1
Q
Varför är incidensen av infektioner högre första levnadsåret (inkl intrauterint), än efter det?
A
- Inget maternellt IgG tidigt:
Detta överförs transplacentärt från ca v30. Från v35 är nivåerna desamma som hos mamman. - Barn saknar förmåga att bilda antikroppar mot polysackarider före 2åå = farligt med kapslade bakterier.
- Sämre bildning av IFN-gamma
2
Q
IgG överförs transplacentärt till fostret. Hur länge har barnet sedan kvar dessa antikroppar?
A
Till omkring 3-12 månader post partum.
3
Q
Nämn 5 vitalparametrar du tittar på hos ett barn där du misstänker sepsis?
A
- Temp (dock inte alltid avvikande)
- Andningsfrekvens
- Hjärtfrekvens
- Kapillär återfyllnad
- Saturation
Allra viktigast är dock allmäntillstånd och “magkänsla”
4
Q
Nämn 2 tecken som kan tala för meningit som bakomliggande orsak till feber?
A
- Buktande fontanell
- Nackstelhet
- Fokalneurologi / fokal kramp
5
Q
Pneumoni hos barn - poxmål?
A
Åtminstone >92%.
Dock, om man ändå börjar behandla kan man “lika gärna” sikta på att komma över 95%.
6
Q
Din vän berättar för dig att hon gett sin son på 3 månader febernedsättande, då barnet hade feber. Detta funkade tydligen “alldeles perfekt, och febern gick ner fint”.
Var detta rimligt?
A
Barn <6 månader borde inte ges febernedsättande utan att vården kontaktas.
7
Q
Förhöjd andnigsfrekvens hos barn - nämn 4 diffdiagnoser?
A
- Pneumoni
- DKA
- Medfött hjärtfel
- Anemi
8
Q
Pneumoni hos barn - klinik där tillståndet bör misstänkas?
A
- Långvarig feber
- Subjektivt påverkad andning
- Objektivt påverkad andning (takypné, indragningar etc)
- Trötthet, ev påverkat AT
9
Q
Pneumoni hos barn - typiska auskultationsfynd?
A
Oftast ospecifikt!
Många gånger kan man dock höra;
- Sänkta andningsljud
- Sänkt perkussionston
10
Q
Pneumoni hos barn - utredning?
A
* Anamnes och status
* L-rtg: inte alltid nödvändigt, i synnerhet inte om man planerar poliklinisk behandling.
* CRP
* PCR från luftvägarna. PCR på sputumodling också en möjlighet.
* Blododling - om inläggning och IV ab behandling.
11
Q
Du har tagit CRP på en patient med misstänkt pneumoni. Hur kommer svaret att påverka din handläggning?
A
HÖGT (>80) = överväg antibiotika
LÅGT (<10) = om symtom pågått över ett dygn bör man starkt överväga att inte antibiotikabehandla. Ta förnyat CRP efter 24-48h.
[Emellan 10 och 80 blir alltså ännu mer gråzon där kliniken bör vägleda]
12
Q
Pneumoni hos barn - vilket syfte fyller detektion av pneumokockantigen i urin?
A
Man använder ej detta, pga stor andel falskt positiva test.
13
Q
Nämn 4 lägen där du från primärvårdens sida bör remittera till barnläkare, vid misstänkt pneumoni hos barn?
A
* Om <6 månader gammal
* Om “kraftig infektion”
- Saturation <95%
- Tecken på kraftig andningspåverkan
- Tecken på påverkad cirkulation
- Tecken på sepsis
14
Q
Pneumoni hos barn - vanligaste orsak till terapisvikt på antibiotikabehandling?
A
Blandinfektion av virus och bakterier!
15
Q
Nämn 4 virus där bärarskap ofta kan kopplas till klinisk sjukdom i pneumoni?
A
- Adenovirus
- Infeluenza
- Metapneumonivirus
- RS-Virus
16
Q
Pneumoni hos barn - nämn 3 vanliga bakterier som kan orsaka detta?
A
- Pneumokocker
- Haemophilus inflenzae
- Mycoplasma
17
Q
Pneumoni hos barn - Nämn en förebyggande åtgärd?
A
Vaccination.
3 doser, som ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder.
18
Q
Utöver pneumoni, nämn 2 andra allvarliga sjukdomar som Haemophilus influenzae också kan ge?
A
- Meningit
- Epiglottit
- Sepsis
- Öroninflammation
- Bihåleinflammation
19
Q
Pneumoni hos barn - behandling?
A
ANTIBIOTIKA!
- Ofta Penicillin G/V
- Vissa kör amoxicillin
20
Q
Influensa typ A-viruset har två typiska yrproteiner. Vad kallas dessa?
Förklara skillnaden mellan antigenic shift och antigenic drift
A
Hemagglutinin och Neuaminidas.
Shift = H/N byts, från en modell till en annan (byter siffra)
Drift = småmutation i H/N-struktur. Förblir alltså samma, men kroppen får svårare att känna igen strukturen.
21
Q
Influensa hos barn - vilka ska ha antiviral behandling?
A
- Medicinska riskgrupper (samma som de som vaccineras)
- De som är så sjuka att de kräver inneliggande vård
(i dessa tillfällen vid misstänkt eller konstaterad influensa)
22
Q
Influensa hos barn - nämn 5 riskgrupper?
A
- Kronisk hjärtsjukdom
- Kronisk lungsjukdom
- Sjukdom som försvårar ventilation (extrem obesitas, neuromuskulära sjukdomar etc)
- Kronisk organsvikt (lever/njure)
- Diabetes mellitus
- Kraftigt nedsatt immunförsvar
23
Q
Barn med “allvarlig” influensasjukdom kan vara aktuella för medicinsk behandling (oseltamivir/tamiflu).
