Känsla av själv/självmedvetenhet
Känslan av sig själv som en separat individ och sig själv i växelverkan med andra.
Margaret Mahler
Teorin om barnets psykologiska födsel. Mycket från denna teori talas ännu om idag men den är fortfarande föråldrad och Sterns teori är därför mer omtalad idag.
- Uppvaknandet (0-2 mån)
- Symbiotiska fasen (5-6 mån)
- Differentieringsfasen (5-8 mån)
- Övningsfasen (9-15 mån)
- Närmandefasen (15-24 mån)
- Individuationsfasen (3e levnadsåret)
Affektintoning
Då vårdaren tonar in sina känslor så de passar med babyns. Alltså att då barnet ler så ler mamman tillbaka. Detta stärker växelverkan mellan dem. Fungerar bra då vårdaren är sensitiv.
(Detta sker naturligt då babyn orsakar sådana reaktioner hos vuxna - vi vidgar ögonen och talar “babyspråk”)
Daniel Stern
Teorin om barnets utveckling i växelverkan med vårdare.
- Uppvaknande själv (0-2 mån)
- den inre och yttre världen som en helhet
- känslor av lust och olust viktigast - Kärnsjälv - en social värld (3-4 mån)
- socialt leende
- protosamtal
- kroppsbild - De inre landskapen - ett subjektivt själv (5-12 mån)
- egna avsikter, lustar, känslor, tankar, minnen (minnet utvecklas)
- vill bli förstådd
- “jag har ett själv, du har ett själv”
- genom att babyn nu kan röra sig mer vidgas världen
- 8 mån -> blir osäker och rädd för främmande - Språkets värld - ett verbalt själv (1-2 år)
- kan uttrycka sig själv med ord
- symbolfunktionens uppvaknande -> kan leka symbolisk lek
- övergångsobjekt
- självmedvetenhet (förstår att det är barnet själv då hen tittar sig i spegeln)
- trotsåldern vid 2-års åldern - I berättelsernas värld - ett berättande själv (2-5 år)
- kan uttrycka sina känslor och tankar med ordentliga meningar - berättelser
- inser att den verkliga världen och den berättade världen inte är samma sak
Emotionella färdigheter
Man känner igen sina egna och andras känslor.
Man kan reglera känsloupplevelserna och känslouttrycken.
Känsloreglering
Denna överförs delvis från förälder till barn och internaliseras sedan hos barnen.
Det handlar om att stukturera känslorna och även reglera känslouttrycken. Barnen klarar även av att vänta på att få sina behov tillfredsställda.
Självreglering
Utvecklas från lekåldern till ungdomen.
Handlar om att de kan reglera sin aktivitet i enlighet med normer och kulturen och styra sin aktivitet mot mål. Handlar även om man förstår konsekvenserna av sina handlingar och kan kontrollera känslouttrycken.
Självreglering
Utvecklas från lekåldern till ungdomen.
Handlar om att de kan reglera sin aktivitet i enlighet med normer och kulturen och styra sin aktivitet mot mål. Handlar även om man förstår konsekvenserna av sina handlingar och kan kontrollera känslouttrycken.
Aggression
Ofta ett tecken på att man inte bearbetat besvikelser och även har bristfällig känsloregleringsförmåga.
Vilja att skada fysiskt och psykiskt. Skiljer sig mellan könen.
Självkänslans ordlösa nivå
Första nivån av känsla hos barnet. Denna uppkommer då barnet känner att vårdaren vill vara med hen pga upprepade situationer av växelverkan.
Självkänsla
Duger jag?
Känslan av ens egna värde som uppkommer i växelverkan med andra.
Jaguppfattning
Hurdan är jag?
Börjar bildas i slutet av det tredje levnadsåret. I det mest känsliga utvecklingsskedet i 5-12 års åldern.
Utseende, egenskaper, kunnande, målsättningar, kön hör då till jaguppfattningen.
Saker som påverkar jaguppfattningen och självkänslan
Anknytningen Uppfostringsstil Feedback Identifikation Spegelrelationer
Den prestationsbaserade självkänslan
Utvecklas speciellt mycket i skolåldern i och med jämförelse osv.
Innebär att man litar på sitt eget kunnande, vetande och förmåga att ställa upp mål.
Självförtroende
3 nivåer av jaguppfattning
Jaguppfattning
Idealjag
Normativ jaguppfattning
I spänningen mellan dessa tre skapas självkänslan.
Referensgrupp
Den grupp man identifierar sig med och vill vara lik. Jämnåriga.
Roller i skolklassen
De populära
- delar med sig
- goda sociala färdigheter + ledarskap
- god självkänsla
- fysiskt attraktiva
- positiva
De avvisade
- aktiva och mycket pratsamma
- fastän de pratar mycket vill de inte alltid vara med i t.ex. leken eller dela med sig
- får ofta dålig självkänsla (eler tvärt om en felaktigt god, tror att alla gillar en) och tror även illa om andra
- har svårt att gå med i en grupp på ett konstruktivt sätt
De åsidosatta
- ofta tysta, blyga, känsliga och tillbakadragna
- dålig självkänsla
- tvistas inte med andra utan försöker anpassa sig till gruppen
Aquah
Forskning - Avsaknaden av kamrater och sociala relationer ökar risken för mobbning.
Prosocialt beteende
Man är snäll, vänlig och hjälpsam mot andra.
Man vågar stå på sig men även stå upp för andra och exempelvis stoppa mobbning och utfrysning.
Könsidentitet
Upplevelsen och medvetenheten om det egna könet. Dvs man inser att man är pojke eller flicka.
Hit hör även den sexuella inriktningen och könsroller.
Könsroller
Dett sätt på hur man uttrycker sitt kön, dvs aktivitet och beteende.
Dessa börjar bildas ca i 2-års åldern.
I barndomen kan dessa vara väldigt starka och om något inte stämmer överens med att vara flicka eller pojke kan det enligt barn anses vara fel.
Könsrollernas betydelse i utvecklingen påverkas av föräldrarna.
Kulturen och tidsperioden påverkar könsrollerna.
Freud - den psykosexuella utvecklingen
- Den orala fasen (1 år)
- Den anala fasen (1-3 år)
- Den falliska fasen (3-6 år)
- medvetenhet om det egna könes
- oidipus- och elektra komplexet - Latenta fasen (6-11 år)
- de sexuella känslorna latenta
- flickor leker med flickor och tvärtom - Genitala fasen (puberteten ->)
- de sexuella känslorna vaknar
