1
Q
Anorexi, anorexia nervosa
A
- Låg vikt o energiintag
- rädsla viktuppgång
- Ser inte sig själv
- Självsvält eller hetsätning/självrensning
2
Q
Svårgihetsgrader av anorexia baserat på BMI
A
- Lindrig, 17+
- Medelsvår 16-16.99
- Svår 15-15.99
- Mycket svår, 15 och under
3
Q
Bulimi, bulimia nervosa
A
- Återkommande episoder hetsätning
- Återkommande episoder kompensation, kräkning laxermedel osv
- Minst 1 gång/vecka i 3 månader
- Självkänsla överdrivet påverkad av vikt/figur
4
Q
Svårighetsgrad av bulimi efter frekvens av kompensatoriska beteenden och andra symtom/funktionsnedsättning
A
- Lindrig, 1-3 episoder
- Medelsvår, 4-7 episoder
- Svår, 8-13 episoder
- Mycket svår, 14 eller fler
5
Q
Hetsätnignstörning BED
A
- Återkommande episoder hetsätning
- Äter ensam pga skam, obehagligt mätt, utan känna sig hungrig äter
- Deprimerad eller skuld efter ätande
- Påtagligt lidande
- minst 1gång/vecka i 3 månader
- Inga kompensatoriska beteenden eller anslutande till BN/AN
6
Q
Svårighetsgrad av hetsätning efter frekvens av hetsätnignsepisoder, förekomst av andra symtom och grad av funktionshinder
A
- Lindrig, 1-3 episoder
- Medelsvår, 4-7
- Svår, 8-13
- Mycket svår, 14 eller fler
7
Q
Pica
A
- Äter upprepat saker som saknar energiinnehåll
- Minst 1 månad
- Dålig utvecklingsnivå
- Om i samband med anna psykisk ohälsa eller medicinskt tilsltånd ska de tbedömas som kliniskt viktigt
8
Q
Idisslande
A
- Upprepat stöter upp eller sväljer/spottar ur under minst 1 månad
- Uteslutande av somatiskt/medicinskt tillstånd o inte i samband med andra ätstörningar
- Om i samband med psykisk ohälsa eller medicinskt tillstånd ska bedömas som kliniskt viktigt
9
Q
undvikande/restriktiv ätstörning
A
- Oförmåga att få i sig tillräckligt med näring
- pga upptagenhet av negativa konsekvenser av att äta eller matens sensoriska karaktär
- Inte i samband med AN/BN, i samband med så kliniskt viktigt
- Viktnedgång, avstannad tillväxt, näringsbrist, negativ psykosocial påverkan
10
Q
Kliniskt viktigt gällande olika ätstörningar
A
- Missuppfattning är ofta att ospecificerade ätstörningar är lindrigare
- Anorexia med hetsätning och självrensning har sämre prognos eftersom det kopplas till självkontroll
- Kronisk anorexi ofta rastlösa som leder till kaloriförbrukning
- Förstämningssyndrom är en vanlig sekundär följd
11
Q
Koppling AN och BN
A
personer med anorexi övergår ofta till bulimi
12
Q
Anorexia dödlighet
A
Den högsta bland psykiatriska sjukdomar, i sverige standardiserad dödlighet på 6.2
13
Q
Könskillnader ätstörningar
A
- vanligare hos kvinnor, 1:10 vuxen för AN och BN
- Färre pojkar/män söker hjälp
- Homosexuella män drabbas större utsräckning
- Transexuella o könsidentitetsstörning också
- Personlighetsdrag, biologiska skillnader, hormonellt, kulturellt tryck
14
Q
Komorbiditet ätstörningar
A
- Oftas depressiva symtom, ångestsyndrom och missbruk
- Är det i uttryck av ätstörningen?
-Behandlas själv eller med ätstörnignen - Minskar de sannolikt om ätstörningen behandlas väl?
15
Q
Psykologiska konsekvenser av ätstörning
A
- Inflexibelt tänkande, sämre långtidsminne, svårt att fatta beslut eller hoppa mellan ämnen
- Sämre koncentration
- Låg sinnesstämning
16
Q
Beteende konsekvenser av ätstörningar
A
- Ökad tvångsmässighet, ofelxibla och rigida rutiner, svårt att vara spontan
- Måltid blir ceremoni eler ritual
17
Q
Sociala konsekvenser ätstörning
A
- Inåtvändhet och självfokusering
- Drar sig för att socialisera
- Minskad sexlust
18
Q
Riskfaktorer - Predisposinerade faktorer ätstörning
A
- kvinna, tonår, vuxen
- Genetik
- Familjefaktorer som ätstörning, depression, missburk, övervikt
- Dålig familj
- Låg självkänsla, perfektionism, övervikt
- kulturella normer
19
Q
Riskfaktorer, utlösande faktorer ätstörning
A
- Förändringar i livet eller trauma kan ge kontrollförlust eller sänkt självkänsla
- Gå på diet, banta, ny träningsmetod
- Ofrivillig viktnedgång
20
Q
Vidmakthållande faktorer ätstörningar
A
Beteenden, känslor och tankemönster som skapar onda cirklar
21
Q
Behandling vid AN
A
- KBT mest utvärderad
- Följ riktlinjer från nice
- Avbryta svält o påbörja psykosociala interventioner
- Öppenvård så långt som möjligt
22
Q
Behandling vid BN
A
- KBT är förstahandsval vid BN och BED
- IPT fungerar lika bra vid längre uppföljningar, KBT ofta snabbare o bättre
- Antidepressiva kan påverka hetsätning, kräkning o stämningsläga
23
Q
Trappstegsmodell vid behandling av BN
A
SJälvhjälp -> gruppterapi -> individuell terapi
24
Q
Behandling BED
A
- Specifika problem och samjuklighet vid övervikt bör betraktas
- Normaliserat ätbeteende
- Stöd kring förändirng av matvanor som dietist
- KBT-inriktad behandling
25
Behandling för barn och ungdomar vid ätstörning
- Family based treatment, mest utvärderad och tillgänglig
- 80% blir bättre, 50% återställda
- Enligt Nice bör familjeintervnetioner ges till nyinsjuknade ungdomar
26
KBT-E karaktäriseras av?
- DSM diagnoser inte så intressanta
- Behandling är modulbaserad för att anpassa efter individen
- Funktionellt perspektiv
- Moduler väljs utifrån vad som anses vidmakthålla ätstörningen
- Snabb respons på behandling är vägledande
26
Transdiagnostiskt perspektiv
- Gemensamma kliniska drag specifika för ätstörningar
- Övervärdering av betydelse vikt/figur
- Rigid bantning, hetsätning och kompensation
- Övergång mellan olika diagnoser av ätstörning, mer regel än undantag
27
Kärnan i ätstörningar
- Övervärdering av vikt & figur och förmågan till kontroll över vikt & figur
- SJälvkänslan bedöms/värderas i huvudsak utifrån ovanstående
28
Transdiagnostisk KBT: KBT-E ( enhanced), två olika versioner?
- Fokuserad version, kärnbehandlingen
- Bred version, tre tillägsmoduler vid behov, perfektionism, låg självkänsla, interpersonella svårigheter
29
Transidagnostisk KBT: KBT-E (enhanced) två intensiteter
- 20 sessioner för BMI 17.5-40
- 40 sessioner för BMI 15-17.5
30
Viktiga erfarenheter för en individ med ätstörning?
- regelbundet ätande
- Ej upp i vikt (såklart ska underviktiga upp i vikt)
- Mår bättre fysiskt och psykiskt
- Hetsätning försvinner hos ca 70% när detta är etablerat
31
Klinisk perfektionism
Stor vikt vid högt uppställda mål och nå dem trots negativa konsekvenser
32
Core low self esteem, låg självkänsla
Djup, omfattande negativ bild av sig själv
- Ovillkorlig negativ bild som en del av identiteten
33
Interpersonella problem
Aversiva interpersonella händelser blir något som leder till episoder av hetsätning
34
Positiva/negativa för psykos
Positiva symtom - vad har tillkommit? hallucinationer vanföreställnignar etc
Negativa symtom, vad ahr tappats? viljelöshet, fattigt tal etc
34
Kognitiva nedsättningar för psykos
- Uppmärksamhet, arbetsminne, inlärning
- Snabbhet
- exekutiva funktioner
- SAnnolikt temporala och frontala regioner
35
Ärftlighet psykos
Ärftlighet tros stå för 80% av sprbarheten
36
Neuropsykologin för psykos patienter
- Minskad hjärnvikt
- Större ventriklar
- Färresynapser i prefrontala celler
- mindre blodflöde till frontalloben och atrofi
37
Bra formulär för psykosundersökning
- PSYRATS, psychotic symptom rating scales
- Voices acceptance and action scale, VAAS
- DSM-5, clinician rated dimensions och psychosis symptom severity
- PANSS, positive and negative syndrome scale
- Välj mot bakgrund av indivduell analys
38
Hur kopplas kognitiv bias till psykos?
