Matte Flashcards

Question

Vad innebär tidsuppfattning för barn i förskolan?

Answer 1

Att förstå när saker händer – till exempel att vi först äter lunch, sedan går ut, eller att det är måndag idag och lördag kommer snart.

Answer 2

Att hitta lösningar på olika utmaningar eller frågor – till exempel bygga ett torn som inte rasar, fundera ut hur alla får plats på mattan, eller lista ut vilken bit som passar i pusslet.

Answer 3

Sortera saker i grupper, ex efter färg eller form.

Answer 4

Sätta saker i ordning, ex från minst till störst. ## Footnote Ex på aktivitet, sätta klossar i storleksordning. Eller Lekar med att ordna barnen själva i höjdordning (kortast → längst) Grundläggande färdighet för matematisk förståelse, logik och problemlösning

Answer 5

Relationer mellan objekt, (innanför/utanför, före/efter, mellan). Exempel på aktivitet: ''Var är nallen? - I lådan, under stolen, bredvid kudden.

Answer 6

Handlar om hur något ser ut från olika håll, perspektiv. Att förstå att ett föremål ändrar utseende beroende på avstånd eller vinkel. Ex aktivitet, ett barn sitter emot en kompis och instruerar ''ställ den röda klossen till vänster om den blå klossen''. Här lär barnen att vänster och höger kan förändras beroende på var man står. Framför/bakom – något kan vara framför mig men bakom dig beroende på var vi står. Vänster/höger – förändras beroende på vilken riktning man ser ifrån. Ovanifrån/underifrån/sida – barnet förstår att samma föremål kan se olika ut beroende på synvinkel. Ritningar/perspektivbilder – när ett barn ritar ett hus kan det visa om de förstår att huset ser annorlunda ut från sidan än framifrån. ## Footnote Runt 4–6 års ålder börjar barn utveckla projektiva begrepp, dvs. de kan förstå att andra personer ser saker annorlunda beroende på var de står.

Answer 7

Symmetri betyder att ett objekt eller mönster kan delas i två delar som är lika eller speglar varandra. Den linje som delar objektet kallas för symmetrilinje. ## Footnote Det kan vara: En fjäril: vänster och höger vinge är spegelbilder. En snöflinga: flera symmetrilinjer med identiska mönster. Pussel och geometriska figurer: trianglar, kvadrater, rektanglar. Barns egna teckningar: t.ex. ansikten med ögon på båda sidor.

Answer 8

En fjäril har en spegelsymmetri, det är när något ser likadant ut på båda sidor.

Answer 9

När något ser likadant ut efter att man snurrat det, ex ett hjul, en blomma med sex blad eller en femhörning. Om du kan rotera något och det fortfarande ser likadant ut, har det rotationssymmetri.

Answer 10

Aritmetik är den gren av matematiken som handlar om de fyra räknesätten: Addition (+) → lägga ihop Subtraktion (–) → ta bort Multiplikation (×) → upprepad addition Division (÷) → dela upp MEN Inom förskolan handlar det mer om Att bestämma antal när något tillkommer, tas bort eller delas eller på annat sätt förändras gällande kvantitet.

Answer 11

Att man hoppar över tal, såsom 2 ,4, 6. Det tränar multiplikationen.

Answer 12

Att fysiskt orientera sig i rummet. Det betyder att barn förstår sin egen kropp i förhållande till omgivningen. Exempel: Kurragömma eller hinderbana – ”Kryp under bordet, hoppa över mattan!” ## Footnote Barn utvecklar spatial orientering gradvis: Små barn börjar med egocentriskt tänkande (de ser bara från sin egen plats). Med övning lär de sig perspektivtagande, dvs. förstå hur världen ser ut från olika vinklar. Spatial orientering är kopplad till rumsligt tänkande, problemlösning, motorik och matematiska färdigheter (t.ex. geometri, mönster och riktning).

Answer 13

Skapa inre bilder av rum och föremål. Föreställa sig och rotera saker i tanken. Exempel: Bygga en figur med klossar – sedan rita av den från olika vinklar. ## Footnote Spatialt tänkande är förmågan att förstå, visualisera och resonera om rummet, former och relationer mellan objekt. Det är en grundläggande färdighet för matematik, problemlösning, konstruktion och kreativitet.

Answer 14

Kartor och symbolisering Att rita kartor och använda ritningar är grundläggande för att förstå och kommunicera om omvärlden. Barnen behöver utveckla en förmåga att symbolisera och växla mellan perspektiv. Topologiska kartor visar relationer och placering (t.ex. busslinjekartor). Topografiska kartor visar även avstånd och skala. Barns första kartor är ofta topologiska, där symbolisering är enkel och relationer snarare än avstånd är i fokus. Detta är en viktig utgångspunkt för fortsatt kartförståelse.

