Företagsekonomi 2 > Kalkylering > Flashcards

Kalkylering Flashcards

(65 cards)

Study These Flashcards
1
Q

Kalkyl

A

En ekonomisk beräkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Förkalkyl

A

Beräkning inför ett beslut, t.ex. ett inköp. Uppskattade siffror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Efterkalkyl

A

Beräkning efter att ett beslut fattats, t.ex. uppföljning av ett inköp. Faktiska siffror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Produktkalkyl

A

Kalkyl för specifik produkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Totalkalyl

A

Kalkyl för hela företaget - företagets lönsamhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Lönsamhet

A

Företagets vinst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ekonomi

A

Hushålla med begränsade resurser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Budget

A

Ekonomisk plan i siffror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beslutsmodellen

A
  1. Vad är målet
  2. Vilka handlingsalternativ har vi?
  3. Vilka konsekvenser leder handlingsalternativen till? Hur påverkar de intressenter?
  4. Vilket alternativ leder bäst fram till målet?
  5. Fatta beslut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Budgetcirkeln

A

Förkalkyl -> Budget -> Redovisning -> Efterkalkyl -> Återkoppling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Intressentmodellen

A

Ett företag har olika aktörer som är intresserade och beroende av hur det går för företaget. Ex. på intressenter är: kunder, medarbetare, långivare, stat/kommun, ägare, leverantörer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är syftet med att göra kalkyler?

A

Det kan finnas olika syften, men det främsta syftet är att få beslutsunderlag för att fatta beslut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Värdekedja

A

Alla steg som en produkt går igenom från det att den tillverkas till dess att den blir avfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Leverantör

A

Ett företag som säljer varor eller tjänster till ett annat företag (ditt företag).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Offert

A

Erbjudande från leverantör till kund om en vara/tjänst med specificerade villkor. I offerten ingår ofta en produktbeskrivning, pris, betalnings- och leveransvillkor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kravprofil

A

De olika faktorer som anses vara viktiga för företaget vid val av leverantör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Referenser

A

Information om tidigare affärer eller prestationer. När ett företag ber om referenser, vill de höra från tidigare kunder om hur nöjda de var med en leverantör eller säljare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Inköpskalkyl

A

En beräkning som visar den totala kostnaden för att köpa in en vara eller tjänst. Den inkluderar ofta varans pris, frakt, tull och andra relaterade kostnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Varukostnad

A

Den direkta kostnaden för att köpa in de varor som ditt företag sedan säljer vidare. Detta är priset du betalar till din leverantör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Inköpsprocessens steg

A
  1. Planering av inköp, förhandlingar, avtal
  2. Genomförande av inköp
  3. Utvärdering/analys av inköp och lagerhållning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Från inköp till försäljning

A
  1. Välj ut ett antal lämpliga leverantörer utifrån kravprofil
  2. Begär in offerter
  3. Jämför offerter
  4. Välj leverantör
  5. Beräkna pris och prissätt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Direkta kostnader

A

Kostnader som är direkt kopplade till inköpet av produkten, t.ex. inköpspris, fraktkostnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Indirekta kostnader

A

Kostnader som inte direkt går att koppla till en viss vara, t.ex. lokalhyra, lön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Pålägg

