populärpsykologi kännetecken
- Individualistiskt samhälle
- Individen först – essens och identitet ligger hos individen själv
- Förklaringar fokuserar på individuella faktorer
- Individens val – bakomliggande strukturer (lättare att ”se” individen, svårare att ”se” strukturer) → individen ska passa in i samhällets ramar
- Individen i centrum
socialpsykologi kännetecken
- Det sociala samspelet - hur människor relaterar till varandra
- Identitet skapas i sociala kontexter – med andra → växelverkan mellan individ och socialitet
- Människan som en social varelse – intersubjektiv
- Sociala konstruktioner – fördomar och ”vi och de” är exempel på sociala konstruktioner, dessa kan också ifrågasättas i sociala processer (kategoriseringarna är inte fasta)
symbolisk interaktionism kännetecken
- Människan ses som reflekterande och tolkande, skapar mening i relation till omgivningen och andra människor
- Medvetande och identitet i en ständig process (ett blivande)
- Förmåga att se sig själv genom den andres ögon (rollövertagande) – dvs självmedvetenhet om hur vi uppfattas av andra (rätt eller fel)
- Närvaro till den andres upplevelse
sociala konstruktioner
- Mening, förväntningar etc skapas i ett socialt (sam)spel (förväntar oss olika av olika människor)
- Genus – könsroller (uppfostrar ex barn olika beroende på könstillhörighet)
- vi existerar utan ett givet sätt att vara på. Essensen skapas i relation till de sociala.
- Klassificering och kategorisering (processer som vi behöver, kontextbundna och föränderliga)
habitus
De sociala regler som vi lär oss blir till slut vana, förkroppsligade
ontologisk trygghet
- Allt flyter på
- Världen är trygg och hanterbar (KASAM)
- Den egna identiteten upplevs som oproblematisk
- Kontroll i tillvaron
- Belysa sociala regler och normer genom att aktivt bryta mot dem
På så sätt framträder det som är omedvetet, förväntat och förgivettaget – eller vardagligt och osynligt - Konstruktion av verkligheten och normalitet som, i princip, kan kollapsa
ontologi
läran om de som existerar
skam
- Skam är en reaktion på att inte ses som tillräckligt bra i jämförelse med andra
- Rädsla att hamna/vara utanför en gemenskap
- Känsla av att göra något fel eller inte passa in
- Krav och ideal
diskursanalys
- Analys av språk och uttryck och hur detta påverkar eller konstruerar det sociala livet
- Språket skapar och konstruerar socialt liv, normer och sociala förväntningar
stämpling
- Om vi inte följer de spelregler som finns i kontexter och situationer kan vi stämplas som avvikare
- Stämpling är en social process – förstärkning
- Man är inte, utan blir i en social interaktion
4 typer av avvikelse
- Utföra olagliga eller opassande handlingar
- Tillhöra en social kategori som bedöms problematisk
- Fysiska/kroppsliga tecken (ex rullstolsburen)
- Karaktärsdrag som uppfattas som ”onormala” (ex sexualitet)
socialt moratorium
berövas individuella egenskaper
självstigma
Stämpling kan leda till stigma som, givet en självreflektion eller rollövertagande, kan leda till att vi ser oss själva som avvikare i ökande grad
stigmatiseringsprocessens 4 steg
- Etikettering (kategorisering)
- Vissa etiketter kopplas till generella föreställningar om personerna (stereotypier)
- Separation i vi och dem
- Diskriminering och statusförlust
stigmakategorier (Goffman)
- Kroppsliga
- Fläckar på den personliga karaktären
- Stambetingade (upplevd etnicitet eller religionstillhörighet)
Avhumanisering
diskurs som fokuserar på negativa aspekter
coping-strategier
- Undvikande – isolering
- Ordnande av framträdande – Goffmans dramaturgi
- Positiv rationell acceptans – acceptera olikheten – sammanhang där olikheter är normen
Bio-psyko-socio-existentiell modell
vi försöker se hela individen och de sociala strukturer som påverkar
Etikettering (stigmatiseringsprocessen)
Får en “etikett” eller “stämpel” som signalerar att bäraren skiljer sig från andra människor. En helt normalpsykologisk process som hjälper oss att strukturera vår värld och är nödvändig för vår överlevnad
Vissa etiketter kopplas till generella föreställningar om de personerna, sk. stereotypier (sigmatiseringsprocessen)
Stereotypier kan ses som kognitiva scheman som fungerar automatiskt och som underlättar för oss att fatta snabba beslut och att organisera vår värld. Stereotypier innehåller ibland positiva generaliseringar, medan andra etiketter är associerade till uttalat negativa stereotypier och fördomar. Problemet med detta är att den drabbade inte längre är en unik individ med individuella egenskaper.
Separation i vi och dem (stigmatiseringsprocessen)
De som uppfyller stereotypin upplevs som annorlunda, underlägsna eller mindre värda och vi vill separera oss från dem. “Han är…”
Diskriminering och statusförlust (stigmatiseringsprocessen)
Leder till uteslutning och statusförlust av social, ekonomisk, politisk eller kulturell art.
Strukturell diskriminering
mindre synliga, Man har till exempel en positiv inställning till att det erbjuds adekvat boende för personer med psykiska sjukdomar ute i samhället, men är samtidigt negativ till att boendet förläggs i det egna grannskapet.
självstigma i 3 steg
- man är medveten om omgivningens fördomar och negativa attityder
- man accepterar och instämmer i dessa
- man riktat dem mot sig själv och låter dem styra sitt liv och beteende
