Vad kan du om den svenska funktionshinderpolitiska historien?
Delas upp i fyra kategorier;
Ideologi - De starkaste överlever, otrolig förmåga att anpassa sig. Mänskligheten är svag som art, men har en otrolig förmåga att anpassa sig.
- Rashygien, social-darwinism.
- Normalisering, Integrering, Independet living.
- Rättigheter: Arbeta och försörjning, Boende, Vård, Omsorg, Utbildning.
- Mänskliga rättigheterna.
Lagrum - Leder till konkreta åtgärder.
- Politiska beslut
- Steriliseringslag
- Lag om omyndigförklaring
- Lag om särskilda omsorger
- Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Institutioner - Hur man behandlar gruppen.
- Handikappsrörelse
- Specialsjukhus, Vårdhem, Personlig assistans
- Staten, Kommun, Landsting, Privata välgörare
Benämning:
* Subhumana varelser, Offer, Personer med funktionshinder
Funktionshinder i Välfärdssamhället handlar om funktionshindrades Livsvillkor, diskriminering och social trygghet.
Vad kan du om den Sociala konstruktionen av funktionshinder?
En stor utveckling inom medicin är sättet att tillverka, på ett billigare sätt. Framförallt på 1960-talet började man prata om normalisering. LSS och handikapp utgår som begrepp. Normalisering satsar på personer med psykiska hinder
Delas upp i fyra kategorier; Ideologi * Från rashygien till social-darwinism * Från social-darwinism till normalisering * Normalisering * Integrering * Independent living
Lagrum:
* 1922 - Statens institution för rashygien
* 1935-41 Första steriliseringslagen
* 1941-75 ANDRA steriliseringslagen
* Förbättra folkstammen
* 1944 - Lag om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa
* 1954 - Lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna.
* 1967- Lag angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
1986 - Lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda med flera
* 1993 - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
* 2007 - Handikapp utgår som begrepp
Institutioner:
- Specialsjukhus
- Samhället skulle skyddas från personer med psykiska funktionsnedsättningar
- Boende och omvårdnad samlas på institutionerna
- I varje landsting
- Vårdhem, flera små per landsting
- Inackorderingshem
- Egen bostad med särskilt stöd
- Personlig assistans
Benämning:
- Subhumana varelser - inte fullt mänskliga
- Sjuka/defekta människor
- Obildbara
- Offer - synd om
- Eviga barn - begränsade prestationer inte deras fel
- Bildbara och obildbara
- Psykiskt utvecklingsstörd
- Fysiskt, psykiskt eller intellektuell funktionsförmåga
Vad kan du om Intresse organisationer - kamratföreningar? Och vad var poängen med dem?
Bildades och styrdes av andra som inte hade någon egen funktionsnedsättning;
- Professionella: Läkare, lärare
- Föräldrar till barn med funktionsnedsättning
- Organisationer som bildats av personer med diagnoser som tidigare inte uppmärksammats
- Föreningen för de Neurosedynskadade
- Hiv-Sverige
- Narkolepsiföreningen
Poängen med kamratföreningar:
- Mötesplats för människor med funktionsnedsättning
- Hjälpa varandra
- Skaffa arbete
- Ekonomiskt stöd
- Att verka för rätten till rättigheter.
Vad kan du om Institutioner: undervisning, boende och omvårdnad mellan 1800-1960?
Nämn principerna som använts
Social utestängning princip:
* Samhället skulle skyddas från personer med psykiska funktionsnedsättningar
* Subhumana varelser
* Sjuka/defekta människor
Social instängning princip:
* Personer med funktionsnedsättning skulle skyddas från det omgivande samhället
* Eviga barn - begränsade prestationer
* Offer- Synd om
Social instängning princip för människor med funktionsnedsättning:
Syfte; ge vård och undervisning
1. 1800-talet byggde institutioner
2. Fram till 1960-talet samlades människor med funktionsnedsättning på institutionerna: undervisning, boende och omvårdnad.
Vad kan du om funktionshindrades historia mellan 1800-1970?
Personer med funktionsnedsättning har varit:
- Instängda på institutioner
- Har blivit tvångssteriliserade
- Har berövats sitt språk: Döva
- Har varit omyndigförklarade: inte fått gifta sig.
- Har varit utsatta för omänskliga vårdmetoder
- I Nazityskland förintades människor med funktionsnedsättning.
Vad kan du om funktionshindrade barns skolhistoria?
När det gällde situationer för barnen var det väldigt dramatiskt kan man säga, speciellt vid undervisning/skolgång. Stanna hemma = ingen möjlighet att gå i skolan.
Särskolor ville inte ha “speciella barn” då dem kostade mer.
Hur har handikappolitiken utvecklats?
Olika synsätt med tiden och hur de har omformats.
När det gäller legitimering och Intervention är det väldigt viktigt.
1800-1970: Definition av funktionshinder; * Individens sjukdom, skada, brister i fokus (individuellt, medicinskt) Socialpolitisk ideologi; * Segregering * Social kontroll * Hjälp och skydd Legitimitetsgrund: * Paternalism * Moralfostran Interventionsform: * Fattigvård * Institutionsvistelse (behandling, yrkesbildning) Social status: * Intagen * Klient
1960-talet Definition av funktionshinder: * Relativ definition * Samspelet mellan individ och omgivning Socialpolitisk ideologi: * Normalisering * Integrering Legitimitetsgrund: * Central styrning * Byråkratisering * Expertinflytande Interventionsform: * Vård, omsorg, service i öppna former * Eget boende Social status: * Servicemottagare * "Vård och omsorgsobjekt"
1990-talet Definition av funktionshinder: * Strukturellt * Brister i samhällets organisation. * Tillgänglighet, bemötande, diskriminering etc. Socialpolitisk ideologi: * Full delaktighet i samhällslivet * Jämlikhet i levnadsvillkor Legitimitetsgrund: * Lokal samverkan * Brukarinflytande, Valfrihet Interventionsform: * Insatser för ökad tillgänglighet * Undanröja diskriminerande attityder Social status: * Medborgare > Markandsaktör
Det finns två benämningar man använder istället för handikappad. Vilka är de och vad står de för?
Den första är Funktionsnedsättning, den andra är Funktionshinder.
Funktionsnedsättning:
- När man talar om individen
- Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Funktionshinder:
- När det handlar om relationen till miljön.
- Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
För båda termerna avråds handikapp som synonym: Ordet tas bort ur definitionsdokument.
2012 - Används begreppet
Vilka fyra modeller används för att se funktionsnedsättning utifrån olika perspektiv?
Nämn och förklara dem.
Medicinsk/Individuell Modell, Social Modell, Miljörelativ Modell och Biopsykosocial Modell.
Medicinsk/Individuell Modell:
Funktionsnedsättning är en egenskap hos individen
* Fokus på kroppsliga avvikelser och diagnoser, normalitet
* F-h en effekt av personliga egenskaper
* Patient, personlig tragedi
* Vård och rehabilitering
Social Modell:
En relation mellan funktionsnedsättning och omgivning:
* Fokus på samhällsstruktur
* Ingen relation till f-n, f-h skapas av samhället.
* Förtryckt, diskriminerad
* Sociala förändringar, rättigheter
Här handlar det om integration/frågor. Man ska ha rätt till bostad etc. Fokus på samhällsstruktur: rätt till jobb, lägenhet etc.
Miljörelativ Modell:
- Fokus på mötet/samspelet mellan individ och miljö
- Funktionshinder en effekt av individens möte med miljön.
- I vissa situationer f-h, andra inte
- Förändringar i miljön OCH hos individen.
Alla de tre modellerna över samspelar till Biopsykosociala Modellen.
Biopsykosocial Modell:
Hur de tre tidigare modellerna samspelar. Viktig aspekt: Personer med funktionsnedsättning ska vara delaktiga i samhället. Vilka specifika saker som diskuteras för att kunna få delaktighet.
Vad kan du om integrering, tillgänglighet och delaktighet gällande funktionsnedsättning?
Personer biologiska, psykologiska och sociala egenskaper Fysisk Miljö Social Miljö.
Allt hänger ihop och påverkar varandra i en triangel. I mitten: Integritet!: rätten till frihet, integritet och stöd!
- Personer som sådan har biologiska egenskaper (vissa smartare, snyggare), även de dummare ska få sin plats i miljön. Vi ska inte skratta åt personer med “andra” egenskaper.
Allmänna normaliserings riktlinjer. Vilka är dem och vad innebär dem?
- Människor som är precis som andra, de av missta kommit att behandlas som onormala:
- Lagar om äktenskapsförbud avskaffas
- 1969 Togs förbudet bort för personer med epilepsi
- 1941 för personer med psykisk funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning.
- 2013 Får man gifta sig om man har “rättslig handlingsförmåga”: förstår innebörden av handlingen.
- De är inte längre onormala, utan normala. Möjligheten till omsorg, speciella pedagogiska insatser. Principerna i sig påverkar hur vi åtgärdar. - Människor med sociala rättigheter har på grund av sina speciella begränsningar rätt till kompensation för att kunna leva som andra:
* Rätt till stödinsatser: Särskola, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
- Fylla psykologiska och sociala behov: Avlastning av skuld, Lindra stress, Identitet.
- Vad innebär LSS-lagen (1993);
- Rättslag
- Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
- Definierar personkrets som omfattas av lagen
- 10 tydligt definierade insatser
- Stödinsatser enligt LSS:
- Insatserna kan endast ges om den enskilde eller dennes företrädare begär det och att behovet inte tillgodoses på annat sätt.
- Bärande principer: Självbestämmande och inflytande, tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och helhetssyn
- Verksamhetens mål: Att främja goda levnadsvillkor och full delaktighet i samhället
- Människor med omsorgsbehov:
* Människor som behöver speciella pedagogiska insatser eller annan behandling för att kunna utveckla sin potential
- Normaliseringsprincipens 6 punkter:
- Normal dygnsrytm, veckorytm, årsrytm
- Normal utvecklingsfaser (barndom, ungdomstid, vuxenliv och ålderdom)
- Val, önskemål och krav ska respekteras och beaktas.
- Leva i tvåkönad värld
- Normal ekonomisk standard
- Institutionerna byggda enligt normal byggnadsstandard.
- Definition av goda levnadsvillkor:
- Insatserna ska vara varaktiga, så länge behov finns.
- De ska vara samordnade och anpassade till individuella behov och stärka förmågan att leva ett självständigt liv.
- Människor som har rätt till omsorg. Säkra aktiviteter/verksamheter. Väldigt central för socionomer, A och O! Kunna ha en uppfattning om vad man pratar om! När det gäller LSS lagen finns det stödinsatser som säkrar att verksamheten som sådan har ett konkret mål, främja de godas levnadsvillkor. Leva i tvåkönad värld: andra normer.
LSS personkrets. Vad kan du?
Personkrets 1:
* Personer med utvecklingsstörning autism eller autismliknande tillstånd
Personkrets 2:
* Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
Personkrets 3:
* Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder och som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
Vad för typ av insatser gör LSS?
- Rådgivning och annat personligt stöd: Landstinget har ansvaret.
- Personlig assistans: Ökade möjligheter till självständigt liv, Kontinuitet, Flexibilitet
- Ledsagarservice: Underlätta att ha kontakter med andra, Bryta isolering, Delta i kulturlivet.
- Kontaktperson: underlätta ett självständigt liv i samhället genom icke-professionellt stöd.
- Avlösarservice i hemmet: Avkoppling, vila, genomföra egna aktiviteter som barnet inte deltar i.
- Korttidsvistelse utanför hemmet: För familj/anhöriga; avlösning i omvårdnadsarbetet. För den funktionshindrade; Miljöombyte, personlig utveckling, rekreation.
- Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år: Tillsyn, aktivitet och hjälp före och efter skoldagen
- Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom
- Bostad med särskild service för vuxna: Boende och service i individuellt anpassade former.
- Daglig verksamhet: Ge stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap.
Insatserna 9 och 10 omfattar inte personkrets 3.
Delaktighet inom funktionsnedsättning - utveckla.
Delaktighet:
Arbete (Egen försörjning) Tillgänglighet “Kultur åt alla” Boende. Tillgängliga bostäder och service. Triangel form med Delaktighet i mitten.
Delaktighet:
- (SOU 1991:46) “Samhället bör utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället”.
