NEK > Nek_v2 > Flashcards

Nek_v2 Flashcards

(109 cards)

Study These Flashcards
1
Q

Vad är utbud‑ och efterfrågemodellen (”saxen”) och varför är den central?

A

Idé: Marknadspris och marknadskvantitet bestäms av samspelet mellan köpares efterfrågan och säljares utbud.
• Efterfrågekurva: visar hur mycket konsumenter vill köpa vid olika priser.
• Utbudskurva: visar hur mycket producenter vill sälja vid olika priser.
• Jämvikten (Pe, Qe) är där QD = QS.
Den är central eftersom den hjälper dig analysera: (1) jämviktsutfall, (2) hur chocker/politik skiftar kurvor, (3) välfärdseffekter via överskott och dödviktsförlust.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Skillnaden mellan ”rörelse längs” en kurva och ”skift” av en kurva?

A

Rörelse längs kurva: priset ändras → du rör dig längs samma efterfråge/utbudskurva (t.ex. från Q1 till Q2).
Skift av kurva: något annat än priset ändras (inkomst, preferenser, teknik, inputpriser etc.) → hela kurvan flyttas.
Minnesregel: Prisförändring = längs, Annan faktor = skift.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Definiera efterfrågan (QD) i ord.

A

Efterfrågan är den mängd av en vara/tjänst som konsumenter vill och kan köpa vid olika prisnivåer under en given tidsperiod, givet övriga faktorer (inkomst, preferenser, priser på andra varor, förväntningar, antal köpare).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vanliga determinanter för efterfrågan (som kan skifta efterfrågekurvan).

A

Typiskt i mikro:
• Inkomst (I): upp → efterfrågan på normala varor upp.
• Preferenser/smak: om varan blir mer attraktiv → efterfrågan upp.
• Priser på relaterade varor:
– Substitut: pris på substitut upp → efterfrågan på varan upp.
– Komplement: pris på komplement upp → efterfrågan på varan ner.
• Förväntningar: förväntat högre framtida pris → efterfrågan idag kan öka.
• Antal konsumenter (marknadsstorlek): fler konsumenter → marknadsefterfrågan upp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Definiera utbud (QS) i ord.

A

Utbud är den mängd av en vara/tjänst som producenter vill och kan sälja vid olika prisnivåer under en given tidsperiod, givet övriga faktorer (teknologi, inputpriser, skatter/subventioner, antal säljare, förväntningar).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vanliga determinanter för utbud (som kan skifta utbudskurvan).

A

• Teknologi/produktivitet: bättre teknik → utbud upp (kurva utåt/höger).
• Inputpriser (t.ex. lön W, kapitalkostnad R, råvaror): högre kostnader → utbud ner (kurva inåt/vänster).
• Skatter/subventioner: skatt på produktion → utbud ner; subvention → utbud upp.
• Antal företag: fler företag → utbud upp.
• Förväntningar: förväntat högre framtida pris kan minska utbud idag (lagra).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Marknadsjämvikt: vad betyder Pe och Qe och hur hittar man dem?

A

Pe = jämviktspris, Qe = jämviktskvantitet.
I jämvikt gäller: QD(Pe) = QS(Pe).
Metod:
1) Skriv QD som funktion av P och QS som funktion av P.
2) Sätt QD = QS och lös för P = Pe.
3) Stoppa in Pe i endera funktion för att få Qe.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Efterfrågeöverskott vs utbudsöverskott – definition och hur marknaden rör sig mot jämvikt.

A

Efterfrågeöverskott (brist): QD > QS vid givet pris → köpare konkurrerar upp priset → pris stiger → QD faller, QS stiger.
Utbudsöverskott (överskott): QS > QD vid givet pris → säljare konkurrerar ner priset → pris faller → QD stiger, QS faller.
Detta är ”saxen”: priset justerar tills QD = QS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Komparativ statik: vad betyder det i utbud‑efterfrågemodellen?

A

Komparativ statik = att jämföra två jämvikter: före och efter en exogen förändring (skift i D eller S).
Du analyserar: riktning (Pe upp/ner, Qe upp/ner) och ibland storlek (hur mycket), ofta med hjälp av kurvornas elasticitet/lutning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Visuell beskrivning: vad händer med (P,Q) om efterfrågan skiftar utåt (höger)?

A

Efterfrågan utåt: vid varje pris vill konsumenter köpa mer.
Grafiskt: D flyttas åt höger.
Ny jämvikt: typiskt högre pris (Pe ↑) och högre kvantitet (Qe ↑), givet positivt lutande utbud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Visuell beskrivning: vad händer om utbudet skiftar utåt (höger)?

A

Utbud utåt: vid varje pris vill producenter sälja mer.
Grafiskt: S flyttas åt höger.
Ny jämvikt: pris faller (Pe ↓) och kvantitet ökar (Qe ↑), givet negativt lutande efterfrågan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Form: linjär efterfrågan och inverterad efterfrågan – hur hänger de ihop?

A

Exempel:
Efterfrågan: QD = a − bP (b>0).
Inverterad (lös för P): P = (a/b) − (1/b)Q.
Inverterad efterfrågan är praktisk för att rita pris på y-axeln och kvantitet på x-axeln, samt för att beräkna överskott som ”area under P(Q)”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Lutning vs elasticitet: varför kan man inte bara jämföra lutningen på kurvor mellan marknader?

A

Lutning beror på enheter (liter vs deciliter, kronor vs euro).
Elasticitet är enhetslös (procent/procent) och kan jämföras mellan marknader.
Därför används elasticitet för att säga hur ”känslig” Q är för förändringar i P, oberoende av enheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Definition: efterfrågans priselasticitet ED.

A

Efterfrågans priselasticitet: procentuell förändring i efterfrågad kvantitet när priset ändras med 1%.
Formel (punktelasticitet): ED = (dQD/dP) · (P/QD).
I praktiken är ED ofta negativ (högre pris → lägre efterfrågan).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Arc‑elasticitet vs punktelasticitet – när använder man vilken?

A

Punktelasticitet: använder derivata dQ/dP, gäller för ”mycket små” prisändringar.
Arc‑elasticitet: använder ΔQ/ΔP och ofta medelvärden i nämnaren för större diskreta förändringar.
I tentaproblem: om du får en specifik liten ändring eller en funktion → punktelasticitet; om du får två punkter → arc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför varierar elasticiteten längs en linjär efterfrågekurva?

A

För linjär Q = a − bP är dQ/dP konstant (= −b), men (P/Q) ändras längs kurvan.
Därför blir ED stor i absolutvärde nära kvantitetsaxeln (högt P/Q) och liten i absolutvärde nära prisaxeln (lågt P/Q).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Klassificera ED (i absolutvärde) och koppla till intäkter.

A

• |ED| > 1: elastisk efterfrågan → pris↑ minskar TR (=P·Q), pris↓ ökar TR.
• |ED| = 1: enhetselastisk → TR maximal (för linjär efterfrågan).
• |ED| < 1: oelastisk → pris↑ ökar TR, pris↓ minskar TR.
Intuition: när kvantiteten reagerar starkt på pris är det farligt att höja priset.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

”Perfekt elastisk” och ”perfekt oelastisk” – vad betyder det?

A

Perfekt elastisk: |ED| = ∞. Minsta prisökning ger att efterfrågan faller till 0 (horisontell kurva).
Perfekt oelastisk: ED = 0. Kvantiteten ändras inte alls när priset ändras (vertikal kurva).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Exempel (från föreläsning): QD = 400 − 20P. Beräkna ED vid ett godtyckligt pris P.

A

Steg:
1) dQD/dP = −20.
2) QD = 400 − 20P.
3) ED = (−20)·(P/QD) = −20·P/(400−20P).
Slutsats: ED beror på var på kurvan du är (P).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Definition: inkomstelasticitet (efterfrågans inkomstelasticitet).

A

Inkomstelasticitet mäter hur QD ändras när inkomst I ändras.
Formel: EI = (dQD/dI)·(I/QD).
Tolkning:
• EI > 0: normal vara.
• EI < 0: inferiör vara.
• Stort EI: lyx (stark inkomstkänslighet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Definition: korspriselasticitet EXY.

A

Korspriselasticitet mäter hur efterfrågan på vara X reagerar på prisförändring i vara Y.
Formel: EXY = (dQX/dPY)·(PY/QX).
Tolkning av tecken:
• EXY > 0: X och Y är substitut.
• EXY < 0: X och Y är komplement.
• EXY ≈ 0: svag relation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Resonemangsfråga: varför blir korspriselasticiteten negativ för komplement?

A

Om varor konsumeras tillsammans (komplement) gör ett högre pris på Y att du köper mindre av Y, och därmed ofta mindre av X också.
Alltså dQX/dPY < 0 ⇒ EXY < 0.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Storlekseffekter: hur påverkar elasticitet ”hur mycket” P och Q ändras vid skift?

A

Vid ett givet skift i D eller S påverkas hur mycket jämviktspris och -kvantitet ändras av kurvornas elasticitet:
• Brant (oelastisk) efterfrågan → större prisförändring, mindre kvantitetsförändring.
• Flack (elastisk) efterfrågan → mindre prisförändring, större kvantitetsförändring.
Motsvarande gäller utbudet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är konsumentöverskott (CS)?