Vad innebär allvarlig egentligen? (3)
A
- Andningssvårigheter eller påverkad andning (ex takypné)
- Låg saturation
- Hög feber (>40 grader)
- Konfusion
24
Q
Hur ofta kan ett barn egentligen vara sjuk i luftvägsinfektion? När bör man bli orolig?
A
Helt normalt med <12 luftvägsinfektioner per år.
Det som är viktigt att notera är om det är _>_1 ANTIBIOTIKAKRÄVANDE luftvägsinfektion på ett år.
25
Barn hostar ju ofta och mycket. Men när bör man bli orolig egentligen?
Om hostan pågår för länge!
Skall normalt avta på några veckor. Blir ju då normalt lindrigare och lindrigare i intensitet.
Reagera vid:
- Hosta som blir försämrad
- Hosta med andra nytillkomna symtom
- Hosta osm inte blir bättre på lång tid (alltså typ en månad)
26
Kikhosta - vad är det? Orsak?
Infektion av bortadella pertussis som ger en särskild klinisk bild med kikhosta (dock annorlunda hos de minsta barnen)
I Sverige del av barnvaccinationsprogrammet.
27
Kikhosta - symtom?
Beror lite på ålder.
1. Typiskt första "förkylningsperiod" med rethosta. Varar ca 1-2 veckor.
2. Kikningsstadiet
- Typisk kikhosta
- Mindre barn kan ha svårt att andas = cyanos \> följs av kraftig kikning.
- Spädbarn: här kan kikningar, och även hosta, saknas. Istället kan bilden karaktäriseras av andningspåverkan med apnéer och cyanosattacker
Äldre barn och vuxna kan ha kikhosta (sista vaccindos ges i åk 9, och effekten tros avta efter ca 5 år. även innan det är man inte fullt skyddad). Kan gå som långvarig envis hosta, även utan kikningar.
28
Kikhosta - "riskgrupp" för denna sjukdom?
De allra yngsta spädbarnen, som ännu inte hunnit få första vaccindoserna (första två ges vid 3 och 5 månader)
Utöver detta är riskfaktorer;
- Ej vaccinerad
- SGA/för tidigt född
29
Kikhosta - hur sprids infektionen? Inkubationstid?
Genom hostningar. Väldigt hög smittsamhet.
Äldre barn och vuxna kan vara relativt symtomfria, men ändå vara infekterade, och därmed även väldigt smittsamma.
Inkubationstid ca 1-3 veckor.
30
Kikhosta - handläggning?
Behandling med erytromycin. Om kikningar redan uppstått är det inte så värksamt på symtom eller klinisk bild, men ges ändå för att minska smittspridning.
I övrigt viktigt att försöka vara snabbt ute med antibiotika!
31
Du sitter på vårdcentral och ska träffa ett barn med andningspåverkan. I vilka fall är remiss till barnklinik rimlig?
- Barn \<6 mån
\* Kraftigt påverkad andning
- Takypné
- Grunting
- Kraftiga indragningar
- Cyanos eller dålig saturation
32
Vilken är den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn \<1år?
RS-Virus
33
RS-virusinfektion - vad är det? Klinisk bild?
Vanlig orsak till luftvägsinfektion. Ffa vanligt hos små barn!
- vanlig orsak till ÖLI
- Vanligaste orsak till nedre LI hos barn \<1år.
Årliga epidimier under vintern
Symtomen kan variera från lindrig förkylning till alvarlig lunginflammation eller bronkiolit.
34
RS-virusinfektion - hur sker smittan? Hur länge är man smittsam?
Sprids med luftvägssekret \> kommer i kontakt med slemhinnor på mottagare. Kan också spridas som aerosol, men kräver då hög virusmängd.
Kan spridas via indirektkontakt (kan överleva på yta i 12h)
Man är smittsam i ca en vecka. Småbarn dock väldigt mycket längre (\<1 mån)
35
RS-virusinfektion - vilka riskerar att drabbas kraftigast vid infektion?
De minsta barnen (ffa \<2 mån). Risken för svåra symtom är störst vid förstagångsinsjuknande.
Andra riskfaktorer;
- För tidigt född
- Hjärt-/lungsjukdom
- Neuromuskulär sjukdom
36
RS-virusinfektion - Utredning?
PCR!
Finns även snabbtest i form av antigenpåvisning.
37
RS-virusinfektion - behandling?
Om lindrigt: INGEN.
SVÅR INFEKTION BEHANDLAS SYMTOMATISKT:
- Syrgas
- Inhalation NaCl
- Nässköljning, näsavsvällande, rensa näsan
- Nutrition!
- Ev högflödesgrimma/CPAP/Resp
------------------------
Behandlingar utöver det symtomatiska har ingen bevisad positiv effekt. Detta inkluderar;
- Antivirala läkemedel inhalation
- Antibiotika rekommenderas inte
- Steroider/luftrörsvidgande/antikolinergika/LTRA rekommenderas INTE!
38
Apné hos spädbarn - vad måste uteslutas?
KIKHOSTA!
Detta gäller alltså även om det förekommer som ensamt symtom, utan kikningar eller ens hosta!
39
IL-6 som labprov;
Hur tidigt stiger det?
Hur länge förblir det högt?
När bör man reagera (ungefärligt värde?)
Stiger inom några timmar.
Peak efter ca 12h.
