1
Q
Företagets ekonomiska kretslopp
A
ägare / finansiärer - kapital - kostnader - anskaffningsmarknader - resurser - värdeskapande - varor och tjänster - avsättningsmarknader - intäkter - räntor, amortering, utdelning - ägare / finansiärer
2
Q
Varför göra kostnadsanalys / produktkalkylering?
A
- Kostnadsbestämning är grunden för prissättning, verksamhetsanalyser och beslut:
- Vilket pris ska vi acceptera när vi säljer våra produkter?
- Vilka produkter är lönsamma?
- Vilka verksamheter är effektiva?
- Vilka produktionsmetoder är effektiva
- Ska vi köpa från leverantörer eller tillverka själv?
3
Q
Nämn de 3 olika självkostnadskalkyleringarna
A
- divisions kalkyler
påläggskalkyler
ABC - kalkyler
4
Q
Inkomst
A
uppstår i samband med att företaget skickar en faktura eller motsvarande (dvs vid försäljningstillfället)
5
Q
Utgift
A
uppstår i samband med att företaget erhåller en faktura eller motsvarande (dvs vid försäljningstillfället)
6
Q
Intäkt
A
värdet av en levererad prestation under en viss period
7
Q
Kostnad
A
värdet av en förbrukad prestation under en viss period
8
Q
Inbetalning
A
uppstår i samband med att företaget får betalt
9
Q
utbetalning
A
uppstår i samband med att företaget gör en betalning
10
Q
Resultat för en period
A
intäkter - kostnader
11
Q
Lönsamhet
A
resultat / resursinsats %
12
Q
Förkalkyl
A
innan bokslut
13
Q
Efterkalkyl
A
efter bokslut
14
Q
Kalkylobjekt
A
Det är objektet (produkt, avdelning, maskintimme, projekt osv) för vilket en kalkyl görs
15
Q
Fasta kostnader
Rörliga kostnader
A
- Hänför sig till verksamhetsvolymen
- Fasta kostnader är oberoende av volymen
- Rörliga kostander varierar med volymen (iaf inom vissa gränser)
- fasta kostander - ex
- Avskrivningar, VDs lön
- Halvfasta kostander - ex
- Volymökning som kräver utbyggnad av lokalerna
- Rörliga kostnader - ex
- Direkt material, tex komponenter som ingår i produkterna man tillverkar
- Skilj på totala kostander och kostander per styck
16
Q
Kritisk försäljning
A
Där det går ihop men ingen vinst
17
Q
Säkerhetsmarginal
A
skillnaden mellan den verkliga volymen och den kritiska volymen
18
Q
Direkta kostnader
Indirekta kostnader
A
Direkta kostnader
- Kostnader som direkt kan hänföras till en specifik kostandsbärare
Indirekta kostander (omkostnader)
- Kostnader som via den avdelning eller funktion där de uppkommit (kostandsstället) indirekt hänförs till kostandsbärarna.
19
Q
Kostnadsbärare
A
Kostnadsbärare används ofta som synonym till kalkylobjekt vid produktkalkylering
20
Q
Självkostnadskalkyl
A
- fullständig kostnadskalkylering
direkta kostnader eller indirekta kostnader
21
Q
Sär - och samkostnader
A
- Särkostnader - sådana kostnader som direkt orsakas av den handling eller det beslut kalkylen avser
- Särintäkter - sådana intäkter som direkt orsakas av den handling eller det beslut kalkylen avser
- Samkostnader - sådana kostnader som inte påveras av den handling eller det beslut kalkylen avser
22
Q
Bidragskalkylering
A
- Ofullständig kostandsfördelning
- Täckningsbidrag = särintäkter - särkostnader
resultat = intäkter - (samkostnader + särkostnader)
täckningsbidrag = intäkter - särkostnader
23
Q
stegkalkylering
A
- Bidragskalkyl som utförs i steg och som, till slut, ger en fullständig kostandsfördelning
- Täckningsbidraget beräknas stegvis på olika nivåer i företaget (TB1, TB2, TB3, TB4 osv.)
- En samkostnad på en viss nivå blir en särkostnad på en överliggande nivå.
24
Q
När brukar man använda bidragskalkylering?
A
Används i beslutsituationer
- Bara kostander som skiljer sig mellan de alternativ som jämförs beräknad och fördelas.