Answer 15

Central coherens hjälper barn att förstå sammanhang i matematiska situationer, inte bara detaljer. I matematik och rumsuppfattning innebär det att barnen tränar på att: se helheten i ett mönster eller form, inte bara enskilda delar, förstå relationer mellan antal och helhet, koppla ihop placering, former och storlek till en meningsfull struktur.

Answer 16

Symbolisera betyder att barn använder tecken, bilder eller föremål för att representera något annat än det de faktiskt ser. I matematik handlar det om att översätta verkliga erfarenheter till symboler som kan användas för att tänka, räkna och kommunicera. Att barnet kan förstå att en bild, ett tecken eller markering kan representera något i verkligheten. Ex när man ritar en karta.

Answer 17

1. Placering - Under, över, i, på. 2. Slutenhet - Innanför, utanför. 3. Ordning - Först, sist, mitten, framför-bakom. 4. Riktning - Höger, vänster, framåt, bakåt. 5. Avstånd - Högt upp, nära, långt bort.

Answer 18

Det är ett upprepande mönster

Answer 19

Växande/föränderligt efter en regel

Answer 20

Tesselering kan vara ett pussel, det är när man täcker en yta med figurer.

Answer 21

urskilja former och förstå att form kan förändras komponera ihop och bygga med former samordna olika former Igenkänning: Barnet utgår ifrån visuella jämförelser. Exempel: bordet har samma form som dörren. Formen känns igen men egenskaperna urskiljs inte.

Answer 22

Geometrisk objekt utan tjockelekn - formen på en plan yta

Answer 23

Geometrisk objekt som bildar en kropp med volym (djup)

Answer 24

Alla sidor är lika långa

Answer 25

2 sidor är lika långa.

Answer 26

Har två parallella sidor

Answer 27

Motstående sidor är parallella

Answer 28

Motstående sidor är parallella och hörnen är räta

Answer 29

Motstående sidor är parallella och lika långa, vinklarna är räta

Answer 30

En ''kloss'' där alla yttersidor är rektanglar. Rätblocket är en 3d kropp som har längd, bredd och höjd där alla vinklar är räta.

Answer 31

En 3d kropp där längden, bredden och höjden. Alla är lika långa och att alla vinklar är räta.

Answer 32

Alla punkter på klotets yta ligger lika långt från klotets medelpunkt.

Answer 33

Cylinderns två sidoytor är cirklar, den tredje, mantelytan, är en rektangel.

Answer 34

Tals relationer är mer grundläggande. Det handlar om att förstå hur tal förhåller sig till varandra: större/mindre, skillnad, del–helhet, dubbelt/hälften. Exempel: ”8 är 2 mer än 6” eller ”10 kan delas i 7 och 3”

Answer 35

Härledda talfakta bygger på den förståelsen. Det är när barnet använder relationer för att räkna ut ett nytt talfakta, utan att behöva räkna allt från början. Exempel: ”Jag vet att 5 + 5 = 10, så då är 5 + 6 = 11.” Man kan säga att tals relationer är byggstenarna, och härledda talfakta är när barnet börjar använda byggstenarna aktivt för att lösa uppgifter

Answer 36

Symmetri är en grundläggande matematisk idé som hjälper barn att upptäcka mönster, former och relationer. Barn utvecklar sin förmåga att jämföra, sortera och resonera om likheter och skillnader.

Answer 37

Ger barn språk för att uttrycka antal, börja förstå räkneföljd och delta i matematiska samtal.

Answer 38

Symbolerna 0-9 behövs för att barn senare ska kunna läsa, skriva och förstå tal i vardagen. Siffror är abstrakta symboler som representerar tal.

Answer 39

Det hjälper barn att se helheter och jämföra ''hur mycket'' något är.

Answer 40

Att svara på frågan ''hur många?'', är grunden för att förstå antalsbegreppen.

Answer 41

Gör att barn kan förstå placeringar: första, andra, tredje – viktigt i spel, lekar och vardagliga situationer.

Answer 42

Ex, buss 5, husnummer 7 - visar att tal kan användas för att känna igen och särskilja saker.

Answer 43

Lär barn att man kan räkna vad som helst (leksaker, hopp, ljud).

Answer 44

Viktigt för att barnet ska förstå att varje föremål får ett räkneord.

Answer 45

Betonar att det sista räkneordet anger hur många föremål det finns.

Answer 46

Hjälper barn förstå att ordningen man räknar i inte spelar någon roll, antalet blir detsamma.

Answer 47

Gör det tydligt att talen kommer i en bestämd följd, som man kan använda för att jämföra. Att det sista talet är kardinaltalet.

Answer 48

Barn lär sig direkt "se" små mängder (t.ex. att tre prickar är tre utan att räkna) och det hjälper barn att se större antal som grupper (t.ex. 6 som 3+3), vilket är grunden för räknestrategier.