Sjunker sedan
= i princip kan man säga att IL-6 har blivit lågt igen innan första dygnet är slut [förutom om kvarstående orsak så klart]. Alltså blir IL-6 lågt då CRP börjar stiga.
"Referensvärde oklart, men klart högt om \>150-200.
40
Vad måste misstänkas hos ett litet barn med feber, som också är irritabel (gallskriker, "inconsolable")?
Akut bakteriell meningit!
41
Meningit - vad är det egentligen som orsakar skadan och som ger symtom?
Oftast inflammationen som uppstår sekundärt till infektionen.
Skador på kärlendotel \> hjärtödem \> ökat ICP \> skada
Ödem + inflammation = autoregleringen slås ut = hjärnans perfusion minskar.
42
Bakteriell meningit - typisk klinisk bild? Hur varierar detta med ålder?
KLASSISKA SYMTOM;
- Hög feber
- Kräkningar
- Svår huvudvärk
- Nackstelhet och fotofobi hos äldre barn
- Patechier om meningokockmeningit (då 50% chans)
HOS SPÄDBARN: mycket mer oklart. Bör misstänkas vid
- Irritabilitet / Slöhet
- Dålig matvilja
- Kramper / sänkt medvetande
- Ev buktande fontanell
43
Bakteriell meningit - vanligaste agens?
HiB, Meningokocker, Pneumokocker.
44
Bakteriell meningit - vanligaste åldrar?
Från nyföddhetspeiod till ca 4åå,
samt 10 år och uppåt
45
Meningit hos barn - handläggning?
1. LP direkt, förutom om kontraindikationer föreligger
2. Blododling
3. Antibiotika! Skall startas inom 15 minuter efter ankomst!
4. Understödjande behandling;
- Kortison om _\>_3 månaders ålder
- Vätska
- Syrgas
Om allvarligt fall och mycket påverkad patient = kontakt med IVA
46
Bakteriell meningit - typiska LP-fynd?
Sänkt glukoskvot (plasma/serum) [\<0,4]
Höjt CSF-laktat
Hög CSF-LPK
47
Meningit hos barn - Val av antibiotikabehandling?
- Meronem
eller
- Cefotaxim + Ampicillin (täcker listeria)
+ Aciclovir om misstänkt HSV-infektion
48
Meningit hos barn - vanliga agens vid olika åldrar?
\<1 mån: GBS, E. coli, pneumokocker, listeria
1-3 mån: Blandning av det ovan och nedan:
\>3mån: Meningokocker, HiB, pneumokocker
49
Bakteriell meningit - varför är det viktigt att kolla elstatus hos en patient som ligger inne för behandling?
Inflammation i CNS kan ge ökat ADH-utsöndring
= vätskeretention och hyponatremi = ytterligare risk för hjärnödem.
50
Meningit hos barn - nämn 3 potentiella komplikationer?
Tidigt: Kramper, SIADH
Långsiktigt:
- Sensorineural hns
- EP
- Blindhet
- Kognitiva besvär
51
Kramper vid bakteriell meningit hos barn - är det farligt? Hur tänker man kring detta?
Kramper tidigt saknar prognostisk betydelse, och är vanligt (ca 20%).
Kramper efter 3dygn är mer allvarligt, då det kan tyda på CNS-skada.
52
Bakteriell meningit - ett barn ligger inne med intravenös antibiotikabehandling. Tillfrisknandet går dock långsamt, och febern går upp lite. Nämn 3 komplikationer du behöver tänka på?
- Subduralt hygrom
- Hjärnabscess
- Trombos
- Mastioidit
- Samtidig infektion i hjärta/led
53
Bakteriell meningit hos barn - behöver nån annan än barnet behandlas?
Ja - profylax med engångsdos ciprofloxacin till alla i närheten (de som delar huståll + ev andra nära kontakter)
54
Viral meningit - behandling?
Valaciklovir, tredos, 7 dagar.
55
Misstänkt vertikal smitta av infektion från mor till barn;
- Vilka agens behöver man inte misstänka?
- Vilka agens bör man misstänka?
Behöver inte (iaf inte i första hand) misstänka sånt som gravida screenas för;
- HIV
- HBV
- Syfilis
- Rubella
Bör misstänka: TORCH
- Toxoplasma
- Other (GBS)
- Rubella
- CMV
- Herpes
56
Scarlatina - orsak?
GAS / S. Pyogenes
57
Scarlatina - hur ser de typiska hudutslagen ut?
"Laxrosa, sandpapperliknande"
58
Nämn 2 diffdiagnoser vid smultrontunga?
Scarlatina
Kawasakis Sjukdom
59
Redogör för vad som ingår i svenska barnvaccinationsprogrammet?
- Rotavirus
- Stelkramp, difteri, kikhosta
- Polio
- Hib
- Pneumokocker
- MPR
- HPV
[RSPHPMH]
60
Svenska barnvaccinationsprogrammet - vad vaccineras man för sitt första levnadsår?
(intervall från start till slut avseende dessa vaccinationer?)
- Rotavirus (6v - 5 mån)
- Stelkramp, difteri, kikhosta (3 mån - Åk 8-9)
- Polio (3 mån - 5 år)
- Hib (3 mån - 12 mån)
- Pneumokocker (3 mån - 12 mån)
DESSUTOM:
- VACCINATION FÖR HEPATIT B ERBJUDS
(ISF 3, 5 OCH 12 MÅN)
- BCG till riskgrupper
61
Svenska barnvaccinationsprogrammet - vad vaccineras man för efter sitt första levnadsår?
(intervall från start till slut avseende dessa vaccinationer?)
- MPR (18 mån - åk 1-2)
- HPV (åk 5)
62
Vaccinationerna i svenska barnvaccinationsprogrammet skiljer sig åt avseende biverkningsprofil. Vilka vaccin kan ge följande reaktion, och varför -
Infektionssymtom?
Hur blir symtomen?
De vaccin som är attenuerade (levande försvagat) kan trigga en lindring infektionsbild med ev feber, utslag och lite påverkan. Dessa är
- MPR
- BCG
- Rotavirus
Symtomen uppträder ca en vecka efter vaccination.
63
Vaccinationerna i svenska barnvaccinationsprogrammet skiljer sig åt avseende biverkningsprofil. Vilka vaccin kan ge följande reaktion, och varför -
Lokal svullnad på injektionsstället samt lite feber?
Detta kan orsakas av de vaccin som innehåller adjuvans (vilket inte behövs i de attenuerades fall). 1-2 dagar efter vaccination uppträder därför lite svullnad occh ev feber.
Alla förutom de som är attenuerade (MPR, BCG, och rotavirus) och polio som är avdödat.
64
Nämn 2 sjukdomar du ska tänka på hos en patient med feber som uppger anamnes på intag av rå/icke-pastöriserad mat?
EHEC. Brucella och hepatit A om resa
65
Nämn 2 sjukdomar du ska tänka på hos en patient med feber som uppger anamnes på, eller där du i status ser, konjunktivit?
- Kawasakis sjukdom
- Mononukleos
66
Nämn 2 sjukdomar du ska tänka på hos en patient med feber som uppger anamnes på smärta från leder och ben?
- Leukemi
- Osteomyelit
- JIA
67
Vanligt preparatval vid penicllinallergi där man önskar behandla
- intravenöst?
- peroralt?
Intravenöst: Cefalosporin (Cefotaxim)
Peroralt: Klindamycin
68
Kan man ge pip-taz vid penicillinallergi?
NEJ! Ge istället ex cefalosporin + metronidazol
69
Du ska behandla en patient med antibiotika. Vad får du inte ge patienten om han/hon tidigare reagerat på penicillin med
- Icke-kliande utslag?
- Magbesvär?
- Kliande utslag?
- Urtikaria?
- Ansikts-/ledsvullnad?
- Anafylaxi?
- Mukokutant syndrom?
- Icke-kliande utslag: inga begränsningar.
- Magbesvär: inga beggränsningar
- Kliande utslag: ej penicillin, men annat betalaktamanbiotika ok.
- Urtikaria: ej penicillin, men annat betalaktamanbiotika ok.
- Ansikts-/ledsvullnad: ej penicillin, men annat betalaktamanbiotika ok.
- Anafylaxi: ej betalaktamantibiotika.
- Mukokutant syndrom: ej betalaktamantiotika.
70
Nämn 2 typer av antibiotika som man generellt vill undvika hos barn, och varför.
Fluorokinoloner (ex ciprofloxacin, levofloxacin) - toxiska för det växande brosket.
- Tetracykliner (ex doxycyklin): ger tandmissfärgningar och emaljhypoplasi.
71
Du ska träffa ett litet barn med feber på akuten. Utöver själva febern och symtomen, nämn 3 saker som är viktiga att fråga om?
- Hur går det med matintag?
- Hur går det med vätskeintag? (Alt amning för båda)
- Avföring? Mängd? Blöjbyten
- Urinmängd?
- Svarat på alvedon?
72
Ett barn söker på akuten med feber. Du vet ingenting annat. Rent statistiskt, vilka tre diagnoser är vanligast?
Förkylning/virrhos
UVI
Pneumoni
73
Du ska undersöka ett barn på akuten som har feber. Vad är bra att tänka på innan du går dit?
Enl handledare: "Alla små med feber ska ha alvedon i kroppen innan bedömning!" Blir så mycket lättare att ha att göra med."
74
Hos de minsta barnen - vilken diagnos bör alltid misstänkas vid feber utan klart fokus?
Pyelonefrit!
75
Vad brukar man använda för gräns för feber hos barn?
\<3 mån: 38 grader
\>3 mån: 38,5 grader
76
Vilken undersökning bör göras på alla barn \<1 månad, som har feber?
"Triple needle procedure" - LP, Blodprover, Urinprov
77
Primär immunbristsjukdom - orsak?
PRIMÄR = medfödd. Monogen defekt, där flera olika varianter finns.
Vanligast är defekter relaterade till antikroppar.
78
Primär immunbristsjukdom - hur vanligt är det i Sverige?
Prevalens 1/10 000 barn
79
Nämn 5 varningstecken på primär immunbristsjukdom.
- Upprepade infektioner
- - 4 eller fler antibiotikakrävande otiter på ett år
- - 2 eller fler sinuiter per år
- - 2 eller fler pneumonier per år
- - Återkommande infektion / abscess etc av annat slag
- Ovanliga infektioner
- - Ovanlig lokalisation
- - Ovanliga agens
- - Invasiv infektion (osteomyelit, meningit, sepsis)
- - Infektion som inte svarar på behandling
- Autoimmun sjukdom \<3åå, eller multipla autoimmuna sjukdomar
- Uttalad kronisk candidos (oral/kutan)
- Omfattande hudförändringar som inte svarar på behandling
- Spädbarn som inte växer som förväntat.
- Hereditet
80
Primär immunbristsjukdom - typiska symtom / klinisk bild?
Typiskt brukar symtom uppträda under de första levandsåren. Klassiskt är infektionskänslighet = flera, upprepade infektioner. Dock ses även följande, pga generellt defekt immunförsvar;
- Allergi
- Autoimmunitet och autoinflammation
- Malignitet
Vid PID kan man faktiskt gå kontraintuitiv situation, där man både ser infektionskänslighet och autoimmunitet på samma gång = total immunologisk dysregulation.
81
Primär immunbristsjukdom - du misstänker detta på vårdcentral. Handläggning?
Mycket av utredningen kan man göra själv! Anamnes, status, tillväxtkurva, infektionsdagbok, prover!
82
Primär immunbristsjukdom - initial utredning?
- Anamnes och status
- Hb, LPK med diff, TPK
- Nogrann titt på tillväxtkurva
- Nogrann dokumentation av infektioner.
- Komplementdefektscreening
- Immunglobulinkvantifiering
83
Primär immunbristsjukdom - vidare utredning på särskild mottagning?
- Specifika immunologiska prover; karaktärisering av celler och immunglobuliner, benmärg, funktionella tester.
- Radiologi
- Genetisk utredning; panel med kända gener.
84
Primär immunbristsjukdom - hur försöker man förebygga denna typ av sjukdom? Tanke bakom varför detta är bra? Hur länge har man jobbat så?
I Sverige genomförs nyföddhetsscreening för SCID. Del av PKU-test. Infördes nationellt 2019.
Tidig upptäckt och tidig transplantation innebär mycket bättre prognos. Mycket svårare att lyckas med stamcellstransplantation om man blivit infekterad.
85
Primär immunbristsjukdom - behandling?
Det enda kurativa är HSCT (hematologisk stamcellstransplantation)
Tills dess;
- Ren miljö, hygien
- Antibiotikaprofylax
- Immunglobinsubstitution
- Riktad biologisk behandling i vissa fall
86
Primär immunbristsjukdom - vad är prognosen vid stamcellstransplantation?
Om \<3 mån: 95% chans att vara "botad"
Om \>3 mån: 50% överlevnad
87
3-dagarsfeber - vad är det? Orsak? Kliniksk bild?
Kallas också "sjätte sjukan" / exanthema subitum.
Orsakas av HHV6 och HHV7 (pga det kan man få det två gånger).
Ger feber i tre dagar som sedan övergår i utslag när febern plötsligt försvinner.
Utslaget är diskret, finprickigt och ljusrött. Förekommer på bål och extremiteter.
88
3-dagarsfeber - i vilken ålder är detta vanligast?
De första åren. Vid 2åå har typ alla barn skaffat antikroppar mot HHV6. (dock kan ju även HHV7 ge sjukdomen)
89
Femte sjukan - vad är det? Orsak? Klinisk bild?
Erythema infectiosum. Orsakas av parvovirus B19.
Ganska vanlig sjukdom som ger
- Feber
- Utslag: typisk girlangformade, ev även morbilliformt
- Röda kinder
90
Femte sjukan - nämn 2 påtagliga risker?
- Aplastisk anemi; pga viruser infekterar celler i tidig erythropoies. Kan bli kritiskt om barnet ex rredan har sickel cell-anemi.
- Infektion under graviditetsvecka 10-20 \> risk för fetal anemi med hydrops \> fosterdöd.
91
Femte sjukan - vem drabbas? Inkubationstid från smitta?
Vanligast i skolåldern.
10 dagar.
92
Impetigo - vad är det? Orsak?
Svinkoppor.
Infektion i epidermis orsakad av GAS / S. Aureus
93
Impetigo - infektionen förekommer i två former. Redogör för skillnaden?
Icke-bullös form: Vanligast! Orsakas av GAS / S. Aureus. Börjar som småsår \> pusler \> spricker = krustor. Belägna på ansikte och extremiteter.
Bullös form: Orsakas av S. Aureus-toxiner.
Blåsor bildas \> spricker = huden röd och fuktig. Kan förekomma på hela kroppen.
94
Impetigo - Vilka drabbas? inkubationstid? Klinisk bild?
Ffa förskolebarn.
2-3 dagar.
Antingen småsor \> pustler \> krustor, i ansikte och på extremiteter
Eller blåsor och flagnande hud (hela kroppen)
95
Impetigo - behandling?
- Rengör: vatten + tvål + klorhexedinlösning
- Altargosalva (retapamulin; lokalverkande antibiotika)
- Om det behövs: peroral antibiotika;
Flukloxacillin
96
Erysipelas - vad är det? Orsak? Klinisk bild?
Rosfeber. Infektion i dermis orsakad av GAS. Bakterier kommer in via litet sår \> inflammation med ödem.
Kraftig rodnad som i regel är skarpt avgränsad
97
Erysipelas - behandling? Längd?
PvC/PcG beroende på svårighetsgrad. 10 dagars behandling.
98
SSSS - vad är det? Orsak? Klinisk bild?
Staphylococcal scalded skin syndrome. Ett tillstånd som orsakas av stafylokockens epidermiolytiska / exfoliativa toxin. Typiskt sprids detta hematogent från ett bakteriellt fokus.
Typiskt i ansiktet syns;
- Rodnad hud
- (senare) smärtsam hudrodnad
- Blåsbildning och hudavlossning
99
SSSS- handläggning?
Inläggning. Odla från näsan, blododla.
IV antibiotika med täckning för S. Aureus
100
SSSS - prognos? Hur är det med ärrbildning?
Med rätt behandling och koll på vätska och förhindrande av infektion/sepsis är prognosen god. Typiskt läker det ut utan ärrbildning.
101
Tonsillit - Orsak? Hur skiljer sig detta mellan olika åldrar?
GAS i 50% av fallen. I övrigt EBV, andra virus samt corynebacterium diphteriae (då alltså krupp)
\<4 år: Ffa vanligt med virus - främst adenovirus.