A

CS = skillnaden mellan vad konsumenter är villiga att betala (betalningsvilja) och vad de faktiskt betalar.
Grafiskt: arean mellan efterfrågekurvan och marknadspriset, från 0 till Qe.
Formel (med inverterad efterfrågan P(Q)): CS = ∫₀^{Qe} [P_D(Q) − Pe] dQ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vad är producentöverskott (PS)?
PS = skillnaden mellan vad producenter får betalt och minsta pris de är villiga att sälja för (marginalkostnad/utbudskurva). Grafiskt: arean mellan marknadspriset och utbudskurvan, från 0 till Qe. Formel (med inverterat utbud P_S(Q)): PS = ∫₀^{Qe} [Pe − P_S(Q)] dQ.
26
Vad är totalt överskott (TS) och varför är det ett välfärdsmått?
TS = CS + PS. I en standardmodell utan marknadsmisslyckanden maximeras TS i konkurrensjämvikt. TS fångar ”kakan”: hur stor total nytta/överskott marknaden skapar (fördelningen mellan CS/PS är en separat fråga).
27
Visuell metod: hur räknar man CS och PS när D och S är linjära?
Om D och S är linjära kan CS och PS ofta räknas som trianglar: • CS: (1/2)·(bas Qe)·(höjd = P_max − Pe). • PS: (1/2)·(bas Qe)·(höjd = Pe − P_min). Där P_max är efterfrågans intercept på prisaxeln, och P_min är utbudets intercept på prisaxeln.
28
Mjölkexemplet (från föreläsningen): inverterad efterfrågan och utbud.
Efterfrågan: P = 20 − 0,05Q. Utbud: P = 2 + 0,04Q. Jämvikt fås genom att sätta 20 − 0,05Q = 2 + 0,04Q ⇒ Qe = 200 och Pe = 10. Grafiskt: D skär P‑axeln vid 20, S skär P‑axeln vid 2.
29
Mjölkexemplet: beräkna CS vid jämvikt (Pe=10, Qe=200).
CS = area under D över priset. Höjd = 20 − 10 = 10. Bas = Qe = 200. CS = (1/2)·200·10 = 1000 (kr) i exemplet.
30
Mjölkexemplet: beräkna PS vid jämvikt (Pe=10, Qe=200).
PS = area över S under priset. Utbudets intercept är 2, så höjd = 10 − 2 = 8. Bas = 200. PS = (1/2)·200·8 = 800 (kr) i exemplet.
31
Resonemangsfråga: vad betyder det att CS och PS kan användas för policyanalys?
Du kan jämföra CS/PS före och efter en reform. • Förändring i CS säger hur konsumenterna påverkas. • Förändring i PS säger hur producenterna påverkas. • Skatter/subventioner kan dessutom ge statliga intäkter/kostnader. Summan ger total välfärd och eventuell dödviktsförlust.
32
Vad är en prisreglering? Ge två exempel från föreläsningen.
Prisreglering = staten sätter ett pris som avviker från marknadsjämvikten. • Prisgolv (minimipris), t.ex. minimilön eller stödpris. • Pristak (maxpris), t.ex. hyresreglering. Nyckel: påverkar bara om den är bindande (dvs. ligger över/under jämviktspris).
33
Bindande vs icke‑bindande prisreglering – hur avgör man?
Jämför reglerat pris med jämviktspris: • Prisgolv bindande om P_golv > Pe. • Pristak bindande om P_tak < Pe. Om priset inte ”träffar” marknaden (ligger på fel sida) händer inget i jämvikt.
34
Prisgolv (bindande): typiska konsekvenser i graf.
Prisgolv över Pe: • Priset upp till P_golv. • Efterfrågad kvantitet faller (Qd↓) och utbjuden kvantitet stiger (Qs↑). • Överskott (surplus): Qs − Qd. • Handlad kvantitet blir ofta Qd (begränsas av efterfrågan), om inte staten köper överskottet.
35
Mjölkexemplet: prisgolv 15 kr/liter – vad händer enligt föreläsningen?
Prisgolv 15 (över Pe=10) är bindande. Föreläsningens slutsats: • Mjölkförsäljningen halveras från 200 liter till 100 liter (handlad mängd ≈ Qd). • Permanent överskott i produktion på 225 liter (Qs − Qd). • Konsumenterna förlorar; effekten på producenterna är osäker. • Total välfärd minskar → DWL uppstår.
36
Resonemangsfråga: varför är effekten på producenterna vid prisgolv ofta ”osäker”?
Producenter får högre pris per såld enhet men kan sälja färre enheter. PS kan därför öka eller minska beroende på hur mycket kvantiteten faller och hur utbudskurvan ser ut. Dessutom kan det finnas kostnader för osålda varor (lager, kassation) om staten inte absorberar överskottet.
37
Kvantitetsreglering (kvot): vad är det och hur skiljer det sig från prisreglering?
Kvantitetsreglering = staten sätter en max‑ eller min‑kvantitet (t.ex. produktionskvot, importkvot). Istället för att låsa priset låser man mängden. Pris blir då det som krävs för att efterfrågan ska matcha den tillåtna kvantiteten.
38
Mjölkexemplet: produktionskvot på 100 liter – vad säger föreläsningen händer?
