Vad är utbud‑ och efterfrågemodellen (”saxen”) och varför är den central?
Idé: Marknadspris och marknadskvantitet bestäms av samspelet mellan köpares efterfrågan och säljares utbud.
• Efterfrågekurva: visar hur mycket konsumenter vill köpa vid olika priser.
• Utbudskurva: visar hur mycket producenter vill sälja vid olika priser.
• Jämvikten (Pe, Qe) är där QD = QS.
Den är central eftersom den hjälper dig analysera: (1) jämviktsutfall, (2) hur chocker/politik skiftar kurvor, (3) välfärdseffekter via överskott och dödviktsförlust.
Skillnaden mellan ”rörelse längs” en kurva och ”skift” av en kurva?
Rörelse längs kurva: priset ändras → du rör dig längs samma efterfråge/utbudskurva (t.ex. från Q1 till Q2).
Skift av kurva: något annat än priset ändras (inkomst, preferenser, teknik, inputpriser etc.) → hela kurvan flyttas.
Minnesregel: Prisförändring = längs, Annan faktor = skift.
Definiera efterfrågan (QD) i ord.
Efterfrågan är den mängd av en vara/tjänst som konsumenter vill och kan köpa vid olika prisnivåer under en given tidsperiod, givet övriga faktorer (inkomst, preferenser, priser på andra varor, förväntningar, antal köpare).
Vanliga determinanter för efterfrågan (som kan skifta efterfrågekurvan).
Typiskt i mikro:
• Inkomst (I): upp → efterfrågan på normala varor upp.
• Preferenser/smak: om varan blir mer attraktiv → efterfrågan upp.
• Priser på relaterade varor:
– Substitut: pris på substitut upp → efterfrågan på varan upp.
– Komplement: pris på komplement upp → efterfrågan på varan ner.
• Förväntningar: förväntat högre framtida pris → efterfrågan idag kan öka.
• Antal konsumenter (marknadsstorlek): fler konsumenter → marknadsefterfrågan upp.
Definiera utbud (QS) i ord.
Utbud är den mängd av en vara/tjänst som producenter vill och kan sälja vid olika prisnivåer under en given tidsperiod, givet övriga faktorer (teknologi, inputpriser, skatter/subventioner, antal säljare, förväntningar).
Vanliga determinanter för utbud (som kan skifta utbudskurvan).
• Teknologi/produktivitet: bättre teknik → utbud upp (kurva utåt/höger).
• Inputpriser (t.ex. lön W, kapitalkostnad R, råvaror): högre kostnader → utbud ner (kurva inåt/vänster).
• Skatter/subventioner: skatt på produktion → utbud ner; subvention → utbud upp.
• Antal företag: fler företag → utbud upp.
• Förväntningar: förväntat högre framtida pris kan minska utbud idag (lagra).
Marknadsjämvikt: vad betyder Pe och Qe och hur hittar man dem?
Pe = jämviktspris, Qe = jämviktskvantitet.
I jämvikt gäller: QD(Pe) = QS(Pe).
Metod:
1) Skriv QD som funktion av P och QS som funktion av P.
2) Sätt QD = QS och lös för P = Pe.
3) Stoppa in Pe i endera funktion för att få Qe.
Efterfrågeöverskott vs utbudsöverskott – definition och hur marknaden rör sig mot jämvikt.
Efterfrågeöverskott (brist): QD > QS vid givet pris → köpare konkurrerar upp priset → pris stiger → QD faller, QS stiger.
Utbudsöverskott (överskott): QS > QD vid givet pris → säljare konkurrerar ner priset → pris faller → QD stiger, QS faller.
Detta är ”saxen”: priset justerar tills QD = QS.
Komparativ statik: vad betyder det i utbud‑efterfrågemodellen?
Komparativ statik = att jämföra två jämvikter: före och efter en exogen förändring (skift i D eller S).
Du analyserar: riktning (Pe upp/ner, Qe upp/ner) och ibland storlek (hur mycket), ofta med hjälp av kurvornas elasticitet/lutning.
Visuell beskrivning: vad händer med (P,Q) om efterfrågan skiftar utåt (höger)?
Efterfrågan utåt: vid varje pris vill konsumenter köpa mer.
Grafiskt: D flyttas åt höger.
Ny jämvikt: typiskt högre pris (Pe ↑) och högre kvantitet (Qe ↑), givet positivt lutande utbud.
Visuell beskrivning: vad händer om utbudet skiftar utåt (höger)?
Utbud utåt: vid varje pris vill producenter sälja mer.
Grafiskt: S flyttas åt höger.
Ny jämvikt: pris faller (Pe ↓) och kvantitet ökar (Qe ↑), givet negativt lutande efterfrågan.
Form: linjär efterfrågan och inverterad efterfrågan – hur hänger de ihop?
Exempel:
Efterfrågan: QD = a − bP (b>0).
Inverterad (lös för P): P = (a/b) − (1/b)Q.
Inverterad efterfrågan är praktisk för att rita pris på y-axeln och kvantitet på x-axeln, samt för att beräkna överskott som ”area under P(Q)”.
Lutning vs elasticitet: varför kan man inte bara jämföra lutningen på kurvor mellan marknader?
Lutning beror på enheter (liter vs deciliter, kronor vs euro).
Elasticitet är enhetslös (procent/procent) och kan jämföras mellan marknader.
Därför används elasticitet för att säga hur ”känslig” Q är för förändringar i P, oberoende av enheter.
Definition: efterfrågans priselasticitet ED.
Efterfrågans priselasticitet: procentuell förändring i efterfrågad kvantitet när priset ändras med 1%.
Formel (punktelasticitet): ED = (dQD/dP) · (P/QD).
I praktiken är ED ofta negativ (högre pris → lägre efterfrågan).
Arc‑elasticitet vs punktelasticitet – när använder man vilken?
Punktelasticitet: använder derivata dQ/dP, gäller för ”mycket små” prisändringar.
Arc‑elasticitet: använder ΔQ/ΔP och ofta medelvärden i nämnaren för större diskreta förändringar.
I tentaproblem: om du får en specifik liten ändring eller en funktion → punktelasticitet; om du får två punkter → arc.
Varför varierar elasticiteten längs en linjär efterfrågekurva?
För linjär Q = a − bP är dQ/dP konstant (= −b), men (P/Q) ändras längs kurvan.
Därför blir ED stor i absolutvärde nära kvantitetsaxeln (högt P/Q) och liten i absolutvärde nära prisaxeln (lågt P/Q).
Klassificera ED (i absolutvärde) och koppla till intäkter.
• |ED| > 1: elastisk efterfrågan → pris↑ minskar TR (=P·Q), pris↓ ökar TR.
• |ED| = 1: enhetselastisk → TR maximal (för linjär efterfrågan).
• |ED| < 1: oelastisk → pris↑ ökar TR, pris↓ minskar TR.
Intuition: när kvantiteten reagerar starkt på pris är det farligt att höja priset.
”Perfekt elastisk” och ”perfekt oelastisk” – vad betyder det?
Perfekt elastisk: |ED| = ∞. Minsta prisökning ger att efterfrågan faller till 0 (horisontell kurva).
Perfekt oelastisk: ED = 0. Kvantiteten ändras inte alls när priset ändras (vertikal kurva).
Exempel (från föreläsning): QD = 400 − 20P. Beräkna ED vid ett godtyckligt pris P.
Steg:
1) dQD/dP = −20.
2) QD = 400 − 20P.
3) ED = (−20)·(P/QD) = −20·P/(400−20P).
Slutsats: ED beror på var på kurvan du är (P).
Definition: inkomstelasticitet (efterfrågans inkomstelasticitet).
Inkomstelasticitet mäter hur QD ändras när inkomst I ändras.
Formel: EI = (dQD/dI)·(I/QD).
Tolkning:
• EI > 0: normal vara.
• EI < 0: inferiör vara.
• Stort EI: lyx (stark inkomstkänslighet).
Definition: korspriselasticitet EXY.
Korspriselasticitet mäter hur efterfrågan på vara X reagerar på prisförändring i vara Y.
Formel: EXY = (dQX/dPY)·(PY/QX).
Tolkning av tecken:
• EXY > 0: X och Y är substitut.
• EXY < 0: X och Y är komplement.
• EXY ≈ 0: svag relation.
Resonemangsfråga: varför blir korspriselasticiteten negativ för komplement?
Om varor konsumeras tillsammans (komplement) gör ett högre pris på Y att du köper mindre av Y, och därmed ofta mindre av X också.
Alltså dQX/dPY < 0 ⇒ EXY < 0.
Storlekseffekter: hur påverkar elasticitet ”hur mycket” P och Q ändras vid skift?
Vid ett givet skift i D eller S påverkas hur mycket jämviktspris och -kvantitet ändras av kurvornas elasticitet:
• Brant (oelastisk) efterfrågan → större prisförändring, mindre kvantitetsförändring.
• Flack (elastisk) efterfrågan → mindre prisförändring, större kvantitetsförändring.
Motsvarande gäller utbudet.
Vad är konsumentöverskott (CS)?
CS = skillnaden mellan vad konsumenter är villiga att betala (betalningsvilja) och vad de faktiskt betalar.
Grafiskt: arean mellan efterfrågekurvan och marknadspriset, från 0 till Qe.
Formel (med inverterad efterfrågan P(Q)): CS = ∫₀^{Qe} [P_D(Q) − Pe] dQ.