Skolålder: ffa GAS
Tonår: ffa GAS och EBV
102
Tonsillit - symtom?
\* Halssmärta
\* Sväljningssmärta
\* Rodnade tonsiller, ibland vita beläggningar. Ofta även rodnad gom och bakre svalgvägg.
\* Feber
\* Svullna hals-lgg.
\* Ibland scarlatina-symtom
\* Trismus
Barn har ofta även allmäna symtom; huvudvärk, symtom från MTK.
103
Tonsillit - handläggning?
1. Anamnes och status
2. GAS-snabbtest; om 3 eller fler CENTOR-poäng och frånvaro av virrhos-symtom.
- -----------------------
3. Monospot (tidigast 5 dagar efter symtomdebut)
4. Odling (om negativt snabbtest och kraftigt påverkad patient)
104
Vad är CENTOR-kriterierna och hur används dem?
Beslutsunderlag för snabbtest vid tonsillit. Bedömer sannolikheten för bakteriell tonsillit.
Snabbtest rekommenderas vid 3 eller fler poäng;
\* Feber \>38,5 grader
\* Röda tonsiller med beläggning (beläggning ej kraf hos barn \<7 år)
\* Förstorade ömmande lgg i käkvinklar
\* Ingen hosta
105
Tonsillit - behandling?
POSITIVT SNABBTEST:
- PcV (12,5mg/kg x3, 10 dagar)
TILL ALLA TONSILLITER, ÄVEN VIRALA:
- Analgetika (PC/NSAID)
106
Tonsillit - nämn 2 symtom som talar för viral genes?
Blåsor i MoS
Hosta, heshet
107
Scarlatina - klinisk bild?
- Småprickigt exanthem - prickarna är upphöjt palpabla och sandpapperliknande
- Perioral "fri zon"
- Smultrontunga
108
Hur stor andel av alla barn är bärare av GAS i svalget?
Ca 20%.
109
Akut mediaotit - orsak? Vilka drabbas?
Purulent bakteriell infektion i mellanörat.
Främsta agens är
- Pneumokocker
- GAS
- HiB
- Moraxella
(det förekommer också blandinfektioner med bakterier och virus)
Ffa barn upp till 10åå.
110
Akut mediaotit - typisk klinisk bild?
Börjar ofta några dagar in i en förkylning.
Snabbt insättande får man:
- Hörselnedsättning och lockkänsla
- Värk i örat (inte alltid)
- Feber
111
Akut mediaotit - utredning vid misstanke?
\* Anamnes
\* Öronmikroskopi: rodnad. svullen buktande trumhinna.
Sammantaget vägs klinik och öronmikroskopi ihop.
112
Akut mediaotit - behandling? Vilka ska behandlas?
Kåvepenin. 25mg/kg x3, 5 dagar
Alla förutom barn mellan 1 och 12 år ska behandlas, förutom om...
- Perforation
- \<2 år med bil. AOM
- Recidiverande AOM
- Annan komplicerande faktor, ex påverkat AT, enda hörande örat etc.
113
Akut mediaotit - hur vanligt är det egentlgen?
Vid 2åå har över 50% av svenska barn haft det!
114
Akut mediaotit - uppföljning?
Man följer upp;
- Barn med ensidig AOM om kvastående symtom efter 3 mån
- Barn \<4 år med dubbelsidig AOM
- Barn \>4 om kvarstående besvär.
115
Akut obstruktiv laryngit - vad är det? Orsak? Vilka drabbas?
"Viral krupp" / "Pseudokrupp" / "Falsk krupp"
En akut insättande subglottisk laryngit med ödem = andningsbesvär.
Orsakas av virus
- Parainfluensa
- Adenovirus
Absolut vanligfast hos små barn
116
Akut obstruktiv laryngit - symtom och klinisk bild?
Typisk förloppp är att det hänger ihop med en förkylning.
FÖRST snuva, halsont, lätt feber.
EFTER NÅGRA DAGAR;
- Kraftig skällande hosta
- Inspiratorisk stridor
- Heshet
- Oro hos barnet
Symtomen debuterar oftast då barnet sover
Trots allvarliga symtomen ganska lite påverkan på AT.
117
Akut obstruktiv laryngit - handläggning vid misstanke? (Inkl behandling)
Klinisk diagnos.
FÖRSTA ANFALLET: indicerar sjukhusvård för observation.
DÅ ges samma råd som vid "hemmabehandling".
I mer extrema fall;
- Inhalation av micronefrin
- Steroider
- Ev intubation
HEMMABEHANDLING
- Upprätt läge
- Kall luft
- Näsdroppar
- Lugn och ro
- Höjd huvudända
118
Akut obstruktiv laryngit - nämn en viktig diffdiagnos? Hur skiljer du mellan dessa?
Epiglottit!
Vid epiglottit typiskt med
- Högre feber
- Sväljsvårigheter
- Mer uttalad allmänpåverkan, ev cyanos
119
Ethmoidit - vad är det? Orsak? Vilka drabbas?
Akut bakteriell infektion (sinuit) i ethmoidalceller.
Vanligast med Haemophilus Influenzae. Även Staph Aureus och Streptokocker.
Ethmoidalcellerna är utvecklade från ca 2 åå, först från denna ålder kan tillståndet uppstå.
120
Ethmoidit - symtom och klinisk bild?
I regel ensidigt;
- Svullnad och rodnad av ögonlock
- Feber (ej obligat)
- Ev tecken på orbitapåverkan (påverkad ögonmottilitet, proptos, synnedsättning etc)
Tillståndet föregås ibland av ÖLI.
