1
Q
symptom på peritonit
A
- brädhård buk
- intensiv ömhet i buken vid palpation
- ofta påverkat allmäntillstånd
- ibland blodtrycksfall
2
Q
diagnostik av peritonit
A
- klinisk diagnostik
- datortomografi
3
Q
behandling av peritonit
A
- tidigt antibiotika
- akut kirurgi
4
Q
Ge två exempel på bakterier som kan orsaka primär peritonit
A
- pneumokocker
- grupp A-streptokocker
5
Q
Ge ett exempel på behandling av okomplicerad peritonit.
A
cefotaxim + metronidazol
6
Q
Ge ett exempel på behandling av nosokomial/komplicerad peritonit.
A
imipenem
7
Q
symptom på bukabscess
A
- svängande feber
- buksmärta
- allmän sjukdomskänsla
8
Q
diagnostik av bukabscess
A
- CT
- ultraljud
9
Q
behandling av bukabscess
A
dränage + antibiotika
10
Q
Vilka bakterier brukar man hitta när man odlar från en tarmperforation?
A
Man hittar nästan alltid någon Gramnegativ bakterie (i typfallet E. Coli). Man hittar ofta även någon anaerob bakterie (t.ex. Bacteroides fragilis).
11
Q
smittvägar för bakteriell enterit
A
- person till person
- fekal-oral
12
Q
diagnostik av bakteriell enterit
A
fecesodling
13
Q
Vilka bakterier odlar man för vid en “vanlig” fecesodling?
A
- Salmonella
- Shigella
- Campylobacter
- Yersinia
14
Q
behandling av bakteriell enterit
A
- vätskesubstitution
- vid vissa tillstånd antibiotika
15
Q
diagnostik av Calicivirus-infektion
A
PCR. (I början av varje säsong måste man göra elektronmikroskopi på några prover för att se att PCR:en fortfarande fungerar mot årets stam.)
16
Q
Vilken är den vanligaste orsaken till diarré hos barn i åldern 6-24 månader?
A
Rotavirus-infektion
17
Q
symptom på Calicivirus-infektion
A
Kraftiga diarréer och kräkningar. Ofta buksmärtor. Feber, huvudvärk och myalgi kan förekomma.
18
Q
symptom på Rotavirus-infektion
A
Diarré och kräkningar. Ibland luftvägssymptom och/eller feber.
19
Q
diagnostik av Rotavirus-infektion
A
PCR. (I början av varje säsong måste man göra elektronmikroskopi på några prover för att se att PCR:en fortfarande fungerar mot årets stam.)
20
Q
Ge tre exempel på parasiter som orsakar tarminfektioner.
A
- Giardia intestinalis
- Entamöba histolytica
- kryptosporidier
21
Q
behandling av Entamöba histolytica-infektion
A
metronidazol + furamid som uppföljande behandling mot cystformer
22
Q
Behandling av Giardia intestinalis-infektion
A
tinidazol
23
Q
behandling av Cryptosporidie-infektion
A
Cryptosporidie-infektion behandlas oftast inte
24
Q
diagnostik av matförgiftning (toxinreaktion)
A
Epidemiologi + ev. odling från mat. Det är ej möjligt med odling från patienten.
25
behandling av Campylobacter-infektion
Antibiotika (erytromycin) i utvalda fall. Om patienten har blivit smittad utomlands ska resistensbestämning begäras.
26
behandling av Salmonella-infektion
Antibiotika (kinolon) vid svår sjukdom eller grundsjukdom. Om patienten har smittats utomlands ska resistensbestämning begäras.
Tyfoidfeber antibiotikabehandlas alltid (kinolon, cefalosporin,
trimetoprim/sulfa).
27
symptom på tyfoidfeber
* feber
* relativ bradykardi (trots att man har hög feber har man inte så hög hjärtfrekvens)
* roseoler (3-4 mm runda utslag) sparsamt spridda över framför allt bålen
* allmän sjukdomskänsla
* diarré eller förstoppning
LPK är normalt eller lågt. CRP är ofta normalt.
28
diagnostik av tyfoidfeber
blododling
29
behandling av Shigellainfektion
Shigellainfektion antibiotikabehandlas alltid (t.ex. kinolon).
30
behandling av Yersinia-infektion
Antibiotika ges vanligen ej, men kan prövas vid långdragna, komplicerade fall.
