Vilka teorier ingår inom klassisk organisationslära? Och vilka kom på dem?
Scientific management (Fredrick W. Taylor), Human relations (Elton Mayo), Den administrativa skolan (Henri Fayol), Den byråkratiska skolan (Max Weber)
Varför utformades den klassiska organisationsläran?
Man ville hitta den perfekta organisationsformen
Vilken var starten på att tillämpa vetenskap inom management?
Scientific management
Vad är Scientific management, viktigaste elementen
standardisering och specialisering. arbetsmetoder och processer standariderades för att öka produktiviteten, vilket inkluerade noggrann tiddtagning och arbetsstudier.
Förklara Scientific management
Taylor introducerade vetenskapliga metoder flr att analysera och optimera arbetsuppgifter med målet att hitta det bästa sättet att utföra arbete.
vad fick scientific management för kritik?
den har ansetts kunna vara för mekanisk och reducera arbetaren till enn kugge i maskineriet. genom att inte se till mänskliga och sociala aspekter av arbete.
Förklara Human relations
Mayo upptäckte att sociala och psykologiska faktorer på arbetsplatsen, så som erkännande och samhörighet, hade stor påverkan på produktivitet. Alltså berodde inte produktivitet enbart på tekniska faktorer, utan även på sociala normer och relationer på arbetsplatsem.
Vad fanns för kritik mot human relation
Den kritiderades för att vara lltför förenklad och för att ingorera mer komplexa organisatoriska och ekonomiska faktorer och förkita ig för mycket på de sociala aspekterna.
Vad hette Mayos kända experiment?
Hawtorne experminetet, målet var att undersöka hur olika fysiska förhållanden, så som belysning, påberkade produktivitet. men det ledde till att man såg hur mänskliga faktorer också var vijtiga. faktorer bortom belysningen spelade roll. de olika experimenten visade att det inte endats var fysiska förhållanden, saker så som uppmärksamhet ändrade också. alltså hur de kädnde sig, behandlades och interagerade med varandra.
Hawtorne effekten? (kolla)
Människors beteende förändras när de blir studerade.
vad är den administrativa skolan / administrauiv management
betoande det administraruiva perpskeitbitet på arbette. han dormulerade ett antal principer (14), inklusive arbetsdelning, auktoreitet och ansvar, discipölin och enhetlig ordergivning. Han betonade vikten en en tydlig roganisationsstruktur och rollfördelning för att effektiv leda verksamheter. De baserade på hans erfarengeter som företagsledare och har haft stor påverkan på modern managementpraxis.
Vilken kritik för den administrativa skolan?
det byrpkratiska systemet
Weeber definierade byråkrati som en idealtyp för organisagtion, kännetecknad av tydlig hierarki, formella regler och roller och opersonliga relationer. genom strikt hierarki och formalisering av processer strävar byråkratin efter att maximera effektivitet och förutsägbarhet. han har haft enorm påverkan på offentlig och privat sektor och är forfarande relevant när man förstår hur hierarkier finns och underhålls.
Kritik mot den byråkratika skolan
Även Wever erkände själv att byråkrati kan leda till ineffektivitet och stelbenhet, vilket ibland kallas för “Järnburens effekt”
Hur länge utvecklas de klassiak teorierna?
Fram till 50-talet
Hur förändrades organsaitonssynsätt under 50-70 talet.
synen på organisationer blev mer komplexa, där både mänskliga och tekniska faktorer togs in. de fick större betydelse.
Vad ansåg Barnard?
Chester I. Barnard beskrev organisationer som sociala system snarare öän tekniska strukturer. enligt honom exiterade en organsation endast så löbfe individer var villiga att samarbeta mot ett gemensamt mål. han betonade vikten av kommunikation, gemensamma mål och indivdens motivation. detta skilje sig från de klassika teorierna som i högre grad fokuserade på hierarki, regler och effektibotet. hans såg intressenter som individer och grupper som bidrar till orgnisationens mål oh framgång genom kommjnikation och samordning.
effektiv kommunikation var ventral för att koordinerade aktivitet och säkrtsäkka att alla intressenter arbetad mot samma mål.
vilka två begrepp fokuserade Benards och hans arbete på?
intressenter och kommunikation med intressenter.
Vad är en beslutstoeiretiska organisationsteorin
Av Herbert A. Simon. hans fördjupade kritiken mot de klassiak organisationsteorierna,. han menade att de ygge på begränsad rationalitet. han föreslog att beslutsfattande i organisationer var begränsat av tillgången på information, tid och kognitativa förmågor, vilket han kallade begränsad rationalitet.
han delade in beslutsprocessen i steg; identifiering av mål, sökjning efter aliuternativ och val av tillräckligt bra alternativ,.
hans arbete har påverkat förståelsen av adminstrativa beslut och hur organsationer hanterar kolpexa val, vilket är relevant udag,
därmed flyttades fokus inom organisationslära från hur organisationne bor fungera till hur de faktiskt fungerar i praktiken.
Simon introducerade begreppet satosfactory istället för optimal. istället för att leta efter optimala beslut, letade man efter fungerande sådana. mer realistiskt.
hur utvecklades det under 70-talet
under 1970-talet fokuserade organisationsteorin på att förbättra effektiviteten i stora organisationer genom divisionalisering och decentraliseribgm dör enheter fick mer självständigheter.
självstyrande grupper och demokratiska arbetsorgansationer blev symboler för förnyelse, med fokus på delaktighet och inflytande från medarbetarna.
koncept av lärande organisationer utvecklades med betoning på “single loop” och “double loop” lärande som metoder för att anpassa och förbättra arbetssätt och beslut.
hade som mål att göra stora organisationer mer flexibla och anpassningsbara.
detta var banbrytande och lade grunden för moderna sätt att organisera och leda företgag.
vad hände under 80-talet? Vilka var de två viktigaste händelserna
INSPIRATION FRÅN JAPANSKA FÖRETGASKULTUR OCH TEKNOLOSIK UTVECKLING INOM it.
80-talet såg ett ökat intresse för organsationerkultur där värderingar, normer och traditioner inom organisationer blev centrala för ledatskap ocg organisatinsutvecklinf. SÅG PÅ JAPANSKA FÖRETAG PÅ 70-TALET. MÅNGA EFFEKTIVA OCH MYCKET KONKURRANS MED DEM. ledde till behovet av kompetensitveckling och lärande inom organisationer. dessa skapade nya utmningar ich möhlugheter.
Framväxten ac IT möjliggjorde nya organisationsformer och ökade fokuset på informationshnatering och teknologi i organiosationer.
organisationer började anpassa sig till en globaliserade värld med fokus på att utveckla kompetens och lärande både på individuell och organisationsnivå.,
1990- till idag
sedan 1990-talet har tjänste- och kunskapsorganisationer vuxit i betydelse, däör kunskaps ofta ör den dominerande produktionsfaktorn.
organisationer har bliviy alltmer globala, vilket har lett till ökad specuialisering, outsourcing och offshoring för att sänka kostnader och öka effektivteten.
teknolosik utvecklig, inklisive automationer oh digitalisering, har möjliggjort nya organisationsforerm som informartionsbaserade och nätverksorgansationer. digitalisering.
anpassa sig till en alltmer sammankpplad värld.