121
Ethmoidit - handläggning vid misstanke?
- Snabb kontakt med ÖNH och ögon!
- CT-orbita
- Blododling, odling från mellersta näsgången
- Antibiotika IV DIREKT!
- Överväg kirurgisk dränering av ethmoidalsinus
122
Ethmoidit - vad är tanken bakom att sätta in antibiotika omedelbart? (Så klart ska man ju säkra odlingar först)
Risk för komplikationer.
- Septisk sinus cavernosus-trombos är sällsynt, men allvarligt
- Risk för större påverkan på orbita \> blindhet
- Risk för abscedering
123
Orbital cellulit - vad är det? Orsak?
En bakteriell infektion i orbita - definitionsenligt innanför palpebralfascian (om utanför = preseptal cellulit).
RIsk för detta tillstånd till följd av ethmoidit, om bakterier tar sig in i orbita.
124
Orbital cellulit - symtom och klinisk bild?
\* Lokal värk och svullnad (ofta svullet ögonlock)
\* Proptos
\* Motilitetsstörning, diplopi
\* Nedsatt synskärpa, nedsatt färgmättnad
\* Feber
125
Orbital cellulit - handläggning?
Initialt: Klinisk undersökning, temp, lab (LRP, CRP), odling.
- CT-orbita
Behandlas inneliggande på ögon med bredspektrumantibiotika i hästdos.
126
Mag-tarminfektioner kan grovt sett delas in i tre olika klasser. Vilka? Hur skiljer dessa sig avseende klinisk bild?
- Icke-inflammatorisk infektion: "Mycket avföring". Frekventa stora vattentunna diarréer. Inget blod eller slem. Kräkningar. Sällan hög feber.
- Inflammatorisk infektion: "Ful avföring". Inte så stora avföringar, men slemmiga och blodiga.
Buksmärtor och tenesmer. Feber.
- Systemisk infektion: Allmänpåverkan och feber
127
Mag-tarminfektioner: vanliga agens för de tre olika klasserna/typiska bilderna?
- Icke-inflammatorisk infektion: Rotavirus, Calicivirus, Adenovirus. Matförgiftning. (ETEC, Kolera)
- Inflammatorisk infektion: Shigella, Entamoeba histiolytica, Campylobacter, Yersinia. (Clostridium)
- Systemisk infektion: Salmonella typhi (tyfoidfeber)
128
Gastroenterit hos barn - hos vissa barn (sk riskgrupper) kan den kliniska bilden bli sämre, med större påverkan. Nämn 3 sådana riskgrupper.
- Spädbarn (\<12 mån)
- SGA
- Stora förluster (\>5 diarréer/ \>2 kräkningar senaste 2h)
- Lite in (svårt med vätskeintag / sluta amma)
129
Gastroenterit hos barn - nämn 2 viktiga anamnestiska frågor?
- Omgivningsfall?
- Utlandsvistelse?
- Vaccinationer?
130
Ett barn med gastroenterit är dehydrerat och hypertont. Nämn två saker du behöver tänka på (avseende orsak)?
- Hyperton dehydrering pga förälder blandat felaktig socker-saltlösning
- Hyperton dehydrering pga rotavirus.
131
Gastroenterit hos barn - utredning?
Anamnes och klinisk bild klart viktigast! I övrigt styrs det av den kliniska bilden;
- Faeces-PCR (virus, ev bakterier)
- Bakterieodling och protozodiagnostik om misstanke om mer ovanliga agens (ex utlandsresa)
- Odling bör alltid göras vid inflammatorisk bild.
- Om misstanke om systemisk påverkan: genomodling inkl blod.
132
Gastroenterit hos barn - vilka agens får man typiskt svar på med faeces-virus-PCR?
Rotavirus, adenovirus, calicivirus.
133
Gastroenterit hos barn - om barnet ej är dehydrerat behövs inte IV-vätska, utan barnet kan dricka självt. Vad ska man då dricka?
Det viktigaste är att man dricker!
Dock viktigt att komma ihåg att läsk, juicer etc ofta är hypertona = kan ge osmotisk diarré.
134
Gastroenterit hos barn - om barnet ej är dehydrerat behövs inte IV-vätska, utan barnet kan dricka självt. Hur mycket ska man då dricka?
\>2år: Ca 100-200ml efter varje lös avföring.
\<2år: Ca hälften
135
Gastroenterit hos barn - hur behandlar du om dehydreringstecken föreligger?
Vätskeersättning (ORS) = balanserat socker-saltlösning.
50-100ml/kg under 4-6h [alltså upp till en tiondel av vikten på 4-6h]
Bra att ge små mängder ofta!
(50ml/kg på 4h motsvarar 12,5ml/kg/h)
Därefter 5-10ml/kg vid varje lös avföring
136
Gastroenterit hos barn - barnet vägrar inte vätska peroralt. Vad gör du?
IV är ett alternativ, men ofta bättre med nasogastrisk sond! Ge lika mycket vätska som man hade gett po, även här uppdelat i små doser. (via enteral pump)
137
Gastroenterit hos små barn - ska barnet ammas?
Ja, amning ska fortsätta i den mån det går!
138
Gastroenterit hos barn - handläggning vid kraftig dehydrering och påverkan?
- Sätt sond. Detta tillåter att stora volymer vätska kan ges, utan att det provocerar kräkning på samma sätt.
- Oral vätskeersättning. Om chock ges bolus på ca 20ml/kg. Om ej chock ges 12,5ml/kg/h i 4 timmar. Bra att sikta på omkring 1ml/kg var 5e minut.