- Inte en fullständig kostnadsfördelning
- Används i huvudsak inom ramen för existerande resurser, tex när efterfrågan, kapacitet osv. kan antas vara konstant på kort sikt (= “på marginalen”)
- Vanlig kalkylmetod i tjänsteföretag tex konsultföretag
25
Bidragskalkylering + / -
- ydlig koppling mellan kostnad och kostnadsbärare
- Ger oss ett täckningsbidrag - användbart i många situationer
- Underlättar optimering av vinsten
- Om man vet vad priselastisiteten - om man då hittar den kombination av pris och volym som maximerar täckningsbidraget så maximerar man även vinsten
- Tar inte hänsyn till alla kostnader - finns en stor risk att man vill vara snäll mot kunden och sänka priset eller inte höja för mycket för att hålla popularitet på marknaden, men stor risk att man inte får fullt täckningsbidrag. Kanske inte täcker alla kostnader + vinst. Detta är troligtvis varför få företag använder bidragskalkylering idag.
- leder ofta till för låga priser som inte ger full kostnadstäckning
26
Vilka typer av självkostnadskalkylering finns det?
- Divisionskalkyler
- Påläggskalkyler
- ABC-kalkyler
27
vad innebär självkostnadskalkylering?
Summan av samtliga kostnader för produkten tills den är levererad och betald
28
Direkta kostnader
kostnader som direkt hänförs till en specifik kostandsbärare (tex produkt, projekt, direkt lön (lönen för att stå och producera)
29
Indirekta kostnader
kostnader som via den avdelning eller funktion de uppkommit (kostnadsstället) indirekt hänförs till kostnadsbärarna
30
Påläggsmetoden / påläggskalkylering
kostnader som via den avdelning eller funktion de uppkommit (kostnadsstället) indirekt hänförs till kostnadsbärarna
31
Vilka är de vanliga fördelningsbaserna?
MO på dM
TO på dL
AffO på tillverkningskostnad
31
Påläggskalkyl + / -
- - en schablonmetod ger förstås ett schablonmässigt svar
- men detta är också en styrka - med schablonmässigt fastställda påläggskostnader kan vi ju beräkna självkostnaden i förväg
- fördela de totala kostnaderna på enskilda produkter
- undersöka lönsamhet per produkt samt för prissättning
32
Vinstpålägg
självkostnad * ( 1 + vinstpålägg)
33
Vinstmarginal
självkostnad / (1 - vinstmarginal)
34
Vilka två sätt finns det att produktkalkylera?
Självkostnadskalkylering ¨
Bidragskalkylering
35
ABC kalkylering
- ABC - Activity based costing
- Utvecklad för att hantera några av problemen med traditionella påläggskalkylering
- de indirekta kostnaderna utgör ofta en väldigt stor del av det totala kostnaderna (liten bas - stor procentsats)
- Ofta basen (dM, dL osv) beroende av volymen, dvs de rörliga kostnaderna. De indirekta kostnaderna kommer därför att i påläggskalkylen också bli rörliga kostnader (varierar med volymen) men många indirekta kostnader varierar ju inte med volymen!
- Ide: utgå istället från de aktiviteter som utför och kartlägg vilka kostnader dessa ger upphov till
- Kostnadsslag - aktiviteter - kostnadsbärare
- ofta visar det sig att produkter som tillverkas i stor volym “subventionerar” sådana produkter som tillverkas i liten volym när man gör en traditionell påläggskalkyl. Lågvolymprodukter framstår som billigare än vad de är
- på samma sätt visar det sig ofta att standarsprodukter “subventionerar” specialvarianter. Specialprodukter framstår som billigare än vad de är
36
Divisionskalkyl
- Den “enklaste” metoden för att beräkna självkostnaden (SJK)
- Formel:
- SJK/st = TK för perioden / volymen = (FK+RK/st * volymen)/volymen
- (TK=totala kostnader, RK=rörliga kostnader, FK=fasta kostnader)
- fungerar bra vid tillverkning av enda eller mycket få likartade produkter
- görs ofta i efterhand (sk efterkalkyl)
37
Investering
en kapitalsatsning som ger betalningskonsekvenser under en längre tid
- En kapitalsatsning som förväntas leda till framtida avkastning
- “en tillgång omvandlas till en annan form av tillgång”
- typiskt: stora utbetalningar tidigt och positiva betalningskonsekvenser i framtiden
- Konsumtion eller förbrukning är “motsatsen” till investering
38
Investeringskalkyl, varför?
- Jämförelse av olika alternativ
- rangordning av olika alternativ
- avskärningspunkt - vilka av alternativen är lönsamma?
39
Ekonomisk livslängd
tiden fram till dess att investeringen har uppnått maximal lönsamhet. Den tid över vilken investeringskalkylen görs
40
Teknisk livslängd
den tid investeringsobjektet av tekniska skäl faktiskt skulle kunna användas. Den ekonomiska livslängden är alltid
41
Avskrivningstid
tidsperioden för en anläggningstillgångs värdeminskning i företagets redovisning.
42
Tidspreferens
en betalning vi får idag är mer värd än samma betalning någon gång i framtiden eftersom pengar kan användas i verksamheten och därigenom förräntas.