Kvantitet fixeras till 100. Pris blir det pris där efterfrågan är 100. Föreläsningens slutsats: • Priset stiger till 15 kr/liter. • Konsumenterna förlorar. • Effekten för producenterna är osäker. • Totalt överskott minskar → DWL (samhällsekonomisk förlust).
39
Skatt (enhetsskatt): vad är det och hur representeras den i grafen?
Enhetsskatt t per enhet skapar en ”kil” mellan priset konsumenter betalar (Pc) och priset producenter får (Pp): Pc = Pp + t. Grafiskt kan du: • Skifta utbudskurvan upp med t (om skatten läggs på producenter), eller • Skifta efterfrågan ner med t (om skatten läggs på konsumenter). Viktigt: slututfallet (Pc, Pp, Q) blir samma oavsett vem som formellt betalar skatten.
40
Mjölkexemplet: enhetsskatt 4 kr/liter – huvudresultat från föreläsningen.
Föreläsningens numeriska slutsats: • Konsumentpris Pc = 12,20 kr/liter. • Producentpris efter skatt Pp = 8,20 kr/liter. • Kvantitet faller till Q = 155,6 liter. • Konsumenter och producenter förlorar, staten får skatteintäkter. • Totalt överskott minskar → DWL (samhällsekonomisk förlust).
41
Skatteintäkt (tax revenue): hur beräknas den och hur ser den ut i grafen?
Skatteintäkt = t · Q_tax (skatten per enhet gånger handlad kvantitet efter skatten). Grafiskt: rektangel med höjd t och bredd Q efter skatt. Det är inte en ”förlust” i sig – det är en transferering från privata aktörer till staten.
42
Dödviktsförlust (DWL) från skatt: vad är det i ord och i graf?
DWL = den del av totalt överskott som försvinner p.g.a. att handeln minskar (färre transaktioner som skulle varit värdeskapande utan skatten). Grafiskt: triangeln mellan D och S över intervallet av den kvantitet som ”förloras” när Q faller från Qe till Q_tax.
43
Varför säger föreläsningen att DWL ökar med kvadraten på enhetsskatten?
Intuition: högre skatt skapar större kil → större kvantitetsminskning. För små förändringar gäller ofta approximationen: DWL ≈ (1/2)·t·(ΔQ). Och ΔQ är ungefär proportionell mot t ⇒ DWL växer ungefär som t². Policy‑intuition: hellre låg enhetsskatt och bred skattebas än hög skatt på smal bas.
44
Skatteincidens: vad betyder det?
Skatteincidens = hur skattebördan fördelas mellan konsumenter och producenter. Mätning: • Konsumentbörda: Pc − Pe. • Producentbörda: Pe − Pp. Summan = t.
45
Mjölkexemplet: incidensandelar enligt föreläsningen (t=4).
Konsumentandel: (12,20 − 10)/4 = 55%. Producentandel: (10 − 8,20)/4 = 45%. Alltså bar konsumenterna lite mer än producenterna i exemplet.
46
Generell regel: hur påverkar efterfrågans och utbudets elasticitet skattebördan?
Den sida som är mest oelastisk bär störst del av skatten. • Mer elastisk efterfrågan ⇒ producenter bär större del. • Mer elastiskt utbud ⇒ konsumenter bär större del. Intuition: den som har svårast att anpassa kvantitet kan inte ”fly” skatten via beteendeförändring.
47
Subvention: vad är det och hur liknar det (omvänd) skatt?
Subvention = betalning från staten till konsumenter eller producenter för varje enhet. Effekt som ”omvänd skatt”: skapar en kil men i motsatt riktning. • Konsumentsubvention s: konsumenter betalar Pc, producenter får Pp där Pp = Pc + s. Resultat: kvantitet ökar, total privat handel ökar, staten betalar ut s·Q_sub.
48
Mjölkexemplet: konsumentsubvention 5 kr/liter – vad vill regeringen uppnå enligt föreläsningen?
Regeringen vill öka mjölkkonsumtionen genom att subventionera varje liter köpt med 5 kr. I grafen: efterfrågan kan tolkas som att konsumenters ”effektiva” betalningsvilja ökar med 5, vilket driver upp producerat pris och kvantitet (och sänker konsumenternas pris).
49
Vad är konsumentens grundproblem i konsumentteorin?
Konsumenten väljer en varukorg (t.ex. (X,Y)) för att maximera nytta givet en budgetrestriktion. Formellt: max U(X,Y) s.t. P_X·X + P_Y·Y ≤ I. Antaganden i kursen: två varor, givna priser, given inkomst, kan inte låna/låna ut (i basmodellen).
50
Preferenser: vilka tre klassiska axiom/antaganden används ofta?
1) Fullständighet: för två korgar A och B kan konsumenten rangordna (A≽B eller B≽A eller indifferent). 2) Transitivitet: om A≽B och B≽C så A≽C. 3) Mer‑är‑bättre (monotonicitet): mer av en vara (allt annat lika) ger minst lika hög nytta. I många modeller antas även konvexitet (smaken för variation) → ”buktande” indifferenskurvor.
51
Vad är en nyttofunktion och vad betyder det att nytta är ordinal?
