1
Q
Kravhantering handlar om att…
F1
A
fånga kundernas grundläggande behov och mål för framtida system.
2
Q
Vilka två kategorier kan mjukvarusystem delas in i?
F1
A
- informationssystem: programvara på datorer
2. inbyggda system: integration av hårdvara och mjukvara
3
Q
Vilken är den vanligaste problemen till misslyckade systemutvecklingsprojekt sett till kravhantering?
F1
A
- krav återspeglar inte kundens verkliga behov
- ofullständiga krav
- missförstånd mellan kund och utvecklare
- tillsats av många oplanerade ändringar
- varierande kravkällor
- dålig spårbarhet
4
Q
Vilka delar finns i en modern mjukvaruutvecklingsprocess?
F1
A
- kravhantering: centralt
- projektstyrning: definierar en övergripande projektplan
- design: utformar systemarkitektur
- system maintenance: korrigering av fel
- quality assurance: ansvarar för att systemet utvecklas med önskad funktionalitet och kvalitet
5
Q
Vad är definitionen av ett krav?
F1
A
Ett tillstånd som en användare behöver för att lösa ett problem eller uppnå ett mål.
6
Q
I vilka former är vanligast att krav samlas in?
F1
A
mål, scenarier och systemkrav
7
Q
Vad är ett mål?
F1
A
Önskade tillstånd av intressenter och aktörer för en verksamhet och därmed för dess system.
8
Q
Vad innebär scenarier?
F1
A
Det beskriver exempel på systemanvändning.
9
Q
Vad innebär systemkrav?
F1
A
Det beskriver funktioner och kvaliteter dom ett system ska stödja.
10
Q
Hur presenteras systemkrav?
A
- genom text: “krav av intressenter”
- genom modeller: klassdiagram
- blandning av text och modeller: användningsfall
11
Q
Systemkrav uppdelas till 2 typer:
F1
A
- funktionella: uppgifter som ska utföras av systemet.
- icke-funktionella: kvalitet och begränsningar i systemet.
12
Q
Var är en intressent?
F1
A
personer eller organisationer som har påverkan på systemet och ska utvecklas.
ex: kunder, domänexperter, systemanvändare, systemutvecklare mm.
13
Q
En av de första uppgifterna i kravhanteringsprocessen är att…
F1
A
identifiera relevanta intressenter.
14
Q
Vad används ett kravdokument till?
F1
A
För att kommunicera bland intressenter.
15
Q
Ett kravdokument beskriver:
F1
A
- de funktioner systemet ska ge
- kvalitet/begränsningar
- affärsmål som systemet ska stödja
- beskrivningar att andra system som systemet måste integreras med.
16
Q
Vilka delar ingår i en kravhanteringsprocess?
F1
A
- insamling
- dokumentering
- förhandling
- validering
- styrning
17
Q
Vad har insamling av krav för syfte?
F2
A
- Det handlar om att hitta vilka behov intressenterna har för systemet.
- Man identifierar funktionella och icke-funktionella krav.
18
Q
Vad har kravingenjörer för uppdrag?
F2
A
- Att hjälpa intressenter ta fram krav när de inte själva vet hur de ska uttrycka sig eller vad de behöver.
- Att fungera som mellanhand, mellan intressenter och domänexperter å ena sidan och utvecklare å andra sidan.
19
Q
Vilka main players finns i IS development?
(som alla är intressenter)
F2
A
end-users, owners or sponsors and developers
20
Q
Vilket ansvar ligger på kravingenjören?
F2
A
- jobba nära inpå intressenter.
- ha kunskap om företagsdomänen och varför man behöver systemet.
- använda relevanta insamlingsmetoder.
- göra en kravspecifikation.
- se till att systemet överensstämmer med STK-kraven.
21
Q
Vilket ansvar ligger på intressenterna?
F2
A
- introducera ingenjören till företagsdomänen.
- förse ingenjören med önskade krav.
- prioritera kraven.
- granska kraven i kravspecifikationen.
- ta beslut om tidsåtgång.
22
Q
Vilka subaktiviteter ingår i framtagning av krav?
F2
A
- identifiering av relevanta källor för kravframtagning.
- framtagning av befintliga krav från identifierade källor.
- framtagning av nya innovativa krav.
23
Q
Vad kan orsaka en icke-komplett kravspecifikation?
F2
A
Att man misslyckas identifiera relevanta källor för kravframtagning.
24
Q
Hur identifierar man relevanta källor för kravframtagning?
F2
A
Steg 1: identifiera potentiella kravkällor genom att
- fråga redan identifierade intressenter.
- kolla företagsdokument.
- analysera vilka som använder befintliga system.
Steg 2: spara identifierade källor i en lista.
Steg 3: upprepa steg 1 och 2 efter varje ny identifierad källa.
25
Vad är målet med framtagning av befintliga krav och hur går det till?
F2
Att få fram krav genom olika framtagingstekniker:
- intervju
- workshop
- observation
- questionnaire
- focus group
- perspective-based reading
26
Vad är målet med framtagning av innovativa krav och hur går det till?
F2
Att identifiera nya krav genom kreativa framtagningstekniker:
- brainstorming sessions
- Osborn checklist
27
Vad innebär en brainstorming session?
F2
- det utförs med en grupp intressenter och en moderator.
- ett tydligt mål måste definieras inför varje session.
- sessionsregler: 1.kvantitet framför kvalitet, 2.visionärt tänkande, 3.kombinera uttryckta idéer, 4.frågor tillåts, 5.kritik för förbjudet, 6.klara av deadlock, 7. avsluta neutralt.
28
Vilka typer av intervju används vid insamling av krav?
F2
- Standardised interview: förberedda frågor utan att avvika från dem.
- Exporatory interview: förberedda frågor men kan avvika från dem.
- Unstruktured interview: inga förberedda frågor.
29
Hur fungerar en intervju, sett till 1.förberedelse, 2.utförande, 3.uppföljning, 4.effort, 5.critical success factors och 6.fördelar?
F2
1. definiera målet med intervjun. välj ut vilka som ska delta. välj plats. förbered ev frågor. ha kunskap om deltagarna och deras terminologi.
2. förklara målet för deltagarna. ställ frågor och dokumentera. sammanfatta.
3. analysera resultatet. behåll kontakten med deltagare.
4. medium - hög
5. unik ledande frågor och "grupptänk",
6. lätt att ta ut befintliga, relevanta och innovativa krav. annorlunda tänkande.
30
Hur fungerar en workshop, sett till 1.förberedelse, 2.utförande, 3.uppföljning, 4.effort, 5.critical success factors och 6.fördelar?
F2
1. definiera målet. boka en plats. välj ut deltagare. bjud in en bra moderator. beskriv vilka tekniker som ska användas.
2. presentera mål, förväntade resultat och agenda. dokumentera. samla upp öppna frågor.
3. gå igenom dokumentation och ev återkoppla till deltagare om något saknas.
4. hög - väldigt hög.
5. alla deltagare är med på samma mål. få tag på en erfaren moderator. undvik grupptänk.
6. bra för att identifiera kravkällor samt nya innovativa krav. krav blir tydligare.
31
Hur fungerar en observation, sett till 1.förberedelse, 2.utförande, 3.uppföljning, 4.effort, 5.critical success factors och 6.fördelar?
F2
1. definiera mål och önskade resultat.
2. observera intressenter som är experter. dokumentera.
3. länka krav med observationer och förankra med intressenter genom intervju/workshop
4. hög - väldigt hög
5. villighet hos intressent. objektivitet hos observanten.
6. identifiering av existerande krav.
32
Hur fungerar en questionnaire?
F2
Intressenter skriver själv ner vilka krav hen har för systemet. Ingen diskussion hålls.
33
Hur fungerar en focus group?
F2
en panel med intressenter fokuserar på en utvald del av systemet för att identifiera kraven eller rangordna dem.
34
Hur fungerar perspective-based reading?
F2
Till för säkerställande av kvalitet på dokumentering. "the reader" läser dokument från ett visst perspektiv, tex användare, och tar fram krav.
35
Vad innebär assistance elicitation techniques och vad kan det vara?
F2
Används som tillägg till huvudteknikerna.
- brainstorming
- prototyping
- elicitation checklist.
- card method
36
Vilka problem kan uppstå under kravinsamling?
F2
- intressenter är inte tillgängliga.
- intressenter vet inte vad de vill.
- kravingenjörer är inte tillräckligt förberedda.
- det kan finnas organisationsproblem eller politisk påverkan.
- för liten tidsram.