31
behandling av EHEC-infektion
symptomatisk behandling
32
behandling av Clostridium difficile-infektion
Ibland räcker det med utsättning av pågående antibiotika, men oftast behöver man ge antibiotikabehandling mot klostridierna specifikt och då ger man i första hand metronidazol och i andra hand vancocin per oralt.
33
definition av sepsis
infektion med livshotande organdysfunktion orsakad av felreglerat systemiskt immunsvar
34
klinisk definition av sepsis
en ökning med ≥2 SOFA-poäng på basis av misstänkt infektion
35
definition av septisk chock
cirkulatoriska och metabola förändringar är så pass uttalade att de innebär en klart högre mortalitetsrisk än “bara” sepsis
36
klinisk definition av septisk chock
1. sepsis (SOFA score ≥ 2 poäng)
2. + adekvat vätska mot lågt BT
* men ändå uppstår:*
3. behöver vasopressorläkemedel för medelartärtryck \>65 mmHg
4. laktat \>2 mmol/L
37
riskfaktorer för sepsis
* immunsupprimerande behandling
* diabetes
* alkoholism
* intravenöst missbruk
* splenektomi
* allvarlig kronisk sjukdom
38
handläggning av sepsis
1. syrgasbehandling: Övervaka med pulsoxymeter. 91-95 %: ge 2-3 L i näsgrimma. ≤ 90 %: ge 5-10 L i syrgasmask/10-15 L i reservoarmask.
2. skapa venväg: 2 grova nålar. Reserv: intraosseös infakt eller CVK.
3. vätska: 1000 ml Ringer-acetat/30 min.
4. blodprover: CRP, blodstatus, elektrolytstatus, leverlab., koagulationsstatus
urin: Sätt KAD. Tag urinsticka. Vid luftvägsfokus: legionella- och pneumokockantigen i urin.
Artärgas med laktat.
5. odlingar:
blododling (aerob + anaerob) x 2, olika kärl men i detta fall okej utan tidsintervall
urinodling
misstänkt fokus: NHP, sputum, sår, svalg, pleura, ledvätska osv.
6. antibiotika: inom 60 minuter.
39
antibiotikabehandling av sepsis med oklart fokus
pip-tazobaktam och aminoglykosid
*eller*
karbapenem och aminoglykosid
40
antibiotikabehandling av sepsis vid UVI-misstanke
cefotaxim + aminoglykosid
*eller*
pip-tazobaktam + aminoglykosid
41
antibiotikabehandling av sepsis vid pneumonimisstanke
cefotaxim (/cefuroxim) och makrolid och aminoglykosid
42
Ange fyra parametrar som det är viktigt att identifiera tidigt och följa för att bedöma utvecklingen vid sepsis/sepsisbehandling.
* kroppstemperatur
* hjärtfrekvens
* andningsfrekvens
* LPK (leukocytplasmakoncentration)
43
predisponerande faktorer för UVI
* obstruktion av urinflöde (t.ex. prostatahyperplasi)
* neurogen blåsrubbning (t.ex. demens, diabetes, stroke, MS)
* urin - och fecesinkontinens
* KAD
44
Vad menas med primära urinvägspatogener? Ge två exempel på primära urinvägspatogener.
Primära urinvägspatogener orsakar UVI i normala urinvägar.
exempel på primära urinvägspatogener:
* E. coli
* Staphylococcus saprophyticus
45
Vad menas med sekundära urinvägspatogener? Ge fem exempel på sekundära urinvägspatogener.
Sekundära urinvägspatogener orsakar sällan UVI i normala urinvägar.
**exempel på sekundära urinvägspatogener:**
* Enterobacter spp.
* Klebsiella spp.
* Proteus spp.
* Pseudomonas aeruginosa
* enterokocker
46
symptom på akut cystit
* miktionssveda
* urinträngningar
* ökad miktionsfrekvens
* ibland suprapubisk smärta
* ej temp över 38 grader
47
differentialdiagnoser till akut cystit
* sexuellt överförbara sjukdomar, t.ex. klamydia
* vulvo-vaginit
* atrofiska slemhinnor (postmenopausalt)
* överdriven underlivshygien
48
behandling av akut cystit
Ofta spontant övergående.