Nyttofunktion U(X,Y) ger ett tal som representerar rangordningen av varukorgar. Ordinal: bara ordningen (vilken korg som är bättre) spelar roll, inte skillnader i nyttotal. Allt som är en strikt monotont växande transformation av U representerar samma preferenser (t.ex. U och 2U eller ln(U)).
52
Marginalnytta (MU): definition och intuition.
MU_X = ∂U/∂X = hur mycket nyttan ökar av en extra liten enhet av X, givet Y. Avtagande marginalnytta: MU minskar när du konsumerar mer av samma vara (vanligt antagande).
53
Indifferenskurva: definition.
En indifferenskurva är mängden varukombinationer (X,Y) som ger samma nyttenivå Ū. På kurvan är konsumenten indifferent: U(X,Y) = Ū.
54
Egenskaper hos indifferenskurvor när ”mer är bättre” och preferenser är välbeteende.
• Nedåtlutande: för att hålla nyttan konstant måste mer av X kompenseras med mindre av Y. • Korsar inte varandra (bryter mot transitivitet). • Vanligtvis konvexa mot origo (smak för variation).
55
MRS (marginell substitutionskvot): vad är det och hur kopplas det till indifferenskurvans lutning?
MRS_{XY} = hur mycket av Y konsumenten är villig att ge upp för att få lite mer av X utan att ändra nyttan. Matematiskt (vid differentiabla preferenser): MRS_{XY} = MU_X / MU_Y. Indifferenskurvans lutning är −MRS_{XY}.
56
Perfekta substitut: hur ser indifferenskurvor ut och vad innebär det?
Perfekta substitut: konsumenten bryr sig bara om total mängd i ”ekvivalenta” enheter. Indifferenskurvor blir räta linjer (konstant MRS). Optimum blir ofta hörnlösning: konsumenten köper bara den billigare varan per nytt-enhet.
57
Perfekta komplement: hur ser indifferenskurvor ut och vad innebär det?
Perfekta komplement: varor används i fasta proportioner (t.ex. vänster & höger sko). Indifferenskurvor blir L‑formade. Optimum sker i ”knäet”: konsumera i de proportioner som matchar komplementariteten.
58
Budgetrestriktion: skriv upp den och tolka dess intercept och lutning.
Budget: P_X·X + P_Y·Y ≤ I. Budgetlinjen (likhet): P_X·X + P_Y·Y = I. Intercept: • Om X=0 ⇒ Y = I/P_Y. • Om Y=0 ⇒ X = I/P_X. Lutning: dY/dX = −P_X/P_Y (hur många Y du måste ge upp för +1 X).
59
Konsumtionsset vs budgetset: vad är skillnaden?
Konsumtionsset = alla tekniskt möjliga varukorgar (ofta antas R⁺²). Budgetset = de varukorgar som är möjliga givet budget: P_X·X + P_Y·Y ≤ I. Optimala valet måste ligga i budgetsetet (och ofta på budgetlinjen om ”mer är bättre”).
60
Varför ligger optimum oftast på budgetlinjen (inte inuti) när ”mer är bättre”?
Om konsumenten har pengar kvar (inuti budgetset) kan hen köpa mer av minst en vara och bli strikt bättre. Alltså måste en nyttomaximerande konsument spendera hela budgeten: P_X·X + P_Y·Y = I (under monotonicitet).
61
Första ordningens villkor (tangency) för inre optimum i 2‑varu‑fallet.
Vid inre optimum: MRS_{XY} = P_X/P_Y. Ekvivalent form: MU_X/P_X = MU_Y/P_Y. Tolkning: sista kronan spenderad på X ger samma marginalnytta som sista kronan spenderad på Y.
62
Hörnlösning: när uppstår det och hur testar man det snabbt?
Hörnlösning uppstår när tangency-punkten ligger utanför konsumtionssetet/budgetsetet eller vid perfekta substitut. Test: jämför MRS med prisförhållandet längs relevanta områden. Exempel substitut: om MU_X/P_X > MU_Y/P_Y överallt → köp bara X (och vice versa).
63
Inkomstförändring: hur påverkas budgetlinjen när I ökar (Px,Py konstanta)?
Budgetlinjen skiftar parallellt utåt: intercepten I/PX och I/PY ökar. Lutningen −PX/PY är oförändrad (priserna ändras inte).
64
Normala vs inferiöra varor: hur syns det vid inkomstökning?
Normal vara: inkomst↑ ⇒ optimal konsumtion av varan ↑. Inferiör vara: inkomst↑ ⇒ optimal konsumtion av varan ↓. Grafiskt: vid inkomstökning flyttar optimum på IC; riktningen beror på varutyp.
65
Inkomstelasticitet: koppla till normal/inferiör och ge tolkning.
EI = (dQ/dI)·(I/Q). • EI > 0 ⇒ normal. • EI < 0 ⇒ inferiör. Storleken säger hur känslig konsumtionen är för inkomstförändring (t.ex. lyx: EI>1 i många tolkningar).
66
Prisförändring: hur påverkas budgetlinjen när PX sjunker (I, PY konstanta)?
Om PX sjunker blir X relativt billigare. Budgetlinjen roterar utåt runt Y‑interceptet (I/PY), eftersom du kan köpa mer X för samma inkomst. Lutningen −PX/PY blir flackare i absolutvärde.
67
Substitutionseffekt vs inkomsteffekt: idé (Slutsky) vid prisfall på X.
Total effekt av PX↓ på X‑konsumtion kan delas i: 1) Substitutionseffekt: X blir relativt billigare ⇒ byt mot X (håll nytta/”köpkraft” konstant). 2) Inkomsteffekt: lägre PX gör dig realt rikare ⇒ ändrar konsumtionen beroende på om varan är normal/inferiör. För en normal vara förstärker båda effekter → X ökar.
68
Marknadens efterfrågekurva: hur konstrueras den från individuella efterfrågekurvor?
Marknadsefterfråga = horisontell summering av individuella efterfrågade kvantiteter vid varje pris. Metod: för varje pris P, addera Q_i(P) över alla konsumenter. Grafiskt: lägg ihop kvantiteter på x‑axeln (inte priser).
69
Resonemangsfråga: varför kan marknadsefterfrågan bli ”knäckig”/styckvis även om individer har enkla kurvor?
Om olika individer börjar/upphör konsumera vid olika prisnivåer (t.ex. vissa har reservationspris), ändras antalet aktiva köpare när P rör sig. Horisontell summering kan därför ge segment med olika lutning och knäckpunkter.
70
Producentteori: vilket är företagets grundproblem i föreläsningen?
Mål: minimera kostnaden givet en viss producerad kvantitet Q. Formellt: min C = rK + wL s.t. f(K,L) ≥ Q̄. K = kapital, L = arbete, r = kapitalkostnad per enhet, w = lön. På kort sikt är ofta K fix (enligt antagande), på lång sikt är både K och L valbara.
71
Produktionsfunktion: definition och notation i föreläsningen.
Produktionsfunktion beskriver tekniskt samband mellan insatsfaktorer och output: Q = f(K, L). Q = producerad kvantitet, K = kapital, L = arbetskraft.
72
Marginalproduktivitet: definiera MPL och MPK.
MPL = ∂Q/∂L: hur mycket extra output du får av en extra liten enhet arbete (givet K). MPK = ∂Q/∂K: hur mycket extra output du får av en extra liten enhet kapital (givet L). Vanliga antaganden: positiv men avtagande marginalprodukt för varje faktor.
73
Isoquant (isokvant): vad är det och hur kopplas det till indifferenskurva?
Isoquant = alla (K,L)-kombinationer som ger samma output Q̄. Analogt med indifferenskurva (men för produktion): på en isoquant är företaget ”indifferent” mellan inputkombinationer eftersom Q är konstant.
74
MRTS (marginell teknisk substitutionskvot): definition och tolkning.
MRTS_{LK} = hur mycket kapital K kan minskas när arbete L ökas marginellt, utan att ändra output. Formellt: MRTS_{LK} = MPL / MPK. Isoquantens lutning är −MRTS_{LK}.
75
Isokost: definition och lutning.
Isokostlinje: alla (K,L) som ger samma kostnad C: C = rK + wL. Om du löser för K: K = (C/r) − (w/r)L. Lutning: dK/dL = −w/r. Högre C ger parallell förskjutning utåt.
76
Kostnadsminimering: tangencyvillkor mellan isoquant och isokost.
Vid inre optimum: MRTS_{LK} = w/r. Tolkning: den tekniska byteskvoten mellan L och K ska matcha den ekonomiska byteskvoten (relativa factorpriser). Om MRTS > w/r: arbete är relativt mer produktivt per krona → använd mer L och mindre K (rör dig längs isoquanten).
77
Kort sikt vs lång sikt i producentteorin (som i föreläsningen).
Kort sikt: minst en faktor är fixerad (ofta K fix). Företaget kan bara variera t.ex. L. Lång sikt: alla faktorer är rörliga (både K och L kan väljas). Konsekvens: långsiktig kostnad (LATC) kan bli lägre än kortsiktig för given Q eftersom företaget har fler anpassningsmöjligheter.
78
Skalavkastning (returns to scale): definition med λ.
Undersök vad som händer när du skalar alla inputs proportionellt med λ>0: Jämför f(λK, λL) med λf(K,L). • Konstant skalavkastning (CRTS): f(λK,λL)=λf(K,L). • Ökande skalavkastning (IRTS): f(λK,λL) > λf(K,L). • Avtagande skalavkastning (DRTS): f(λK,λL) < λf(K,L).
79
Teknologisk förändring i föreläsningen: hur modelleras den med A?
Teknik fångas med totalfaktorproduktivitet A: Q = A f(K,L). Teknologisk utveckling ⇒ A ökar. Grafiskt: för given Q̄ kan samma output produceras med mindre K och/eller L (isoquanten skiftar ”inåt” mot origo).
80
Alternativkostnad vs sunk cost: förklara skillnaden med exempel.
Alternativkostnad: värdet av bästa alternativ som offras när du väljer något (relevant för beslut). Sunk cost: kostnad som redan är betald och inte kan återvinnas (ska inte påverka marginalbeslut). Exempel: redan köpt äckligt kaffe/säsongsbiljett är sunk cost; valet att jobba en timme istället för studera har alternativkostnad (förlorad studietid).
81
Fasta och rörliga kostnader: definition och koppling till tidshorisont.