43
Kalkylränta
- uttrycker avkastningskrav och tidspreferens
- används i nuvärdemetoden, annulitetsmetoden och indirekt o internräntemetoden
- fastställs internt i företaget
- för olika typer av investeringar används olika kalkylräntor (maskiner, byggnader, skog osv)
- hög kalkylränta = kortsiktighet = investering med hög risk
- I kalkylerna används omräkningsfaktorer
- slutvärdefaktor
- nuvärdefaktor
- nusummefaktor
- annulitetsfaktor
44
Nuvärdemetoden
- enkel att använda
- tar på ett direkt hänsyn till tidspreferensen
- kalkylräntans storlek påverkar rangordningen
- men…. problem om de jämförda alternativen har olika ekonomiska livslängd
45
Annuitetsmetoden
räkna ut den genomsnittliga årliga betlaningen med hjälp av kalkylräntan
46
Varför olika svar?
- nuvärdemetoden och annulitetsmetoden kan ge olika svar om livslängderna för de olika alternativen är olika
- nuvärdemetoden är mindre lämplig när investeringar med olika livslängder jämförs
- annulitetsmetoden kan i så fall användas (om vi kan anta “kontinerlig återanskaffning”)
- Vid samma ekonomiska livslängd ger nuvärde- och annulitetsmetoderna samma svar vad gäller vilken investering som är lönsammast
47
Internräntemetoden
- internräntemetoden går ut på att beräkna den ränta vid vilken nuvärdet är noll
- beslutsregel: om denna ränta, internräntan, är högre än kalkylräntan är investeringen lönsam, annars inte. Det investeringsalternativ med högst internränta är mest lönsam.
48
Pay-back-metoden
- beräkna hur lång tid det tar innan det satsade kapitalet, grundinvesteringen, har betalats tillbaka
- Således: hur snabbt får vi tillbaka de satsade pengarna?
- Mycket enkel och vanlig metod, särskilt för mer kortsiktiga investeringar (tex maskiner)
49
real och nominell analys
- Nominell kalkyl - betalningarna uttrycks i nominella termer
- Alla belopp uttrycks i det penningsvärde som råder vid betalningspunkten
- Hänsyn tas alltså bara till enskilda prisförändringar i beloppen
- Beloppen räknas om till nutidpunkten med den nominella kalkylräntan
- Real kalkyl - betalningarna uttrycks i reala termer
- alla belopp uttrycks i dagens penningvärde
- hänsyn tas alltså både till enskilda prisförändringar och inflation i beloppen
- beloppen räknas om till nutidspunkten med den reala kalkylräntan
- Skillnaden ligger alltså i om vi tar hänsyn till infaltionen i kalkylräntan (nominell) eller i betalningsbeloppens storlek (real)
- Det matematiska sambandet mellan real kalkylränta och nominell kalkylränta ser ut såhär (i=inflation)
Den reala kalkylräntan är alltså lägre än den nominella kalkylräntan (om inflationen > 0)
50
Låneräntor och amorteringar
- Vanligen tas låneräntor och amorteringar på lån ej med i investeringskalkylen
- Varför?
- Företaget vill vanligen undvika att öronmärka finansiella medel för enskilda investeringar
- Låneränta: anses ingå i kalkylräntan
- Amorteringar och avskrivningar: risk för dubbelräkning av grundinvesteringen
51
Avskrivningar
- en avskrivning är en kostnad, inte en utbetalning. och det är ju betalningar vi tittar på i investeringskalkylen
- avskrivningar tas alltså inte med i investeringskalkylen
- men det finns ett undantag…???
- Om avskrivningarna ökar, så ökar företagets kostnader
- Om kostnaderna ökar så minskar företagets vinst
- Om vinsten minskar så sjunker skatteutbetalningen
- Denna minskade utbetalning kan tas med i kalkylen - men bara om vi antar att företaget visar vinst under hela ekonomiska livstiden
52
Ge exempel på ej ekonomiskt värderbara konsekvenser
- Miljöinvesteringar
- Nytt affärssystem
- Utbildning
- Nya tekniska hjälpmedel i ingenjörsarbetet,
53
Vad påverkas kalkylräntan av?
- Företagets kostnad för att anskaffa kapital
- kan beräknas på olika sätt, massa ex i sliden
- alternativa avkastningsmöjligheter
- kapitalägarnas avkastningskrav
- “den minsta avkastning till vilken det genom investeringen frigjorda kapitalet kan placeras”
- Typ av investering och risk
- inrikttningsinvestering (ny produktionsanläggning, ny marknad)
- anpassningsinvestering ( ny maskinpark, ny tillverkningsprocess)
- rationaliseringsinvestering ( nya arbetsmetoder, ny maskin)
54
Industriell ekonomi
flashcards
Decks in class (4)
# Cards