- Ondansetron
- Hidrasec
OBS - använd ej motilitetshämmande (ex loperamid)
139
Spädbarn som har oklar feber och inte är sig lik - vilken diagnos bör man alltid tänka på?
UVI!
Ger ofta väldigt diffusa symtom hos spädbarn; gnällighet, matleda, kräkningar, dålig viktuppgång. Alla har inte ens feber!
140
Varför är UVI en allvarlig diagnos hos de allra minsta barnen?
Ju mindre barn, desto större risk för
- Komplikationer (sepsis, sekundär njurskada)
- Missbildningar
141
Trängningar och miktionssveda är typiska UVI-symtom. Från vilken ålder brukar man kunna se dessa symtom? Hur ter en UVI sig innan?
Från ca 3åå.
De minsta barnen: väldigt oklart. Gnällighet, matleda, kräkningar, inte sig likt.
Mittemellan: Magbesvär och feber
142
Ett barn är förkylt och klagar också över miktionssveda samt illaluktande urin. Vad tänker du om det?
Detta är vanligt hos förkylda barn, och handlar sällan om UVI. Beror oftast på dåligt vätskeintag.
"Behandla inte utan att först odla"
143
UVI hos spädbarn (\<1år) - handläggning?
\<1 år betraktas all UVI som pyelonefrit
= oftast aktuellt med inneliggande vård för initial utredning och behandling.
----------------
I övrigt, och generellt;
- Urinsticka
- Urinodling: helst urin från blåspunktion. Kateterisering och prov därifrån är ett alternativ. I lindriga fall blir det ofta kastat urin.
- Inspektera genitalia och rygg för att utesluta missbildning
- Barn \<3 mån: Ultraljud inom några dagar (utesluta missbildningar)
Hos äldre barn ställnignstagande till UL beroende på klinisk bild.
144
UVI hos barn - vilken är den vanligaste bakomliggande missbildningen?
Vesikouretral reflux.
145
UVI hos barn - krav för att sätta in behandling
Positiv u-odling med prov från tillförlitlig metod!
146
Vilka två generella typer av UVIer pratar man om hos barn?
Hur skiljer detta sig mellan åldrarna?
- Akut cystit: detta är ovanligt hos barn \<2 år, varför all UVI hos små barn bör handläggas som febril UVI
- Febril UVI: förekommer både hos barn \<2 och \>2 år. Hos de \<2 är det alltså detta man ska tänka på - även vid feber utan fokala symtom.
Äldre barn har oftare samma symtom som vuxna.
147
Akut cystit hos barn - behandling?
Alltså barn \>2 år.
- Nitrofurantoin 5 dygn
- Pivmecillinam kan användas om \>5 år, 5 dygn.
148
Febril UVI hos barn - behandling?
Allmänpåverkan = börja IV = Cefotaxim.
Peroralt ges;
- Ceftibuten, 10 dygn
- Cefixim, 10 dygn
149
I vilka fall av UVI hos barn vill man bedriva ytterligare utredning efter behandling har genomförts (och fungerat)?
- Recidiverande akut cystit
FEBRIL UVI \<2 år: Skall alltid utredas;
- Ultraljud av urinvägarna!
150
Sepsis hos barn - vanligaste agens vid olika åldrar?
TIDIGARE FRISKA;
- Generellt: Staph, Pneumokocker
- Yngre: ovanstående + GBS, E. Coli
TIDIGARE UNDERLIGGANDE SJUKDOM: kan vara många fler.
151
Sepsis hos barn - när bör detta misstänkas?
Infektionssymtom (fokal infektion) + allmänpåverkan!
Feber vanligt, men hypotermi kan förekomma hos de minsta.
152
Sepsis hos barn - handläggning?
1. Stabilisera
- Säkra infart \> vätska
- Syrgas
2. Utredning (parallellt)
- Säkra odlingar: blod + urin + NPh
- Överväg LP
- Lab: blodstatus, CRP, elstatus, koagulationsprover.
3. Behandla
- Enl (1)
- Antibiotika
- Ev steroider; hydrokortison, 1-2mg/kg som bolus \> därefter långsam infusion
153
Sepsis hos barn - val av antibiotika?
Bör täcka Staph och Pneumokocker = ex Cefotaxim
Om \<3 mån bör man också täcka listeria = +Ampicillin!
154
Du misstänker sepsis hos ett spädbarn - vad är då OCKSÅ viktigt att misstänka (som differentialdiagnos)?
Metabol sjukdom - kan ge liknande symtom.
= Kolla glukos. Palpera lever.
155
Feberkramper - vad är det egentligen? Orsak? Vem drabbas?
Generaliserad tonisk-klonisk krampepisod \<15 minuter som uppstår i samband med feber.
Inga andra fokala avvikelser finns, och inga tecken på meningit eller encephalit.
Ses oftast hor barn 0,5år till 5 år.
Vanligaste orsak är HHV6
156
Feberkramper - vilken är den viktigaste anamnestiska uppgiften?
Att barnet efter anfallet är HELT ÅTERSTÄLLT! Anars måste annan orsak utslutas - så som meningit eller sepsis.
157
Feberkramper - handläggning?
Nya studier har visat att febernedsättande minskar risken för nya feberkrampanfall under de närmaste 24h.
I övrigt - om enstaka anfall som uppträder i samband med feber i typisk ålder (6mån till 5 år) = ingen ytterligare utredning nödvändig.
Remiss till barn för vidare utredning om det "inte riktigt stämmer";
- Lång duration
- Flera anfall på kort tid
- Fokala symtom
- Postiktalitet
- Atypisk ålder