Fasta kostnader (FC): oberoende av Q på vald tidshorisont (t.ex. hyra, maskin på kort sikt). Rörliga kostnader (VC): varierar med Q (t.ex. material, timlöner). Total kostnad: TC = FC + VC. Vad som är fast/rörligt beror på tidshorisont: på längre sikt kan fler kostnader bli rörliga.
82
Genomsnittskostnader: definiera AFC, AVC, ATC.
AFC = FC/Q. AVC = VC/Q. ATC = TC/Q = (FC+VC)/Q = AFC + AVC. Tolkning: kostnad per producerad enhet uppdelad i fast och rörlig del.
83
Marginalkostnad (MC): definition och koppling till VC.
MC = dTC/dQ. Eftersom FC inte ändras med Q ⇒ MC = dVC/dQ. Tolkning: extra kostnad för att producera en ytterligare (liten) enhet output.
84
Standardform: relationen mellan MC och minima för AVC och ATC.
I typiska U‑formade kostnadskurvor gäller: • MC skär AVC i AVC:s minimum. • MC skär ATC i ATC:s minimum. Intuition: om MC < genomsnittet drar den extra enheten ner genomsnittet; om MC > genomsnittet drar den upp genomsnittet.
85
Långsiktig ATC (LATC) och kortsiktig ATC (SATC): hur relaterar de?
SATC gäller vid en given (fix) kapitalnivå. På lång sikt kan K väljas → LATC är ”kuvertet” (envelope) av alla SATC-kurvor. LATC visar minsta möjliga genomsnittskostnad för varje Q när alla inputs kan anpassas.
86
Stordriftsfördelar (economies of scale): definiera och koppla till ATC.
Economies of scale: när output ökar faller långsiktig ATC (kostnader växer långsammare än produktion). Constant economies of scale: ATC konstant. Diseconomies of scale: ATC stiger när företaget växer. Obs från föreläsningen: stordriftsfördelar är inte samma sak som skalavkastning (olika begrepp).
87
Föreläsningens notering: varför är stordriftsfördelar inte samma som skalavkastning?
Skalavkastning handlar om hur Q förändras när alla inputs skalas med en gemensam faktor. Stordriftsfördelar handlar om hur kostnader (ATC) förändras när företaget växer och kan påverkas av många saker (organisation, koordinationskostnader, inputpriser) utan att alla inputs måste skala proportionellt.
88
Perfekt konkurrens: lista de viktigaste kännetecknen.
Typiska antaganden: • Många små företag och många köpare. • Homogen produkt. • Full information. • Fri in- och utträde på lång sikt. • Varje enskilt företag är pristagare (kan inte påverka P). Konsekvens: företagets efterfrågekurva är horisontell vid marknadspriset P.
89
Vinst (π): definition och centrala komponenter.
π = TR − TC. TR (totala intäkter) = P·Q. TC = total kostnad. I perfekt konkurrens tar företaget P som givet och väljer Q för att maximera π.
90
Vinstmaximering i perfekt konkurrens: vilket villkor gäller i optimum och varför?
Optimum för inre lösning: P = MC. Intuition: producera en extra enhet om intäkten från extra enhet (P) överstiger extra kostnaden (MC). Sluta när de är lika.
91
Koppla P, ATC och vinsten i perfekt konkurrens.
Vinst per enhet ≈ P − ATC. • P > ATC ⇒ positiv vinst (π>0). • P = ATC ⇒ nollvinst (π=0). • P < ATC ⇒ förlust (π<0). Men även vid förlust kan det vara optimalt att producera på kort sikt om P ≥ AVC.
92
Shutdown‑regel på kort sikt: när producerar företaget 0?
Kort sikt: FC är sunk. Om P < AVC vid bästa möjliga Q (där P=MC) är det bättre att stänga: • Producerar du: du täcker inte ens rörliga kostnader. • Stänger du: förlusten blir FC (minsta möjliga). Alltså: om P < min AVC ⇒ Q=0 (shutdown).
93
Företagets kortsiktiga utbudskurva: hur konstrueras den?
Företagets SR‑utbud = den del av MC‑kurvan som ligger ovanför AVC. Formellt: Q(P) ges av lösningen till P = MC(Q) för P ≥ AVC, annars Q=0.
94
Marknadens kortsiktiga utbudskurva: hur konstrueras den?
Marknadsutbud = horisontell summering av alla företags utbud vid varje pris. Med identiska företag: Q_market(P) = N · Q_firm(P), där N är antal företag.
95
Lång sikt i perfekt konkurrens: vad händer med vinster och pris när in-/utträde är fritt?
Om π>0 lockas inträde → utbud ökar → pris pressas ner. Om π<0 sker utträde → utbud minskar → pris stiger. Långsiktig jämvikt: π=0 och P = min(LATC). Företag producerar vid Q där LATC är minimal och P=MC=ATC (i långsiktig jämvikt).
96
Marknadskraft (market power): vad betyder det?
Marknadskraft = ett företag kan påverka marknadspriset. I motsats till perfekt konkurrens (pristagare) måste ett företag med marknadskraft ofta sänka priset för att sälja mer.
97
Monopol: varför kan monopol uppstå (idéer)?