* nitrofurantoin
* pivmecillinam
* trimetoprim
* cefadroxil
**behandlingstid:** kvinnor: 3-5 dagar, män: 7 dagar
49
diagnostik av akut cystit
urinsticka
+ urinodling om:
* nylig utlandsvistelse
* nyligen sjukhusvårdad
* täta recidiv
* ingen effekt av antibiotika
* graviditet
* komplicerad UVI
* manlig UVI
50
symptom på febril UVI/bakteriell pyelonefrit
* feber/frossa
* nedsatt AT
* illamående och kräkningar
* flanksmärta
* dunkömhet över njurloger
* 2/3 har symtom från de nedre urinvägarna
51
diagnostik av febril UVI/pyelonefrit
* urinsticka
* CRP
* kreatinin
* urinodling
* blododling vid sjukhusvård
52
behandling av febril UVI/pyelonefrit
* cefotaxim
* piperacillin/tazobactam
* engångsdos aminoglykosid t.ex. gentamicin kan ges vid poliklinisering
**uppföljande per oral behandling:**
* ciprofloxacin
* trimetoprim/sulfametoxazol
behandlingstid: kvinnor: 7-10 dagar, män: 14 dagar
53
Vid vilka tillfällen ska asymptomatisk bakterieuri behandlas?
* gravida
* inför urologiska ingrepp
* ureaspositiva bakterier
54
behandling av kateterassocierad UVI
* cefotaxim
* piperacillin/tazobactam
**uppföljande per oral behandling:**
* ciprofloxacin
* trimetoprim/sulfametoxazol
**behandlingstid:** 7-10 dagar (både för män och kvinnor)
55
behandling av UVI hos gravida
• cefotaxim med tätare doseringsintervall
**uppföljande per oral behandling:**
• ceftibuten med tätare doseringsintervall i 10 dygn
Initial sjukhusvård vid febril UVI/pyelonefrit pga. risk för prematur födsel samt sepsis.
56
symptom på encefalit
* hjärnengagemang som fokalneurologi
* kramper
* medvetandepåverkan
* förvirring
* ofta feber
57
Ge tre exempel på bakterier som kan orsaka CNS-infektioner.
* pneumokocker
* meningokocker
* Haemophilus influenzae
58
Ge tre exempel på virus som kan orsaka CNS-infektioner.
* enterovirus
* Varicella-Zoster-virus
* TBE-virus
59
Ge tre exempel på parasiter som kan orsaka CNS-infektioner.
* Entamöba histolytica
* Strongyloides
* Taenia solium
60
Ge tre exempel på svampar som kan orsaka CNS-infektioner.
* Cryptococcus
* Aspergillus
* Candida
61
symptom på bakteriell meningit
* feber
* huvudvärk
* nackstyvhet
* kräkning
* medvetandesänkning
* psykomotorisk oro
* kramper
* ljus- och ljudkänslighet
62
vanliga etiologiska agens till bakteriell meningit hos barn i åldern 0-1 månad
* E. Coli
* grupp B-streptokocker
* Listeria monocytogenes
63
vanliga etiologiska agens till bakteriell meningit hos barn i åldern 1 månad - 1 år
Streptococcus pneumoniae
64
vanliga etiologiska agens till bakteriell meningit hos personer i åldern 1-30 år
Neisseria meningitidis
65
vanliga etiologiska agens till bakteriell meningit hos personer i åldern 30-70 år
Streptococcus pneumoniae
66
vanliga etiologiska agens till bakteriell meningit hos personer i åldern \> 70 år
* Streptococcus pneumoniae
* E. Coli
* Haemophilus influenzae
* Listeria monocytogenes
67
normalt intrakraniellt tryck
6‐22 cmH2O
68
Vid vilka tillfällen ska lumbalpunktion undvikas?
* när det finns tecken på förhöjt intrakraniellt tryck
* när patienten är blödningsbenägen (t.ex. pga. Waranbehandling)
69
provtagning vid misstänkt bakteriell meningit
* lumbalpunktion
* blododling x 2, nasopharynxodling, urinodling
* CRP, blodstatus, elektrolytstatus, leverstatus, ev. intoxprover, koagulationsstatus
* neuroradiologi: CT/MR hjärna
70
behandling av bakteriell meningit
cefotaxim + ampicillin
*eller*
meropenem
Dessutom inj. betametason.
71
behandling av hjärnabscess
cefotaxim + metronidazol
72
Vad kännetecknas serös meningit av?
* ofta feber, nackstyvhet och ljuskänslighet men mindre påverkad patient
* CRP och LPK inom normalintervallet
* likvor klar och färglös
* i regel självläkande
73
vanligaste orsakerna till serös meningit i Sverige
* enterovirus
* HSV 2
74
behandling av serös meningit
valtrex i 7 dagar (per oralt)
vid allmänpåverkan: aciklovir iv.
75
symptom på neuroborrelios
* huvudvärk
* trötthet
* radikulit
* ev. facialispares
76
behandling av neuroborrelios
doxyferm i 14 dgr (per oralt)
77
generella symptom på viral encefalit
* feber
* intensiv huvudvärk
* förvirring och/eller personlighetsförändring
* fokal neurologi
* kramper
78
symptom på TBE
* relativt svåra encefalitsymtom
* ataxi
* dysfasi
* tremor
* koncentrations- och minnessvårigheter
* sällsynt med kramper men hos ca 10 % uppkommer pares
79
symptom på herpesencefalit
* hög feber
* huvudvärk
* personlighetsförändring
* medvetande ↓
* kramper
* dysfasi
* hallucinationer/agitation
80
diagnostik av herpesencefalit
* likvoranalys
* CT hjärna med kontrast / MR
* EEG
81
behandling av herpesencefalit
aciklovir iv. i 14‐21 dagar
82
Vilken är den vanligaste orsaken till samhällsförvärvad pneumoni?
Streptococcus pneumoniae
83
smittvägar för nedre luftvägsinfektion
* aerosol
* virus (t.ex. influensavirus), mycoplasma, legionella
* aspiration
* maginnehåll, mun- och luftvägsflora
* hematogen
* S. aureus
84
viktiga epidemiologiska uppgifter vid nedre luftvägsinfektion
* Utlandsresa?
* Fall i omgivningen?
* Nyligen sjukhusvårdad?
* Nedsatt immunförsvar?
* Djurkontakt? Fåglar, gnagare?
85
diagnostik av nedre luftvägsinfektion
* LPK
* CRP
* lungröntgen
* Sputumodling rekommenderas om patienten kan hosta upp. Nasopharynxodling kan användas vid misstänkt pneumokockpneumoni hos vuxna, men saknar för övrigt värde.
* PCR från svalg eller nasopharynx
* Mycoplasma, Chlamydofila pneumoniae
* virusblock
* pneumokockantigen i urin
* Legionellaantigen i urin (endast serogrupp 1 ger positivt resultat)
* diagnostik från bronkioalveolärt lavage
* blododling bör göras på alla patienter som blir föremål för sjukhusvård på misstanke om pneumoni
86
ge 4 exempel på virus som orsakar nedre luftvägsinfektioner
* influensavirus
* RS-virus
* parainfluensavirus
* metapneumovirus
87
Vilken är den vanligaste respektive näst vanligaste orsaken till bakteriell pneumoni?
**Pneumokocker** är den vanligaste orsaken till bakteriell pneumoni. **Haemophilus influenzae** är den näst vanligaste orsaken.
88
kännetecken för pneumokockpneumoni
* hastigt insjuknande
* frossa
* pleuritsmärta
* takypne
* ej alltid hosta initialt
89
kännetecken för Mycoplasma-pneumoni
* torrhosta
* huvudvärk
* feber
* ibland utslag
* ofta långdraget förlopp
90
kännetecken för legionärssjuka (Legionella-pneumoni)
* hosta
* feber
* diarré, ont i magen
* konfusion
* inkubationstid 2-10 dygn
91
förstahandsval av antibiotika vid behandling av pneumoni
penicillin
92
nosokomial pneumoni
* debut \> 48 h efter ankomst till sjukhus
* smitta:
* mellan patienter
* personal till patient
* Legionella via aerosol (vattenledningar)
* ventilatorassocierad pneumoni (VAP)
* blandad bakterieflora (t.ex. E. coli, Klebsiellaarter, Pseudomonasarter)
93
orsaker till aspirationspneumoni
* medvetandesänkning
* neuromuskulär sjukdom
* PEG (perkutan endoskopisk gastrostomi)
* hög ålder
* efter intubation
94
orsakande agens för impetigo
* S. aureus (ca 70 %)
* S. pyogenes (ca 30 %)
95
behandling av impetigo
* Lokalbehandling med tvål och vatten eller klorhexidinlösning samt Altargo® (bakteriostatiskt antibiotikum, aktiv substans: retapamulin).
* Antibiotika per oralt övervägs vid mycket utbredd impetigo, vid feber och vid terapisvikt. Förstahandsval: flukloxacillin.
96
Vilken är den vanligaste orsaken till erysipelas?
Streptococcus pyogenes (GAS)
97
symptom på erysipelas
* feber, frossa
* huvudvärk
* illamående
* välavgränsad hudrodnad, ibland blåsbildning
* svullnad och ömhet vid palpation
98
behandling av erysipelas
* bensylpenicillin (klindamycin vid penicillinöverkänslighet)
* högläge
* elastisk linda
* ev. alsollösning
99
impetigo
infektion i epidermis
100
erysipelas
infektion i dermis
101
cellulit
oskarpt avgränsad infektion djupare i dermis och i subkutan fettvävnad
102
Vilken är den vanligaste orsaken till cellulit?
Staphylococcus aureus
103
symptom på cellulit
* diffus rodnad
* ofta hög feber
104
behandling av cellulit
flukloxacillin
105
orsakande agens för nekrotiserande fasciit
* Streptococcus pyogenes (GAS) (vanligast)
* anaeroba bakterier
* S. aureus
* E. Coli
106
behandling av nekrotiserande fasciit
* omedelbar kirurgi
* **antibiotikabehandling:** tienam alt. bensylpencillin (om positivt strep A-snabbtest) + klindamycin
107
symptom på lymfangit
* röda streck på huden, ofta proximalt om ett sår eller en abscess
* ev. temperaturstegring
108
behandling av lymfangit
fenoximetylpenicillin alt. flukloxacillin
109
orsakande agens för follikulit
* S. aureus (vanligast)
* anaeroba bakterier
110
symptom på follikulit
gulaktiga, 1–3 millimeter stora kvisslor, som kliar och omges av en röd ring
111
behandling av follikulit
* tvättning med klorhexidin/kaliumpermanganat
* antibiotikabehandling vid djup/utbredd follikulit
112
orsakande agens för karbunkel
* S. aureus
* anaeroba bakterier
113
behandling av karbunkel
* mindre spontanläker efter perforation
* **större:** dränering + antibiotika (isoxazolylpenicillin/flukloxacillin alt. klindamycin)
114
hidroadenit
* orsakas av tilltäppning av utförsgångar till svettkörtlar komplicerad av en sekundärinfektion
* vanligast förekommande i armhålor, ljumskar, på mammae, labia majora, glutealregionen, lårens insidor
115
orsakande agens för hidroadenit
* S. aureus
* Corynebacterium
* Proprionebacterium acnes
* Gramnegativa tarmbakterier (ljumskar)
116
behandling av borrelios hos vuxna
fenoximetylpenicillin (singelerytem)/doxycyklin (multipla erytem)
117
behandling av tularemi
ciprofloxacin
118
bakterier som orsakar infektioner vid katt- och hundbett
* Pasteurella multocida
* Capnocytophaga canimorsus
* S. aureus
119
behandling vid katt- eller hundbett
fenoximetylpenicillin alt. amoxicillin/klavulansyra
120
bakterier som orsakar infektioner vid människobett
* alfastreptokocker
* S. aureus
121
behandling vid människobett
amoxicillin/klavulansyra
122
orsakande agens för samhällsförvärvad led- eller skelettinfektion
* S. aureus (70%)
* KNS (förekommer ffa. vid höftprotesinfektioner etc.)
* streptokocker eller Gramnegativa bakterier (barn och gamla)
* Gramnegativa tarmbakterier (mindre vanligt)
123
differentialdiagnoser till septisk artrit
* gikt
* reaktiv artrit
* psoriasisartrit
124
diagnostik av septisk artrit
* ledpunktion
* odling
* direktmikroskopi
* LPK
* laktat
* glukos
* PCR
* kristallanalys
* blododling
125
behandling av septisk artrit
* ledspolning
* antibiotika
* empirisk behandling:
* 1. kloxacillin
* 2. cefotaxim/cefuroxim (om misstänkt urinvägs- eller bukfokus)
* riktad behandling efter resistensbesked
* behandlingstid sammanlagt 4-6 v
* avlastning, passiva rörelser är bra
126
diagnostik av osteomyelit
* odling/djupa vävnadsodlingar
* radiologi
* slätröntgen
* MRT
127
behandling av pneumoni vid misstanke om resistenta pneumokocker eller blandflora
cefalosporin
128
behandling av pneumoni vid misstanke om atypisk pneumoni
**Mycoplasma, Chlamydofila:** Doxyferm, erytromycin
**Legionella:** Avelox, Azitromax
Attack och försvar
flashcards
Decks in class (12)
# Cards