Answer 49

Barn tränar på att lägga ihop, ta bort, jämföra – det är grunden för senare matematik.

Answer 50

Det är viktigt att få förståelse för skillnader i storlek och kvantitet. De är starkt kopplade till språkutveckling, eftersom matematikens jämförelseord är en del av det vardagliga samtalet och stärker barns begreppsapparat. Barn lär sig även att resonera om rättvisa, turordning och fördelning.

Answer 51

Det stärker barns orienteringsförmåga. Att förstå sin egen position i förhållande till omvärlden.

Answer 52

Lägesord som över, under, bredvid, framför, bakom är grunden för rumslig förståelse. Utan dessa ord blir det svårt att beskriva eller förstå var något befinner sig i relation till något annat. Lägesorden skapar en gemensam referensram där barn kan beskriva, förstå och agera i sin omgivning. Det är också en förberedelse för geometri och koordinatsystem i skolmatematiken.

Answer 53

Symbolisering är att representera något på ett annat sätt: rita en karta över lekplatsen, använda en symbol för en figur, skriva siffror istället för att rita prickar. Det gör det möjligt att arbeta med abstraktion. Symbolisering öppnar vägen för matematisk kommunikation. Barn får verktyg att visa sina idéer för andra, vilket stärker samarbete, dokumentation och reflektion.

Answer 54

Lägger grunden för förståelse av kartor, riktningar och representationer av omvärlden. Topologiska kartor stärker barns förmåga att visualisera relationer och bygga upp en mental modell av sin omvärld. Det blir en förberedelse för geometri, koordinatsystem och formell kartläsning i skolan.

Answer 55

Perspektiv handlar om att förstå att samma objekt kan se olika ut beroende på var man står eller hur man tittar. Det kopplar till geometriska idéer om synvinklar, proportioner och projektioner. Barn lär sig att tänka flexibelt: stolen kan vara ”till vänster” från mig, men ”till höger” från dig. Detta är en grund för problemlösning och visualisering.

Answer 56

förståelse för att längd, höjd eller vikt inte förändras över tid eller genom förflyttning. Ex, att tornet som jag byggt är lika högt även fast jag går ifrån.

Answer 57

Mätetalets betydelse handlar om att förstå att ett mått alltid består av både ett tal och en enhet – och att enhetens storlek avgör vilket tal man får

Answer 58

Att bestämma en storlek (t.ex. längd, vikt, tid) genom att jämföra med en enhet. Exempel: Bordet är 1 meter långt. Eller inom förskola, bordet är 20 pennor långt.

Answer 59

Man jämför två objekt direkt, utan verktyg. Exempel: Vilket snöre är längst om vi lägger dem bredvid varandra? Mäta varandra genom att stå rygg mot rygg.

Answer 60

Man använder ett verktyg eller en tredje enhet för att jämföra. Exempel: Vi mäter med en pinne eller linjal för att avgöra vilken pinne som är längst.

Answer 61

förmågan att dra en slutsats om jämförelsen mellan två objekt genom att använda ett tredje, oberoende objekt (ett referensobjekt) (”om äpple är fler än banan och banan fler än päron, då är äpple flest”).

Answer 62

Det betyder att härledda talfakta bygger på en förmåga att se mönster och kopplingar mellan olika tal för att göra beräkningar enklare och mer flexibla, istället för att bara upprepa grundläggande fakta. Exempelvis, Ett barn vet att 5+5 blir 10, då kan man utmana barnet med 7 + 3.(”om jag har 7 och lägger till 3, blir det 10”).

Answer 63

Att exempelvis hålla föremål bredvid varandra. Ex, be barn så rygg mot rygg för att se vem som är längst resp, kortast.

Answer 64

Mäta med ett referensobjekt, ex ett snöre.

Answer 65

Att man mäter med något som inte är standardmått. Exempelvis, den här skon är fyra klossar lång.

Answer 66

Det är standardmått: cm, liter, meter osv..

Answer 67

Det handlar inte om klockor eller minuter, utan barns egna erfarenheter av tid. Alltså hur tid kan kännas beroende på situation. Ex, Det gick fort när vi lekte, det tog jätte lång tid att vänta på maten. Ord för att beskriva tid: snart, senare, imorgon, länge, kort.

Answer 68

Tid som en rak linje: förflutet → nutid → framtid. Vi kan placera händelser i ordning (måndag, tisdag, onsdag …) Barn kan arbeta med tidslinjer (”vad vi gjorde först på dagen, sedan, sist innan hemgång”)

Answer 69

Dygnet (morgon, dag, kväll, natt). Årstiderna (vår, sommar, höst, vinter) Viktigt för barn att förstå att vissa mönster kommer tillbaka – det är en typ av dynamiskt mönster.

Answer 70

Som om, som om vi vore elefanter. Det är att modellera.

Matte Flashcards

Begrepp (95 cards)