Mått som ofta används för att beskriva hälsan i befolkningen och dess utveckling:
Medellivslängd
Självskattat allmänt tillstånd
Folksjukdom
Minst 1% av befolkning
Disease
Biolgoisk avvikelse
Illnes
Patientens upplevelser
Epidemiologi
Läran om vad som finns hos folk
Epidemiologiska studier
Despriktiva
- Beskriver förekomsten av utfall/sjukdom
Analytiska studier
- Beskriver sambandet mellan exponering och utfall
Mått på hur sjukdomar uppstår i en population
Prevalens
Incidens
Beskriv prevalens
Beskriv incidens
Riskbregrepp
-Om hänsyn tagen till ev. skillnader mellan åldersgrupper:
Åldersstandariserad RR
Standardized morbidity/Mortality Ratio (SMR)
Registerdata
Registerhållare i Sverige
Socialstyrelse
SCB
Försäkringskassan m.m.
Hälsans bestämningsfaktorer
Hälsoekenomi
DALY
beräknar summan av förlorade år, anger förlust av hälsa.
Summan av förlorade år pga. för tidig död och förlust pga funktionsnedsättning
QALY
ett år i full hälsa.
Varje levnadsår ska justeras med en ”livskvalitetsvikt”, där 1 = full hälsa och 0 = död
Socioekonomiska gradienter
Ojämnlikheter i hälsa följer ofta en social gradient, linjär minskning av hälsa som kommer vid en mer ogynnsam social position
Detta mönster finns i alla länder, när man tittar på faktorer som: inkomst, utbildning, kön, etnicitet m.m.
Ju mer gynsamma förhållande, desto bättre chanser att njuta av god hälsa och långt liv
Etik
Lika villkor för hela befolkningen
Människoprincipen: alla har samma vörde oberende av individen
Behovs och solidaritetsprincipen
Resurser ska i första hand allokeras till dem med störst behov
Kostandseffektivitetsprincipen
Rimlig relation mellan kostnad och effekt
Allmän etiska principer
Autonomiprincipen,
omsorgsprincipen,
rättviseprincipen
Forskningsgetik
-Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet
Folkhäls (skriv till här)
Vanligaste dödsorsaker (höginkomstländer)