- Jumping to conclusions
- INtenionalising
- Catastrophing
- Emotional reasoning
- Dichotomus thinking
Använder ofta cognitive biases questionnaire
39
vanföreställningar definition och vad baseras skattningarna på?
tankar som är ogrundade, orealistiska och idiosynkratiska, uttrycker en individuell egenhet
Skattningen baseras på, tankeinnehållet som framkommer under intervjun. Och tankeinnehållets effekter på sociala relationer och beteende (rapport)
40
Tankemässig desorganisation definition och vad baseras skattnignen på?
desorganiserad tankeprocess, avbrott målinriktade sekvenser, bristande relevans, bristande sammanhang, ologiskt tal osv
Skattningen baseras på de kognitiva-verbala processerna som kan observeras under intervjun
41
hallucinatorisk beteende definition och vad baseras skattningen på?
Verbal rapport eller beteende som tyder på upplevelse some inte är framkallade av externa stimuli.
Skattningen baseras på muntlig beskrivning och kroppsliga manifestationer under intervjun samt rapporter från sjukhuspersonal och familjemedlemmar
42
Avtrubbade affetker, definition och vad skattningen baseras på
Minskad emotionell reaktivitet, karaktäriseras av fattig ansiktsmimik, nedsatt känsloengagemang och kroppspråk
Skattningen baseras på fysiska manifestationer eller affektläga samt emotionell reaktivitet under intervjun
43
passiv/apatisk tillbakadragenhet
Minskat intresse. Bristande energi eller viljelöshet.
Skattningen baseras på rapporter om social beteende från sköterskor eller skötare, hemtjänst eller familjemedlemmar
44
vad psykos är, kardinalsymtomen
- Vanföreställningar, övertygelser som inte förändras trots motbevis. ex förföljelse, grandiositet etc
- Hallucinationer, upplevelser som förekommer utan extern stimulus
45
Bristande spontanitet och samtalsförmåga
Sämre kommunikationsförmåga i samband med apati, viljelöshet, försvarsbenägenhet eller kognitiva brister
Skattningen baseras på kognitiva - verbala processer som de tar sig uttryck i intervjun
46
Maner och krppshållning
Definition, omaturliga rörelser eller onaturlig kroppställning. Manerlig uppstyltad, dåligt koordinerad framtoning
Skattningen baseras på observationer av fysiska manisfestationer under intervjun o rapproter från sjukvårdspersonal, hemtjänst och familjemedlemmar
47
udda tankeinnehåll
definition, främmande, fantastiska eller bissara ideer som varierar från atypiska
Skattningen baseras på tankeinnehållet som framkommer under intervjun
48
Hur skiljer sig bipolaritet från unipolär depression?
- Större och annan ärftlighet
- Avsaknad av könsskillnad
- Fler episoder
- Sämre livskvalitet
- Större andel suicidflrsök
- Större risk för samtida missbruk
49
Symtom för egentlig depressionsepisod
Nedstämdhet
- Minskat intresse
- Vikt/aptit
- Sömnstörning
- Psykomotorisk hämning
- svaghetskänsla
- tankar på dödem
- Koncetrationssvårigheter
50
Manisk episod
- Förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning
- ihållande och abnorm ökning av målinriktad aktivitet eller energi
51
Hypoman episod
- Förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning
- ihållande och abnorm ökning av målinriktad aktivitet eller energi
52
Symptom för hypoman episod och maniska episod
- Höjd självkänsla
- MInskat sömnbehov
- pratsam
- Tankeflykt
- Lättdistraherad
- Ökad aktivitet
- Handlingar med negativa konsekvenser
53
Vad krävs för att något ska klassas som en manisk episod?
Båda huvudsymtomen ska föreligga under minst en vecka och minst tre av undersymtomen
54
Vad krävs för att något ska vara en hypoman episod?
Båda huvudsymtomen ska föreligga minst fyra dagar och minst tre av undersymtomen
55
Manisk episod definition
- Påtaglig funktionsförsämring
- eller sjukhusvård
- eller Psykotiska symtom
56
Hypoman episod viktig del av definition
- Fungerar tydligt annorlunda
- Symtom är tydliga för omgivningen
- Ej uttalad funktionsförsämring
57
Egentlig depression kriteria A
- Antingen nedstämdhet eller minskat intresse
- Minst fem av samtliga symtom
- Under samma 2 veckors period
58
Egentlig depression kriterie B och C
B. Symtomen orsakar lidande och/eller sämre funktion
C. Beror ej på effektr av substanser eller medicinskttillstånd
59
Egentlig depression kriterie D
Den egentliga depressionsepisoden förklaras inte av schizoaffektivt syndrom, schizofreni, eller andra psykoser eller schizofrenispektrumsyndrom
60
Egentlig depression kriterie E
Aldrig förekommit en manisk eller hypoman episod
61
Ihållande depression
- Tidigare dystimi eller kronisk egentlig depression
- Mildare men mer långvariga symtom
- INte lika påtaglig funktionspvåerkan
- Symtom kan uppfattas som en del av personligheten.
62
Depression gällande barn
- Barn kan uppvisa irritabilitet med eller istället för nedstämdhet
- Hög samsjuklighet med beteendestörning hos barn och ungdomar
63
Bipolär 1 A och B
A. Kriterierna för minst en manisk episod har varit uppfyllda
B. Förekomsten av maniska episoder kan inte förkkaras bättre med shizofrenisaker eller andra psykoser
64
Bipolär 2 A-C
A. Kriterierna för minst 1 hypoman episod och minst en egentligdepressionsepisod har varit uppfyllda
B. Manisk episod har aldrig förekommit
C. Förklaras ej bättre av schizofrenispektrumsyndrom
'
65
Bipolär 2 kriterie D
Depressiva symtomen eller oförutsägbarhet som täta svägningar mellan perioder
Kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion
66
Cyklotymi A-D
A. Minst 2 år med flertalet episoder, hypomana symtom men fyller inte kraven för hypomani
B. Symtomen under minst halva tiden
C. Kriterierna för egentlig depressionsepisod. manisk eller hypomani har aldrig varit uppfyllda
D: uteslutande av fysiologiska orsaker, schizosyndrom
samt orsakar kliniskt lidande o försämrad funktion
67
Unipolär vs bipolär depression
Bipolär depression har oftare inslag av:
- Psykomotorisk påverkan
- Tidigt uppvaknande
- Kognitiv nedsättning
- Psykotiska symtom
- Kvarvarande symtom eller episoder
Bipolär depression är ofta mer svårbehandlad
68
Förlängd sorgreaktion A-E
A. Närstående avlidit inom minst 12 månadre
B. Längtan/upptagenhet av tankar/minne
C. Identitet påverkad , emotionell smärta, ej tro att de avlidit
D. Lidande och eller försämrad funktion
E. Förklaras ej bättre av annan hälsa
69
Gemensam symtombild för bipolärt syndrom och ADHD
- Pratsam
- Tankar rusar
- Lättdisstraherad
- Impulsiv
- Hyperaktiv
70
Särskiljande drag ADHD och bipolärt syndrom
- Debuten
- Episodicitet
- Ihållande förändring av sinnesstämning
- Grandiositet
- Minskat sömnbehov
- Expansiv sinnesstämning
71
Gemensam symtombild för bipolärt syndrom och borderline
- impulsivitet
- Affektiv instabilitet
- Inadekvat o stark ilska
- Suicidalt beteende
- Övergående stressrelaterade paranoide tankeuppgångar
72
Särskiljande dra bipolärt syndrom och borderline
- Episodicitet
- ihållande förändring i sinnesstämning
- Grandiositet
- Minsakt sömnbehov
- Expansiv sinnesomsättning
- Eriologi
- Svar på behandling
73
Bipolärt syndrom o schizoaffektivt syndorm
- Vid schizoaffektivt syndro föreligger kriterie A för schizofreni
- Schizoaffektivt syndrom förekommer vanföreställnignar eller hallucinationer under minst två veckor i frånvari av försätmningsepisod
74
Debut och förlopp depressiva syndrom
- Ofta gradvis debut
- I snitt vid 25 år
- 80% återfaller
75
Komorbiditet depressiva syndrom
- Ångestsyndrom
- Substansrelaterade syndrom
- Personlighetssyndrom
- Autism
- Somatiska sjukdomar
76
Ex utlösande faktorer depresion
- Stress eller negativa livshändelser
- Missbruk
.- Diet, bakterieflora
- Vissa läkemedel
77
Behandling av lindrig till medelsvår depressionsepisod
- KBT prio 2
- IPT prio 3
- Antidepressiva läkemeder prio 3
- Fysiskaktivitet prio 6
- Korttids pdt prio 7
78
Behandling av svår depressionsepisod
- Antidepp prio 1
- ECT
- Litium och antidepp prio 2
- rTMS prio 3
79
Behandling av lindrig till svår depressions episod hos barn och ungdomar
- Psykopedagogisk behandling
- KBT
- Antidepp
- IPT
80
Bhenadling av svår depressionsepisod hos barn och ungdomar
ECT
81
Prevalens för de tre olika bipolära syndromen
- Bipolär 1, jämn könsfördelning 0.-2%
- Bipolär 2, oklar könsfördelning, 1-3%
- Cyklotomi, jämn könsfördelning, 0.4-1%
82
Debut bipolär 1
vanligen 18
83
Debut bipolär 2
Vanligen 22-25, ofta som depressiv episod
84
Könskillnad i debut för bipolära syndrom
Hos män visar det sig ofta med mani och hos kvinnor med depression
85
Prognos och förlopp bipolära syndrom
- Allvarliggare förlopp vid yngre ålder
- Manisk eller hypoman episod kan öfljad avd epressions episod
- Risk för återinsjuknade ökar för varje episod
- Man blir ofta inte helt återställd efter episode
86
Brukar bipolära personer ofta söka vård?
NEj
87
Det är vanligt att folk med bipolära sjukdomar feldiagnostiseras vad kan detta leda till?
- Kroppslig ohälsa
- Cellatrofi i hjärnan
- Psykiatrisk samsjuklighet
- Suicidrisk
- Belastning för anhöriga
- Kostnad för samhället'
- Risk för nya episoder
88
Prodromalfas för mani och hypomani
HYpomani 19 dagar och mani 29 dagar
89
Komorbididtet bipolära syndrom
De flesta har ofta minst en till
- Missbruk
- Ångest
- ADHD
- Autism
- Ätstörnignar
- Personloghetssyndrom
- Somatiska sjukdomar
90
Ärftlighet av bipolära syndrom
- 10 gånger högra risk för bip 1 o 2 om förstagradssläkting har det
- Bipolaritet och schizofreni har samvarierande ärftlighet
91
Utlösande faktorer bipolära syndrom
- Stress o negativa livshändelser
- LÄkemedel
- Somatiska sjukdomar
92
Behandling bipolära syndrom
läkemedel med psykoedukation
Involvera anhöriga
93
Behandling av svår mani
- tvångsvård
- ECT
- Antypsykotiska
- läkemedel i komb med lithium
94
Vad är ett personlighetssyndrom?
- Maladaptiva personlighetsdrag
-Avviker från sociokulturella miljön
- Är oflexibel
- Lidande eller funktionsförlust
Diagnoserna är dekriptiva och personlighetsdrag är dimensionella
95
Perosnlighetssyndrom kluster A
- PAranoid
- Schizoid
- Schizotyp
95
Personlighetssyndrom enligt DSM 5, A-D
A. Varaktigt mönster av upplevelser/beteende som påtagligt avviker
B. Oflexibilitet i många situationer/sammanhang
C. Kliniskt signifikant lidande eler funktionförlust
D: Mönstret är stabilt och långvarigt
96
Perosnlighetssyndrom kluster B
- Antisocial
- Borderline
- Histrionisk
- Narcissistisk
97
Kluster C personlighetssyndorm
- Ängslig
- Osjälvständig
- Tvångsmässig
98
Schizoid
Tillbakadragenhet från sociala situationer.
Bgränsade känslouttryck och inträsse för andra
99
Paranoid
Misstänksamhet/brist på tillit mot andra, motiv uppfattas illasinnade
100
Schizotypal
excentriskt beteende och kognitiva förvrägnignar
101
Borderline
Impulsivitet och instabilitet gällande relationer, självbild och affetker
102
Histrionisk PS
Uppmärksamhetssökande o väldigt emotionell
103
narcissistisk
Gradiositet i sjölvbild o mot andra, måste bli beundrad o har bristande empati
104
Antosocialt ps
ansvarslöshet
bristande hänsyn
före 15 uppförandestörning
105
Ängslig
Social hämning och känsla av otillräcklighet
105
Riskfaktorer personlighetssyndrom
- Barndomstrauma
- Psykisk sjukdom barndomen
Lite luddigt ring evidens
106
Vad inkluderas i en klinisk anamnes?
- Samtal med patienten (anamnes)
- Anhöriganamnes
- Journalgenomgång
107
Prognos för personloghetssyndrom drabbade individer
- Högre suicidrisk
- Kortare livslängd
- Begränsad kunskap om naturfäörlott
- Ej stabilda tillstånd och mpste ständigt omprövas
108
morala modellen för beroendeproblematik
beroende tyder på svag karaktär och vilja
ebhandlas genom kontrollering av substanser och regulation
108
Gemensamma karaktärsdrag för personlighetssyndrom
- tidig debut och långdraget förlopp
- Vanligt med psykiatrisk samsjuklighet
- Söker sällan primärt för PS
- Påverkar funktionsnivå
- Sämre behandlingseffekt för behandling mot samsjuklighet
109
Enlightement model beroendeproblematik
Beroende personer behöver upplysas av den sanna naturen av beroende, en högre kraft
Behandlas spirituellt
110
Disease model för beroende problematik
Beroende är en underliggande sjukdomsprocess.
Behandlas farmakologiskt
111
Compensatory model för veroende problematik
interaktion av indivduella nedsättningar och miljömössiga riskfaktorer
Man har aktiv roll i att göra en förändring
Beteendeförändrande program
112
Buhringers teoretiska model kring beroende
Beroende är en obalans mellan
1. Automatiskt, implicit eller impulsivt system
2. En högre ordning, reflektivt , kognitivt kontroll system
112
VOlkow om berodendeoroblematik
- Beroende är en hjärnsjukdom orsakas pga förändringar i hjärnan
113
West om beroendeproblematik
Beroende är motivationell dysfunktion
114
Substansbrukssyndrom
Flera symtom som orsakas från en substans som individen fortsätter ta, trots att man uplever problem
Ett problematiskt bruk av substans som leder till klinisk signifikant funktionsnedsättning eller lidande, minst två kriterier uppfylld under 12 månader
115
Transteoretiska modellen för förändring
Beteendeförändring är inte kontinuerlig process utan sker i stadier
- Pre-kontemplatiom
- Kontemplation
- Preparation
- Agerande/action
- Maintenance
115
Pre contemplation
Har inte börjat ta steg mot förändring
116
Contemplation
Har börjat förbereda sig för förädnring
117
Action
har initierat beteendeförändirng
118
Readiness to change questinnaire
Varje påstående i formuläret syftar till olika stadier i transtheoretical model
119
För att läkemedel ska nå hjärnan måste dem...
- hamna i blodbanan
- Ta sig förbi nedbrytning i tarm/lever
- Följa blodet till hjärnan
- Inte fastna i proteiner eller vävnad
- Passera blod-hjärnbarriären
120
Om läkemedel inte sätts in direkt i blodet krävs
Absorption
121
Första passageeffekten
Om läkemedel inte direkt in i artär så bryts en del ned påvägen
122
Halveringstid används för
Att beskriva hur fort ett läkemedel lämnarkroppen
123
Exempel på antidepressiva
- SSRI
- SNRI
- TCA
124
Vanligaste ångestdämpande
- Antihistaminer
- Benzodiasepiner
125
Stämnsingstabiliserande preparat
- Litium
- Antiepileptika
125
Vanliga biverkningar av litium
- Illampende
- Viktuppgång
- Sakningar
- sköldkörtelpåverkan
- Ökade uringmängder eller törst
126
Farliga biverkningar av litium
Stor förgiftnignsrisk
127
Vanliga biverkningar antiepileptika
- Huvudvär
- Illamående
- trötthet
- Ledvärd
- Hudutslag
- Irritation
128
Farliga biverkningar av antiepileptika
- Allvarlig hudskada
- Immunbrist
- Leverskada
129
Vad gör prometazin /lergigan
För ångest
Blockerar receptorer för histamin och acetylcholin
130
Vad för hydroxyzin /atarax
Blockerar histaminreceptorer
131
132
Psykologprogrammet T3
flashcards
Decks in class (6)
# Cards