- 1993 - Antog FN’s standardregel - att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet.
- Mål: Tillgängligt samhälle senast 2010
- ICF delaktighet (Biopsykosocial modell) = “en persons engagemang i en livssituation”.
- Särbehandlad utifrån medicinska aspekter. Delaktighet för alla personer. FN har jobbat med delaktigheten.
Integrering/Inkludering
- Funktionshinder är inte en egenskap utan en konsekvens av mötet mellan individen och en otillgänglig miljö.
- “Föra in” någon som är segregerad från en gemenskap eller helhet
- Fysisk
- Funktionell
- Social
- (Samhällelig)
Funktionshindrades organisationer: fråga om arbete (egen försörjning) - boende - tillgänglighet. Utveckla.
Handikapporganisationer: fråga om arbete (egen försörjning)
- 1974 - Främjandelagen: rätt till stöd
* alla som hade det svårt att få arbete (även människor med funktionsnedsättning)
* Arbetsmarknadsverket: rätt att kräva information om hur ett företag rekryterar personal
* Rätt att tvinga företag att rekrytera på annat sätt
- Främjandelagen har hittills aldrig använts! - 1980 - Inrättas Samhällsföretag (Samhall): uppgift att skapa arbete åt personer med funktionsnedsättning
- 1999 - Lag som förbjuder diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder.
- Vem som helst skulle ha rätt att kräva ett jobb/arbetsplats om inte företaget agerade aktivt.
Funktionshindrades organisationer: fråga om boende
Independet Living, Ursprung Kalifornien
* 1984 - Bildas Stiftarna av Independet Living i Sverige (STIL)
3. Boendeservice och byggnormer
* Handikapprörelsen ställde krav på boendeservice i alla kommuner.
Diskussionerna har handlat om
- Integritet!:
- rätten till frihet, integritet och stöd.
Delaktig i vad och som vem?
- Former av delaktighet:
- Aktivitet
- Engagemang
- Tillhörighet (formell och informell)
- Inflytande och makt
- Förutsättningar för delaktighet:
- Internt: vilja och förmåga
- Externt: tillgänglighet och tillfälle
Tillgänglighet - Kultur åt alla.
- 1965 - Handikapputredningen om “kultur åt alla”
- Kultur åt alla - miljön skapar funktionshinder
- Förslag om utbildning, tolkservice och bättre hörselteknik i skolan och allmänna lokaler
- Att den som arrangerar någonting för allmänheten ska ta ansvar för att alla kan delta och även stå för kostnaderna.
- Det gäller exempelvis hörslinga, teckenspråkstolk och fysisk anpassning
- Samhället hindrar mig från att vara delaktig.
Funktionshindrades organisationer: fråga om tillgänglighet
- Det kulturella samtalet och synen på funktionshinder:
- kulturell delaktighet handlar inte bara om att kunna vara åskådare och konsument, utan lika mycket om att kunna utöva kultur.
- Att ha tillgång till podiet, inte bara till åskådarplatsen
- Ekensteen V (1968) “På folkhemmets bakgård”: kritik mot samhället och välgörenheten, och mot handikapporganisationernas sätt att arbeta
- Denker M. (1975) “Blunda och skänk”: kritik mot insamlingar och välgörenhet.
- Anti-Handikapp: samhällskritiska organisation
- 1970 - bildades den teckenspråkiga teatergruppen Tyst Teater
- 1977 - Tyst teater ingår i riksteatern
- 1993 - Teaterhögskolan i Stockholm: första döva eleverna på.
- Det här är en rörelse och insatser som på så kort tid har utvecklats så mycket, kommit med lösningar. Delaktighet och möjlighet till inflytande.
- Handikapprörelsen har arbetat för tillgänglighet så länge rörelsen funnits.
- Det handlar om att kunna ta sig fram, ta sig in, och kunna vara delaktiga.
- Krav på “minskat krångel” - krav på tillgänglighet
- Krav på hiss, regler om dörrmått, plats för medhjälpare i badrum, plats för utomhusrullstol i bostäder.
- 1997 - Kom lagen om färdtjänst: innebar att färdtjänsten blev en trafikpolitisk fråga istället för som tidigare en social angelägenhet inom socialtjänstlagen.
- 1984 - Lagen om riksfärdtjänst: rätt att resa med färdtjänst i hela landet.
Otillgänglighet = diskriminering
- 1990 - Infördes Americans with Disabilitied: lag i USA
- 2001 - EU:s bussdirektiv: om tillgängligheten på bussar och som alla EU-länder ska följa.
- 2013 - Finns ännu ingen “förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning”
Tillgänglighet - Kultur
- Det handlar om att kunna ta sig fram, ta sig in och kunna vara delaktiga
- Det är en fråga om tillgänglighet och demokrati
- Att kunna vara delaktig förutsätter att man får möjlighet att kommunicera och ta del av information, media, litteratur mm.
- 1981 - Erkänner Svenska riksdagen teckenspråket som dövas första språk
- 1988 - Förordning om att dagstidningar kan få statsbidrag för att ge taltidningar
- 1991 - Inrättas världens första professur i teckenspråk
- 2012 - Av all litteratur som kommer ut i Sverige ges 30% ut som talböcker
- 2014 - Ska alla taltidningar finnas i digital form och innehålla hela tidningen
- 2012 - Textades 60% av programmen
- 2013 - Alla tv-program ska vara textade
- Principen handlar om kan man säga att komma in i samhället
Den sociala konstruktionen av funktionshinder. Vad innebär det?
Diskurs: * Normalitet/avvikelse Exempel: * Normaliseringsideologin * Förebygga funktionshinder * Rehabilitering/habilitering Nyckelbegrepp: * Människovetenskaper
Diskurs: * Jämlikhet/ojämlikhet Exempel: * Välfärdssamhället * Rättigheter * Klient/patient * Delaktighet Nyckelbegrepp: * Resursfördelning * Ekonomi
Diskurs: * Demokrati * Vi/dem Exempel: * Främja mångfalden * Motverka diskriminering * Värdesätta skillnader: förståelse, respekt, uppskattning av olikheter Nyckelbegrepp: * Identitet
- En diskurs är en komplikation, en speciell kunskap som ofta resulterar i någon social handling
Diskurser om funktionshinder och deras fokus.
Diskurs:
* Försörjningsdiskurs
Fokus:
* Kompensera inkomstbortfall vid risksituationer (t.ex. sjukdom)
* Den äldsta diskursen i socialpolitiken
* Att avgöra i vilken mån sjukdom och skada medför oförmåga till arbete
Diskurs: * Rehabiliteringsdiskurs Fokus: * Ta tillvara * Utveckla arbetsförmåga * Öka anställningsbarhet * Omfattar inte bara funktionshindrade utan alla medborgare med kortare eller längre sjukdomsfall
Diskurs:
* Förebyggandediskurs
Fokus:
* Förhindra, förebygga uppkomst av sjukdom, skador i arbetslivet
* Traditionell diskurs i socialpolitiken under välfärdspolitikens uppbyggnadsfas tillsammans med den sociala bostadspolitiken och förebyggande hälsa och sjukvård
Diskurs:
* Medborgarrättsdiskurs
Fokus:
* Garantera rättvis behandling i arbetsliv, utbildning, tjänstesektorn
* Föreställningar om normalitet, dels det faktum att funktionshinder betraktas som en avvikelse från det normala
Diskurs:
* Kompensationsdiskurs
Fokus:
* Kompensera för merutgifter och vårdbehov orsakade av funktionshinder
* Främja vissa vård och omsorgsmotiv t.ex. att underlätta för föräldrar ta hand om funktionshindrade barn och vuxna.
Diskurs:
* Vardagslivsdiskurs
Fokus:
* Underlätta ett normalt vardagsliv genom stöd och service
* Rörelsefrihet uppfattas inte som någon självklarhet och samhället t.ex. “normalt vardagsliv” konstruerat utifrån värderingar som har icke-funktionshindrade som norm.
Diskurs:
* Omsorgsdiskurs
Fokus:
* Tillgodose omsorgsbehov förorsakade av funktionshinder.
Diskurs: Kommunikation som involverar specialiserad kunskap av olika sorter, knuten till olika åtgärder och interventioner (social handling)
Normaliseringsprincip - handlar inte om vissa grupper, utan om oss alla.