- det finns ingen tillräcklig motivering för det nya systemet.
37
Vilka är fördelarna med dokumentering av krav?
F3
- persistens
- gemensam referensram och kontrakt
- främjar kommunikation
- främjar objektivitet
- hjälper till att hitta fel
- grund för systemutveckling, test, användning, förvaltning och styrning
38
Vad möjliggör dokumentering gav krav?
F3
- unik identifiering av krav i olika format.
- effektiv strukturering, hantering och uppdatering av stort antal krav.
- sökning av olika krav
39
Ett krav specificeras i ett språk. Baserat på graden av formalism finns tre stora språktyper:
F3
1. informell: kraven uttrycks i ett naturligt språk utan innehållsbegränsningar.
2. semi-formell: kraven uttrycks i strukturerad form/naturligt språk i kombination med modeller.
3. formell: kraven uttrycks i fastställt språk med tydliga termer och semantik.
40
Vilka för- och nackdelar finns med ett naturligt kravspråk?
Fördelar: universalt, flexibelt, begripligt.
Nackdelar: detaljer kan missas, otvetydigt, suddiga definitioner.
41
Vilka metoder används för att minska tvetydigheten i naturliga språk?
F3
- Modellerade krav: konceptuella modeller ger mer kompakta beskrivningar än NL.
- Kontrollerat språk: för en specifik domän definieras en begränsad syntax och en uppsättning termer.
42
Vilka fem delar finns i ett lätt semi-formellt språk?
F3
1. subjektet, 2. processen, 3. objekt, 4. objektsdetaljer, 5. logiska/tidsmässiga förutsättning.
43
Vad innebär kravattribut?
F3
det är en lösning för att knyta information relaterade till krav istället för att belasta själva kravet.
44
Ge exempel på vanliga kravattribut.
F3
- unique ID
- aktör
- status
- utarbetande
- prioritet
- genomförbarhet
- spårbarhet
45
Vilka kvalitetskriterier finns för ett individuellt krav?
F3
komplett, spårbart, nödvändigt, entydigt, begripligt, konsekvent, kontrollerbart, genomförbart, beskriven en enda affärsprocess.
46
Hur kan man bryta ner krav till flera?
F3
- Ta reda på om ett kravartefakt beskriver ett krav, eller mer.
- Ta reda på om detaljnivån är passande.
47
Hur skiljer sig dokumentering av STK från USE och NFR?
F3
STK- ofta uttryckt i naturligt språk med hjälp av strukturerad version dvs lätt semi-formellt.
USE- typsikt modellbaserade, starkt semi-formellt.
NFR- behålls i strukturerad version.
48
Varför behövs kravförhandling?
F4
När intressenters behov och önskemål står i konflikt till varandra behövs förhandling som syftar till att uppnå avtalet bland berörda parter.
49
Vilka delaktiviteter finns inom förhandling?
F4
1. identifiera konflikter
2. analysera orsaken
3. lösa konflikter
4. dokumentera lösningar
50
När/hur kan konflikter uppstå? (identifiera konflikter)
F4
- vid insamling, när två intressenter anger krav som säger emot varandra.
- vid dokumentation, när insamlade krav säger emot varandra.
- vid kravstyrning, när intressenter har olika uppfattningar.
- under validering
- under en konflikts lösning, då det kan uppstå en ny,
51
Vilka typer av konflikter finns?
F4
- datakonflikt: orsakas av brist på info, felaktig info eller olika tolkningar av info.
- intressekonflikt: olika intressen eller mål bland intressenter.
- värdekonflikt: orsakas av att intressenter har olika bedömning av betydelse.
- överlappning: intressenter uttrycker samma krav men dokumenteras separat.
52
Vilka strategier finns för att lösa konflikter?
F4
överenskommelse, kreativ(kompromiss) lösning och beslut.
53
Hur dokumenteras konflikter?
F4
Genom att dokumentera uppnådda lösningar, anledningar bakom lösningar och revidering av lösningar.
54
Vad är syftet med validering av krav?
F4
För att kontrollera kvalitet på specificerade krav kommuniceras de tillbaka till intressenter för validering och intressenter godkänner eller ej.
55
Kravvalidering utförs med följande mål:
F4
- innehåll: har alla relevanta krav framtagits, dokumenterats och kopplats utan fel?
- dokumentation: följer kraven formatet för kravspecifikationen?
- avtal: är intressenterna överens om samtliga krav och är konflikter lösta?
- metoder: ex perspective-based reading med perspektiv på ovanstående, samt användarperspektiv, systemarkitektperspektiv eller testningsperspektiv.
56
Vilka är fördelarna med modellbaserad dokumentering av krav?
F5
- modeller har använts under lång tid med stor framgång.
- modeller baseras på grafiska modellorienterade delar.
- varje metod för systemmodellering baserad på användning av en eller flera modeller.
57
Vilka objektorienterade metoder finns vid systemmodellering?
F5
- Användningsfall
- Sekvensmodell
- Domän modell
58
Vilka tre delar finns med i notationen av användningsfall?
F5
systemet- som användningsfallet gäller.
ett användningsfall- ett sätt på vilket systemet ska kunna användas för att nå ett visst mål.
aktörer- användare av systemet. har olika roller. kan vara annat system eller människa.
59
Vilka relationer finns i Use cases och vad innebär dem?
F5
Include- när ett användningsfall inkluderar ett annat.
Extend- när ett användningsfall utökar ett annat.
Generalization- när ett användningsfall specialiserar(ersätter och/eller utökar) ett annat.
60
Vilka delar innehåller en användningsfallsbeskrivning och vad innebär de olika delarna?
F5
1. Use case name- börjar med ett verb.
2. Scope- systemet som är under design.
3. Primary actor- vem som behöver ha ett mål uppfyllt med systemet.
(4. Supporting actor- vem som provides service to the system.)
5. Pre-conditions- vad måste vara uppnått innan start.
6. Post-conditions- vad måste vara sant vid lyckad utgång.
7. Main flow of events- main success scenario
8. Alternative flow- exception scenario
9. Extension points- möjliga extensions.
61
Vad är ett UML sekvensdiagram?
F5
Används för att visualisera input och output till/från systemet. Skapas för varje usecase.
62
Vilka vanliga misstag görs vid modellering av funktionella krav?
F5
- Relationerna av use case- diagram visar inte någon sekventiell ordning.
- use case visar interaktion mellan system och actors, inte manuella aktiviteter som inte har systemstöd.
- alla modellerade use cases som tillhör systemet ska användas.
63
Vad är en domänmodell?
F5
De visar affärskoncepten som finns i en problem domain i form av klasser.
64
Hur identifieras klasser i en domänmodell?
F5
Genom att leta igenom substantiv i problemscenario/ AF-beskrivningar.
65
Eftersom domänmodeller skapas genom UML klassdiagram ger de...
...en statisk bild av the problem domain.
66
Eftersom icke-funktionella krav definierar kvalitetsegenskaperna för systemet kan de...
F6
...användas för att öka konkurrensfördel.
67
Vad avgör om ett krav ska dokumenteras som funktionellt eller icke-funktionellt, om det är svårt att avgöra?
F6
Kravdefinitionens detaljnivå.
alltså - är ett NF beskrivet på en hög detaljnivå måste det brytas ner till mer konkreta krav (ofta F-krav).
68
IEEE standarden 830-1993 omfattar...
F6
... klassificering av icke-funktionella krav.
69
Vilka tre huvudklasser delas NF in i?
F6
- processkrav (utvecklingsprocessen)
- produktkrav (själva systemet)
- externa krav (systemets miljö)
70
Vad omfattar produktkrav och vilka klasser finns här?
F6
Specificerar egenskaperna(kvaliteten) som nya systemet måste ha.
krav på:
- användbarhet: slutanvändarens gränssnitt
- pålitlighet: körtidsbeteende
- safety: uppvisning av acceptabelt och önskvärt beteende
- säkerhet: förhindra otillåten tillgång till data o funktioner
- effektivitet: minimal resursåtgång på arbete
- prestanda: systemhastighet
- kapacitet: förmåga att uppfylla datalagringsbehov eller ett antal samtida användare.
71
Vad omfattar processkrav och vilka klasser finns här?
F6
Ställer krav på systemutvecklingsprocessen.
- leveranskrav
- implementeringskrav
- standardkrav
72
Vad omfattar externa krav och vilka klasser finns här?
F6
Krav från externa omgivningen till den miljö systemet implementeras i.
- lagkrav
- ekonomiska krav
- interoperabilitetskrav
73
Vad gör man för att avgöra om ett NF-krav är uppfyllt?
F6
Mäter/testar det.
74
Hur insamlas NF-krav?
F6
- överblicka STK
- separera F-krav från potentiella NF-krav
- förfina och dokumentera NF-krav
- fråga intressenterna efter ytterligare NF.
- skapa spårbarhet
75
Vad är huvudmålet med kravstyrning?
F7
att identifiera förändringar inom kontexten för systemet och bedöma effekterna av dessa förändringar.
76
Vilka förändringar sker typiskt, som påverkar kravprocessen?
F7
- Evolution av intressenters behov/mål.
- Nya teknologier eller konkurrerande produkt framkommer.
- Lag eller standardändringar.
- Ändring av organisationers policy.
77
Förändringskontrollgruppen har i uppgift att:
F7
göra förändringar i krav så att varje förändring är korrekt avslutad.
78
Vad kan en förändringsbegäran vara?
F7
- införing av nytt krav.
- borttagning av krav.
- utvidgning av krav.
- reducering av krav.
79
Hur ser förändringsprocessen ut?
F7
1. Inkommande begäran klassificeras enligt olika kriterier.
2. Bedöma den ansträngning som krävs för att realisera begäran.
3. Utvärdera kostnader och fördelar baserat på en konsekvensanalys.
4. Vid accepterad begäran beslutas prioritet i förhållande till andra accepterade.
5. Övervaka status av realisering och hålla beställare informerad.
80
När är ett krav spårbart?
F7
om ursprunget av kravet samt dess vidare användning kan spåras.
81
Spårbarhet har betydelse inom flera områden:
F7
- förändringshantering
- verifiering och acceptans
- projektspårbarhet
- återanvändning
- upptäckning av gold-plating
- förvaltning
82
Vad är syftet med att prioritera krav?
F7
Eftersom det finns begränsade resurser måste man säkerställa att de används optimalt.
83
Vad blir resultatet av prioritering av krav?
F7
En ordning krav med hänsyn till de kriterier som används under processen där varje krav får ett prioritetsvärde.
84
Vilka kriterier tittar man på vid prioritering av krav?
F7
- betydelse
- kostnad
- skada
- varaktighet
- risk
- "förändringssannolikhet"
85
Ge exempel på prioriteringsmetoder.
F7
ranking, top-tio, ett-klassificeringskriterium, kano-klassificering
86
Hur fungerar kano-klassificering?
F7
Metoden avser effekten av krav på kunders nöjdhet.
Dissatisfier- kravet måste implementeras.
Satisfier- påverkar graden av nöjdhet positivt.
Delighter- kunder förväntar sig inte kravet, nöjdheten påverkas oproportionerligt.
87
Vad står GORE för?
F8
Goal-oriented requirements engineering
88
Varför används GORE?
F8
- för bättre insamling av krav
- bättre förståelse för krav
- åtskiljande av stabil information från icke-stabil
- för att kravspecifikation ska blir fullständig
- hantering av konflikter mellan krav/intressenter
89
Mål omfattar två huvudtyper:
F8
- hårda mål: deras uppfyllelse kan granskas på ett exakt sätt.
- mjuka mål: uppfyllelse kan inte prövas exakt.
90
Hur dokumenteras mål?
F8
Naturligt språk och semi-strukturerade specifikationer.
91
Ett mål kan uttryckas som:
F8
Ett önskat tillstånd på en resurs och/eller på en resursegenskap utifrån en aktörs perspektiv.
92
Hur bryts mål ner?
F8
genom att fråga "hur".
93
Hur ser en nedbrytningsprocess typsikt ut?
F8
Högnivåmål -> delmål -> medel -> intressentkrav
94
Hur fungerar målmoddeleringsmetoden AND/OR-träd?
F8
Ett mål bryts ner genom två olika länkar. Består av noder i hierarkisk ordning.
AND-länk: för att uppfylla målet måste alla delmål uppfyllas.
OR-länk: för att uppfylla målet måste minst ett delmål uppfyllas.
95
Alla element i en BMM utvecklas ur ett perspektiv, vilket?
F8
affärsmässigt
96
Tekniken i BMM baseras på tre huvudkoncept, vilka?
F8
mål, medel och påverkare.
KRAV
flashcards
Decks in class (1)
# Cards