A

Ett belopp eller en procentsats som läggs på varukostnaden för att täcka företagets indirekta kostnader (omkostnader) och ge en vinst. Pålägget avgör vad varan ska kosta ut till kund.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Kostnad för sålda varor (KSV)
Kostnaden för de varor som sålts under en period. KSV = Ingående lagervärde + årets inköp - utgående lagervärde
26
Varulager
Samlingen av alla varor som ett företag har köpt in, men ännu inte har sålt till kund.
27
Risker med för stort lager
- Varor blir inkuranta (omoderna och/eller förstörda) -> går ej sälja - Binder mycket kapital som hade kunnat användas till annat
28
Risker med för litet lager
Varor tar slut -> kunder köper av konkurrenter
29
Inventering
Processen att fysiskt räkna och registrera alla varor som finns i lagret vid ett visst tillfälle för att säkerställa att bokföringen stämmer med den verkliga behållningen.
30
Ledtid
Tiden det tar från det att en beställning görs hos en leverantör tills dess att varorna levereras och är tillgängliga för försäljning. Anges i antalet dagar.
31
Beställningspunkt
Visar minsta antale varor som ska finnas på lager innan en ny beställning ska göras. Beräknas enligt: (Dagsförsäljning × Ledtid) + Buffertlager
32
Buffertlager
Antal varor man vill ha i reserv utifrån t.ex. försenad leverans, kunder köpt mer än kalkylerat.
33
Genomsnittslager
Det genomsnittliga värdet som finns i lagret under en viss period. Beräknas med hjälp av någon av modellerna: 1. S𝑢𝑚𝑚𝑎 𝑖𝑛𝑣𝑒𝑡𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒𝑛/𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑖𝑛𝑣𝑒𝑛𝑡𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔𝑎𝑟 2. (𝐼𝑛𝑔å𝑒𝑛𝑑𝑒 𝑙𝑎𝑔𝑒𝑟𝑣ä𝑟𝑑𝑒+𝑈𝑡𝑔å𝑒𝑛𝑑𝑒 𝑙𝑎𝑔𝑒𝑟𝑣ä𝑟𝑑𝑒)/2 3. 𝑀𝑖𝑛𝑖𝑚𝑖𝑙𝑎𝑔𝑒𝑟+𝑀𝑎𝑥𝑖𝑚𝑖𝑙𝑎𝑔𝑒𝑟)/2
34
Varulagrets omsättningshastighet
Det antal gånger under ett år som varulagret omsätts (förnyas). Beräknas genom: KSV / Genomsnittligt varuvärde
35
Låg omsättningshastighet kan tyda på
- Svag försäljning - För mycket varor på lager -> kan leda till likviditetsproblem (varor inkuranta -> rea, stort lager binder kapital)
36
Hög omsättningshastighet kan tyda på
- Stark försäljning - För få varor på lager -> fylls på oftare -> fler leveranser -> miljöpåverkan
37
Nyckeltal
Samlingsnamn på mått som används för att analysera företagets ekonomi. Jämförelsetal: mellan olika år, produkter, konkurrenter.
38
Hur höjer man sin omsättningshastighet?
Köpa in färre produkter oftare -> mindre utgående lagervärde -> Högre KSV Öka försäljningen genom marknadsaktiviteter -> mindre varulager -> mindre genomsnittligt varuvärde Men kan bidra till ökade transporter - hänger det ihop med företagets profil?
39
Antal dagar i lager
Antal dagar per år (360) / Varulagrets omsättningshastighet
40
Tillverkande företag
skapar eller producerar fysiska varor. Deras huvudsakliga verksamhet går ut på att omvandla råvaror och komponenter till färdiga produkter.
41
Handelsföretag
Köper in färdiga varor och säljer dem vidare utan att förändra produkten i någon större utsträckning. Deras värde ligger i att tillhandahålla, distribuera och göra produkterna tillgängliga för kunden.
42
Nollpunkt
Vid vilken försäljning som intäkterna är lika stora som kostnaderna. Kan anges i volym (antal produkter) eller omsättning (försäljningskronor). Beräknas med formeln: V = FK / (Pris/st * RK/st)
43
Försäljningsvolym
Antal produkter man säljer.
44
Totala intäkter (TI)
Försäljningspris/st * försäljningsvolym. TI påverkas av försäljningsvolymen.
45
Fasta kostnader (FK)
Kostnader företaget har oavsett om de säljer något eller inte. T.ex. månadslöner, lokalhyror. FK påverkas inte av försäljningsvolymen.
46
Rörliga kostnader (RK)
Kostnader som förändras med företagets försäljningsvolym.
47
Totala kostnader (TK)
Fasta kostnader och rörliga kostnader, påverkas av försäljningsvolymen.
48
Säkerhetsmarginal (SM)
Den försäljning som överstiger nollpunkten. - SM visar skillnaden mellan verklig försäljning och försäljning vid nollpunkt. - SM kan anges i volym, kronor och procent
49
Bidragskalkyl
Bidragskalkyl används när företaget har ledig kapacitet och ska ta ställning till om man ska sänka ett pris eller inte. T.ex. platser över på ett flygplan, lediga rum på ett hotellrum. Företag har fasta kostnader (t.ex. löner, lokaler) oavsett om produkten sälj eller inte. Sänker priset för att inte stå utan inkomster.
50
Tre förutsättningar för prissänkning
1. Företaget har ledig kapacitet. 2. Bidragskalkylen ger ett täckningsbidrag (TB) som är större än noll kronor. 3. Kundrelationen kommer inte att påverkas negativt.
51
Ledig kapacitet
Avser att det inte går att hyra ut eller sälja en produkt till ordinarie pris. Det finns t.ex. lediga rum på ett hotell, lediga flygstolar på ett flygplan.
52
Särintäkt
Intäkter för de varor som säljs till ett lägre pris
53
Särkostnader
Kostnader till följd av en prissänkning
54
Samkostnader
Alla kostnader i företaget som inte påverkas av prissänkningen
55
Täckningsbidrag (TB)
Ska bidra till att täcka gemensamma kostnader, samkostnader och eventuell vinst. Beräknas enligt: TB = Särintäkt - Särkostnad
56
Investering
Ett inköp med syfte att förbättra/utöka en verksamhet under flera år framöver T.ex. bilar, maskiner, inventarier, ny lokal. Finns ingen allmän definition men finns bokförings- och skattemässiga bestämmelser:
57
Anläggningstillgång
- Tillgång som ska användas för stadigvarande bruk – ekonomisk livslängd om minst 3 år. - Anskaffningsvärde minst halvt prisbasbelopp.
58
Prisbasbelopp
Fastställs varje år med hänsyn till konsumentprisindex (KPI) dvs. prisutvecklingen. Används till en rad olika beräkningar, t.ex. sjukpenning, skatt, pension. 2025 - 58 800 kr
59
Pay off-metoden
Används för att beräkna pay off-tiden, återbetalningstiden för en investering. Beräknas enligt: Pay off i antal år = Grundinvestering / Årligt överbetalningsöverskott Om pay off är mindre än ekonomisk livslängd, är investeringen lönsam
60
Grundinvestering
Både inköpspriset på investeringen och eventuella kostnader för installation, utbildning av personal räknas med.
61
Inbetalningsöverskott
Inbetalningar minus utebalningar som uppkommer till följd av investeringen.
62
Ekonomisk livslängd
Hur många år investeringen är modern, effektiv och har ett värde. Den tid man beräknar att det lönar sig att använda anläggningstillgången.
63
Nuvärde
Alla framtida in- och utbetalningar räknas om till det värde de skulle haft idag (vid investeringstillfället). Om nuvärdet är större än grundinvesteringen är investeringen lönsam.
64
Avkastning
Ett lönsamhetsmått som visar hur värdet på en tillgång har förändrats från en viss tidpunkt till en annan.
65
Return on investment (ROI)
Avkastning på investering - används för att utvärdera en investering. Beräknas enligt: ROI = Nettovinst / Kostnad för investering ROI bör vara över 100% för att investeringen ska anses vara lönsam.
Företagsekonomi 2
flashcards
Decks in class (2)
# Cards
Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2026 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions