MEDSEK17 > Nervsystemet > Flashcards

Nervsystemet Flashcards

(77 cards)

Study These Flashcards
1
Q

Namnge delarna på en nervcell.

A 
Cellkropp 
Cellkärna
Dendriter
Axon 
Myelin
Schwannceller
Ranviernoder
Nervterminaler

Nervcellerna består av grå och vit substans; cellkroppen med kärnan är grå, medan axonet är vitt på grund av myelinet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur fungerar en nervcell?

A

Receptor aktiverar aktionspotential som leds från cellkroppen ut i axonet.

Vid nervterminalen frisätts signalsubstans till synapsspringan vilka binder in till receptorer på nästa nervcell och en ny aktionspotential utlöses.

El - kemi - el.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad gör en motorisk nervcell?

A

Motoriska nervceller tar emot impulser från det centrala nervsystemet.

Det är alltså efferenta signaler som förmedlar information från rörelsecentrum i pannloben vilka aktiverar skelettmuskulaturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad gör en sensorisk nervcell?

A

Sensoriska nervceller sänder in sensoriska signaler från sinnesorganen till det centrala nervsystemet.
Afferent information.

Det kan handla om t ex beröring, smärta och temperatur. Sensoriska nervceller hjälper också till att reglera balansen och hållningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en signalsubstans?

A

Signalsubstanserna är kemiska ämnen som fungerar som budbärare mellan nervcellerna. De utsöndras från nervterminalerna och påverkar sedan nästa nervcell genom att binda in i specifika receptorer. När tillräckligt många receptorer bundits in bildas en aktionspotential och signalen fortleds vidare i nästa cell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn några viktiga signalsubstanser.

A 
Acetylkolin
Noradrenalin
Glutamat
Dopamin
Adrenalin
Serotonin
GABA
Oxytocin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv acetylkolin.

A

Enda transmittorsubstansen i parasympatiska nervsystemet

Viktig funktion i hjärnan.
Brist vid Alzheimers sjukdom. Det gör att personen får svårigheter med minne, tidsuppfattning, tal osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv noradrenalin.

A

Viktigaste transmittorsubstansen i sympatiska nervsystemet.
Förstadium till adrenalin.
Stresshormon. Påverkar vår sinnesstämning.

  • Vakenhet, pigghet, känslan av energi
  • Rädsla och irritabilitet

En del av kroppens naturliga smärtlindringssystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv glutamat.

A

Transmittorsubstans i smärtsystemet.

  • Minne
  • Inlärning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv serotonin.

A

Påverkar vår sinnesstämning.

Minskar rädsla och ångest, irritabilitet och aggressivitet. Påverkan på aptit och sexualliv.

En del av kroppens naturliga smärtlindringssystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv dopamin.

A

Utsöndas i reaktion på kortisol under stress, vi blir alerta och fokuserade.

Vid långvarig stress och kortisolpåverkan sänks dopaminreceptorernas känslighet vilket ger motsatt effekt; dysfori/ledsamhet, depression och avskärmning.

  • Ökar viljan till lust och njutning (belöningssystemet)
  • Vakenhet
  • Glädje
  • Sexualitet
  • Koncentration, motivation, inlärning
  • Viljestyrda rörelser, motorik

Kopplas ihop med ett flertal patologiska tillstånd, t ex ADHD, Parkinsons sjukdom, drogberoende samt affektiva och psykotiska tillstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv adrenalin.

A

Bildas i binjuremärgen och utsöndras i stora mängder vid hotfulla, ansträngande situationer eller när blodsockerhalten är för låg.

Aktiverat sympatiska ns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv GABA.

A

Vanligaste hämmande substansen i centrala nervsystemet.

  • Ångestdämpande
  • Muskelavslappnande

Har en funktion i minnesförflyttning från korttid till långtid.

Alkohol, bensodiazepiner binder vid samma receptorer.

Viktig del i det smärtlindrande systemet. När vi gnuggar huden aktiveras sensoriska nervfibrer och det bildas enkefalin och GABA. Dessa hämmas aktionspotentialen i smärtbanan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv oxytocin.

A

Utsöndras under förlossning, amning, fysisk beröring samt värme och födointag.

Huvuduppgift att skapa och stärka sociala band, öka tillit och öppenhet mellan människor.

Har sin största effekt i hjärnan och skapar där påverkan på dopamin och serotonin - våra inbyggda belöningssystem.

  • Avslappnande och lugnande
  • Minskar rädsla och aggressivitet
  • Minskar stress och ångest
  • Motverkar depressioner
  • Stärker relationer
  • Minskar smärtkänsligheten
  • Sänker blodtrycket.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka förmågor har vänster hjärnhalva?

A

Språk, matematik, logik och analysförmåga. Bra på detaljer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka förmågor har höger hjärnhalva?

A

Intuition, kreativitet, orienteringsförmåga, känslosamhet, ansiktsigenkänning, musikalitet.
Ser sambanden och helheten medan vänster sida bara intresserar sig för detaljer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka funktioner finns i occipitalloben?

A
  • Syncentrum

Synintryck —> bilder kopplas ihop med minnen

= igenkänning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka funktioner finns i parietalloben?

A
  • Sensoriskt centrum
  • Logiskt tänkande
  • Språkförståelse i tal och skrift
  • Praktisk förmåga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

VIlka funktioner finns i frontalloben?

A

MOKTF

  • motorisk info
  • omdöme
  • koncentration
  • tal
  • framtidsplanering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka funktioner finns i temporalloben?

A

HLKK

  • Hörselcentrum
  • Lukt
  • Känslor
  • Korttidsminne
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är Sulcus centralis?

A

Centralfåran, avgränsar mellan frontalis och parietalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är Sulcus lateralis?

A

Sidofåran, avgränsar mellan frontalis och temporalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är ventriklarna?

A

Inuti storhjärnan finns fyra hålrum, ventriklar, i vilka cerebrospinalvätskan bildas. Den omsluter hela hjärnan samt ryggmärgen. I subarachnoidalrummet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är cerebrospinalvätska? Och varför finns den?

A

Genomskinlig klar vätska - filtrerat blod.

  • Fungerar stötdämpande
  • Kyler hjärnan
  • Transporterar näringsämnen
  • Avlägsnar slaggprodukter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vart bildas cerebrospinalvätskan?
I Plexus choroideus (område i ventrikelsystemet). Cirkulerar genom ventriklarna ut i subarachnoidalrummet (mellan arachnoidea och pia mater). Produceras ca 500 ml / dygn men endast 150-200 ml ryms i systemet.
26
Hur kan vi utnyttja cerebrospinalvätskan?
Genom lumbalpunktion (provtagning av vätskan nedanför L2) kan vi läsa av statusen i kroppen. T ex blödning i nervsystemet? Borrelia? MS? Hjärnhinneinflammation?
27
Beskriv lillhjärnans funktioner.
- Koordination - Balans - hjälper göra rörelserna mjuka o smidiga Skador på lillhjärnan leder bl a till svårigheter att koordinera rörelser, de blir oprecisa och orytmiska.
28
Beskriv hjärnstammens funktioner.
- Hjärtverksamhet - Andning - Kroppstemperatur - Vakenhet - Ämnesomsättning - Reflexer som att svälja och nysa. Även områden som styr kroppens hormonsystem.
29
Beskriv ryggmärgens funktioner.
Består av nervceller som tar emot sensorisk information och sänder ut motorisk information. Också ansvarig för funktioner utan hjärnans inblandning - reflexen att ta bort handen från en varm platta, blinkreflexen, knäreflexen, pupillreflexen.
30
Vad är efferent information?
Utåtledande information. T ex motorisk info.
31
Vad är afferent information?
Inåtledande information. T ex sensorisk information.
32
Vad är nociceptiv smärta?
Vävnadsskadesmärta.
33
Beskriv smärtsignalens väg i nervsystemet?
Vid retning av smärtreceptor genereras en aktionspotential som sprids in till ryggmärgens bakhorn via a-delta- eller c-deltafibrer. Här sker en synaps med sekundärafferenten. A-deltafibrerna signalerar via Tractus spinothalamicus (smärtbanan) direkt till somatosensoriska cortex för att tala om vart det gör ont. C-deltafibrerna signalerar via andra system till mesenephalon (där PAG ligger) och triggar igång kroppens eget smärthämmande system. Också en spridning till hypothalamus och det limbiska systemet vilket förklarar det sympatiska påslaget vid smärta. I det limbiska systemet (här finns vårt själsliv) kopplas en affektiv komponent på, t ex rädsla och ångest.
34
Beskriv nervsystemets indelning.
CENTRALA NS - hjärnan och ryggmärgen PERIFERA NS - autonoma och somatiska AUTONOMA NS - sympatiska (aktiverande) - parasympatiska (lugnande) SOMATISKA NS - Sensorisk afferent info - Motorisk efferent info (12 st kranialnerver och 31 par spinalnerver)
35
Beskriv det sympatiska nervsystemet.
Aktiveras vid stresspåslag. Redo för fysiska utmaningar (kamp-flykt) - Omfördelning av blodet tex från mage/tarm till benmuskulatur. - Ökad hjärtfrekvens - Höjt blodtryck - Luftrören vidgas - Minskar utsöndringen insulin och ökad utsöndring av glukagon i blodet gör att blodsockret ökar Transmittorsubstanser/hormoner: - Noradrenalin - Kortisol - Dopamin - Adrenalin
36
Beskriv det parasympatiska nervsystemet.
Aktiveras vid vila. Organiseras av Nervus Vagus. - Blodtryck och hjärtfrekvens sjunker - Matspjälkningssystemet stimuleras
37
Vad händer med hjärnan när vi åldras?
Hjärnan krymper ca 5% per årtionde efter 50. Även mängden signalsubstanser och receptorer minskar. Orsakar tex glömska, hörselnedsättning, synbortfall. Vid demenssjukdom kan vissa centra bli hårt drabbade och vissa funktioner försvinna i princip helt.
38
Vad är perception?
Kan översättas med "varseblivning", det handlar om hur vi uppfattar och tolkar oss själva och omvärlden.
39
Nämn tre olika sömnstörningar.
Insomnia, narkolepsi, sömnapné.
40
Vad innebär insomnia?
Insomningssvårigheter, täta uppvaknanden, för tidigt morgonuppvaknande och känslan att aldrig vara utsövd. Kan behandlas med läkemedel.
41
Vad innebär narkolepsi?
Sjukdom där man plötsligt faller i sömn när som helst, även stående. Går inte att bota men läkemedel kan öka vakenheten dagtid och förbättra nattsömnen.
42
Vad innebär sömnapné.
Andningsuppehåll under nattsömnen. Drabbar ofta snarkare. Orsakar syrebrist och dålig återhämtning. Kan behandlas med CPAP, bettskena eller operation.
43
Vad är cerebral pares?
Neurologiska rubbningar till följd av syrebrist i hjärnan. Kan orsakas under fosterlivet, vid förlossning, eller av infektion eller tex drunkningstillbud under de första två levnadsåren. Skapar spastiska pareser, dvs krampaktiga muskelrörelser.
44
Vad är Parkinsons sjukdom?
Beror på dopaminbrist med okänd orsak. Substantia nigra. Skapar stelhet, tröghet, tremor. Sjukgymnastik. Tillskott av dopamin eller dopaminliknande preparat. Neurokirurgi vid svår tremor.
45
Vad innebär Alzheimers sjukdom?
Nervcellerna i hjärnan dör ovanligt fort. Hög ålder och ärftlighet är riskfaktorer. Brukar drabba hippocampus (minne), temporal- och parietallob. Brist på acetylkolin men kan också påverka serotonin, noradrenalin och dopamin. - minnesproblem - svårt med tidsuppfattning - lokalsinne - läsa skriva räkna - praktiska svårigheter - svårt med varseblivning, känna igen - depression - ilska - personlighetsförändringar Bromsmedicin finns. Underlättar för det acetylkolin som fortfarande finns i hjärnan.
46
Nämn tre sorters huvudvärk.
Spänningshuvudvärk, migrän, Hortons huvudvärk.
47
Vad innebär spänningshuvudvärk?
Orsakas av muskelspänningar i nacke och rygg. Ofta ont i nacken upp över örat och fram över ögonen. Mest värk kvällstid efter en dags spänningar. Massage kan hjälpa. NSAID-preparat eller paracetamol. Kan också bero på synfel, tandgnissling eller sammanbitning nattetid.
48
Vad är migrän?
Ofta halvsidig dunkande huvudvärk som kommer anfallsvis. Kan förekommas av "aura". Ljud- och ljuskänslighet. kan utlösas av stress, hormonsvängningar och födoämnen. Vila mörkt, lugnt och svalt. Sova och äta bra minskar risken. Värktabletter. Finns speciell migränmedicin.
49
Vad är Hortons huvudvärk?
Plågsam intensiv huvudvärk. Beror på inflammation i blodkärlen bakom ögat, de vidgas och en kraftig svullnad uppstår. Smärtan kan sitta i hela ansiktshalvan på den sida ögat är påverkat. Attackerna kan pågå under lång tid. Okänd orsak.
50
Vad är multipel skleros?
Beror på inflammation som orsakar ärrbildning i centrala nervsystemet. Axonets myelin är påverkat. Kan ge mångfald av neurologiska symtom: förlamningar, känselrubbningar, synrubbningar, yrsel mm. Behandlas med kortison, bromsmediciner och sjukgymnastik.
51
Vilka infektioner kan drabba nervsystemet? Nämn några.
Meningit - hjärnhinneinflammation Encefalit - hjärninflammation Gullain Barrés syndrom
52
Beskriv meningit.
Vid bakteriell —> akut tillstånd. Snabbt insättande kraftig huvudvärk, illamående, feber, nackstelhet, ljud- och ljuskänslighet. Ev även krampanfall, medvetslöshet, petekier. Antibiotika.
53
Beskriv encefalit.
Orsakas av virus. Feber, huvudvärk, epileptiska anfall, förvirring, tecken på nervskador och högt tryck i hjärnan. Personlighetsförändring. Förlamning, ostadighet, talsvårigheter. Ofta ingen behandling alls. Vid livshotande fall med högt tryck kan en bit av skallbenet behöva tas bort.
54
Beskriv Gullain Barrés syndrom.
Orsakas av att immunsystemet angriper myelinet som omger nervfibrerna. Lumbalpunktion, neurografi, blodprov. Förlamning i armar och ben som tilltar under dagar/veckor. Kan även vara symtom från autonoma ns. Kan gå över av sig själv, men kan behandlas med immunoglobuliner för att påskynda förbättringen.
55
Berätta om stroke. Orsak, symtom.
Blodpropp Plack lossnat från tex carotiskärlen i halsen och täppt till i hjärnan. Blödning Brustet blodkärl i hjärnan. Blir syrebrist i det påverkade området och hjärncellerna dör med vissa funktionsbortfall som resultat. En viss återgång kan ske naturligt, men träning är en god hjälp. CT - datortomografi - av hjärnan för att lokalisera skada och orsak. Neurologisk undersökning. Propplösande behandling och ev stentning av halskärlen. Vid blödning ev operation för att sänka trycket. Halvsidesförlaming, minnesstörningar, synrubbningar, yrsel/dålig balans, sväljsvårigheter och afasi. Perceptionsproblem och neglekt. AKUT - ansikte, kroppsdel, uttal, tid.
56
Hjärnan
Encephalon
56
Storhjärnan
Cerebreum
57
Lillhjärnan
Cerebellum
58
Ryggmärgen
Medulla spinala
58
Hjärnbalken
Corpus callosum
59
Fåror
Sulcus
60
Vindlingar
Gyrus
61
Hjärnbarken
Cortex cerebri
62
Ryggradskanalen
Canalis vertebralis
63
Mellanhjärnan
Diencephalon
64
Mitthjärnan
Mesencephalon
65
Förlängda märgen
Medulla oblongata
66
Dermatom
En nervs innervationsområde.
67
Pares
Förlamning
68
Cerebral
I hjärnan
69
Spastisk
Muskelspänning
70
Dyskinetisk
Ofrivilliga rörelser
71
Ataktisk
Balans och samordning
72
Hypokinesi
Hämmade långsamma rörelser
73
Hyperkinesi
Motorisk hyperaktivitet
74
Sklerosering
Ärrbildning
75
Ataxi
Koordinationsstörning
MEDSEK17
flashcards
Decks in class (13)
# Cards
Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2026 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions