delad i flyttas och ändras form på grund av strömmar i magman under jordskorpan och flyttar på plattorna i förhållande till varandra. Där plattor kolliderar veckas jordskorpan, havbottnar kan pressas upp och bli berg. Därför kan det finnas fossil av havslevande djur högt uppe på land. Bidrar till geografisk isolering.

Question 27

Fosterutveckling

Answer 27

Ett bevis på makroevolution. Likheter i fosterutveckling tyder på ett gemensamt ursprung. Tex människans embryo har gälbågar och svans som omvandlas i vidare fosterutveckling. Gälbågar fisk, svans ( kräldjur och däggdjur)

Question 28

Kroppsbyggnad

Answer 28

Ett bevis på makroevolution. Likheter i kroppsbyggnad tyder på gemensamt ursprung. Tex homologa organ hos däggdjur (människan val fladdermus) och analoga organ (insekt vingar fladdermus)

Question 29

Homologa organ

Answer 29

Organ med samma ursprung men olika funktion. Tex val, människa och fladdermus har samma skeletten i de främre extremiteterna mens funktion har utvecklats för olika behov- simma , bära, flyga.

Question 30

Analoga organ

Answer 30

Organ med olika ursprung men samma funktion. Tex insekten har vingar av hudveck men fladdermus har vingar av skelett.

Question 31

Konvergent utveckling

Answer 31

Likartade miljöer och levnadssätt verkar resultera i liknande egenskaper hos olika arter på skilda platser och distans i släktband. Tex likheter för pingviner på södra halvklotet och sillgrisslor på norra halvklotet i utseende och anpassning till dykning och fiska i havet.

Question 32

Biokemiska likheter/DNA uppbyggnad

Answer 32

Bevis på makroevolution. Alla organismer är uppbyggda av samma typ av kemiska byggstenar. DNA:et är uppbyggt på samma sätt för alla levande organismer. Ju närmare släkt organismerna är, desto mer lik är genuppsättningen.

Question 33

Stromatoliter

Answer 33

Sedimentklumpar som bildats av sedimentpartiklar som fastnar i trådlika kolonier av bakterier. Den äldsta fossilen av 3,5 miljarder år är en stromatolit.

Question 34

Prokaryota

Answer 34

Organismer- Bakterier och arkeer. De saknar cellkärnor och organeller, DNAet flyter fritt i cellplasman. Prokaryoter var jordens första organismer för 3,6 miljarder år sedan. Kan inte utföra fotosyntes pga inga mitokondrier.

Question 35

Eukaryoter

Answer 35

Andra organismen på jorden(ca 2,2 miljarder år). Jordens första encelliga organismer, DNAet skyddas i en cellkärna och mitokondrier och kloroplaster i växt och algceller för fotosyntes. Alger, växter, djur och svampar består av eukaryoter.

Question 36

När blev organismer flercelliga?

Answer 36

Organismer blev flercelliga ca 1.2. miljarder år sedan.

Question 37

Mitokondrier

Answer 37

Mitokondrier är organeller i encelliga och flercelliga eukaryoter. Mitokondrier är ansvariga för att omvandla näring till energi genom syreförbränning.

Question 38

Kloroplaster

Answer 38

Organeller i växt och algceller som innehåller klorofyllet som behövs för fotosyntesen

Question 39

Art

Answer 39

En population inom vilken individerna kan få fruktsam avkomma med varandra.

Question 40

Hur fick isbjörnarna sin vita färg?

Answer 40

För ca 500 000 år sedan hamnade en grupp brunbjörnar på Grönland... -Kontinentaldrift->Geografisk isolering->mutation i könsceller för ljusare färg-> anlag visade sig förutsättning i miljön tex fånga mat och kamouflage. •Artbildning genom geografisk isolering •Förklara inte som ett ändamål, mutationerna i artbildningen är !slumpmässig!

Question 41

Vilka teorier finns för vart det uppstod det första livet?

Answer 41

1.Grunda Vattenpölar (Darwin) 2.Sprickar i berggrunden 3.Heta källor i djuphavet

Question 42

Vattenpölshypotesen

Answer 42

•Det fanns inget ozonlager som skyddar livsformerna från den skadliga uv strålningen på ytan •Inget syrgas i atmosfären och Prokaryota har inga kloroplaster för att skapa genom fotosyntes •Präglades av kometer och vulkanutbrott på ytan.

Question 43

Sprickor i berggrunden

Answer 43

I underjorden skulle det nya livet vara mer skyddat från farorna på jordytan(kometer vulkan) •Det finns prokaryota som lever i vattenhaltiga sprickor långt ner i berggrunden. •Högt tryck och värme bidrar med den energi som krävs för att urcellens beståndsdelar skulle kunna skapats. •Livet i bergggrunden är mer självförsörjande.

Question 44

Heta källor i djuphavet

Answer 44

•Förutsättningar för liv finns vid källor i vulkaniskt aktiva områden. •Varmt vatten strömmar upp med bland annat koldioxid och metalljoner. • Arkeer kan använda reaktionerna mellan dessa ämnen för att bilda energirika näringsämnen.

Question 45

Förutsättningar för liv

Answer 45

•Lagom avstånd från solen •Gaser i atmosfären •Gravitation •Flytande vatten