Vanliga orsaker: • Naturligt monopol (stordriftsfördelar över relevant intervall). • Patent/immateriella rättigheter. • Kontroll över essentiell resurs. • Statliga licenser/regleringar. • Nätverkseffekter och inträdesbarriärer.
98
Marginalintäkt (MR): definition och varför MR < P för monopol med nedåtlutande efterfrågan.
MR = dTR/dQ. Monopol: TR = P(Q)·Q. När du ökar Q måste du sänka priset på alla enheter ⇒ extra intäkt från sista enheten är mindre än priset. Därför MR < P när efterfrågan lutar nedåt.
99
Monopolistens vinstmaximering: vad är regeln och hur hittar man (P*,Q*) grafiskt?
Regel: MR = MC. Steg: 1) Hitta Q* där MR‑kurvan skär MC. 2) Läs av priset P* på efterfrågekurvan vid Q* (inte på MR). 3) Vinsten = (P* − ATC(Q*))·Q* (om du har ATC).
100
Lernerindex: definition och tolkning.
Lernerindex L = (P − MC)/P. Mäter pris‑marginal över marginalkostnad relativt priset. • L=0 i perfekt konkurrens (P=MC). • Högre L ⇒ mer marknadskraft. Koppling (klassisk): L = −1/ED vid monopoloptimum (ED = efterfrågans priselasticitet vid optimum).
101
Vinnare och förlorare: monopol vs perfekt konkurrens (välfärd).
Monopol jämfört med perfekt konkurrens: • Högre pris, lägre kvantitet. • Konsumentöverskott minskar. • Producentöverskott kan öka (monopolvinst = transferering + ev. effektivitet). • Total välfärd minskar → DWL (triangel från förlorade transaktioner).
102
Överblickskarta i kursen: hur hänger konsumentteori, producentteori och marknad ihop?
Kedjan: 1) Konsumentteori → individers efterfråga. 2) Producentteori → företags utbud (via kostnader och vinstmax). 3) Aggregation → marknadens efterfråga och utbud. 4) Marknadsjämvikt → pris och kvantitet. 5) Policy/marknadsform/externaliteter → avvikelser från ”ideal” och välfärdsanalys.
103
Externalitet: definition (enligt föreläsning 6).
En externalitet är en kostnad eller nytta som påverkar tredje part som inte är inblandad i den ekonomiska transaktionen. Nyckel: effekten är ”extern” för köpare/säljare och därmed inte internaliserad i priset.
104
Varför är externaliteter ett problem? (föreläsning 6)
Problemet: den samhällsekonomiska kostnaden/nyttan överensstämmer inte med den privatekonomiska. Därför maximerar marknaden inte total välfärd: priset speglar inte hela MSC/MSB.
105
Konsekvens av negativ vs positiv externalitet (föreläsning 6).
Negativ externalitet: marknaden producerar/förbrukar för mycket (MSC > PMC) → DWL. Positiv externalitet: marknaden producerar/förbrukar för lite (MSB > PMB) → DWL. Intuition: när tredje part drabbas gynnas ingen av att minska/öka aktiviteten utan policy.
106
Resonemang: Hur avgör du snabbt om en politik ger DWL i standardmodellen?
I en standardmarknad utan externaliteter uppstår DWL när en politik gör att handlad kvantitet avviker från konkurrensjämvikten Qe. • Skatter, bindande prisgolv/pristak, kvoter → Q ≠ Qe ⇒ färre (eller ibland fler) transaktioner än effektivt ⇒ DWL. Grafiskt: leta efter triangeln mellan D och S för de transaktioner som inte längre sker.
107
Resonemang: Varför är ”vem som betalar skatten” (formellt) ofta irrelevant för slutresultatet?
För enhetsskatt i en konkurrensmarknad bestäms Pc, Pp och Q av utbuds- och efterfrågeelasticiteter. Om du lägger skatten på producenter skiftar S upp; om du lägger den på konsumenter skiftar D ner. Båda representerar samma kil Pc−Pp=t ⇒ samma jämvikt. Det som spelar roll är ekonomisk incidens, inte juridisk.
108
Resonemang: När kan ett prisgolv höja producenternas välfärd, och när kan det sänka den?
Producenter gynnas om prisökningen per såld enhet väger upp kvantitetsminskningen och ev. kostnader för överskott. De missgynnas om efterfrågan faller mycket (stor kvantitetsminskning) eller om överskottet skapar stora kostnader. Elastic efterfrågan gör kvantitetsfallet större ⇒ svårare för producenter att vinna på prisgolv.
109
Resonemang: Varför kan monopol ge DWL även om företaget gör vinst?
Monopolvinst är delvis en transferering från konsumenter till producent. DWL uppstår inte av transfereringar utan av förlorade transaktioner: monopol väljer Q där MR=MC, vilket är lägre än Q där P=MC (effektivt i standardmodellen). De enheter mellan Q_monopol och Q_konkurrens som skulle gett betalningsvilja > MC produceras inte ⇒ välfärdsförlust.
NEK
flashcards
Decks in class (2)
# Cards
Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2026 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions