vad är the epidemiological transition?
sjukdomar nuförtiden går ofta att förebygga, kanske? med livvsttilsförädnringat i alla fall
1900:
infektionssjukdomar
spädbarn/barnsjukdomar
bristande mödravård
dålig hygien och förorenat vatten
arbetsplatsolyckor
2000:
hjärt och kärlsjukdomar
cancer
psykiska sjukdomar
degenerativa sjukdomar
diabetes
the epidemiological transition innebär att många av våra samtida sjukdomar skulle delvis eller helt kunna förebyggas
- alkohol, rökning, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, övervikt osv.
benämn de tre med framstående och populära psykologiska teorierna och perspektiv på prevention och preventivt arbete
- transtheoretical model of behavior change (TTM)
- theory of reasoned action and theory of planned behaviour
- health belief model
vad är transtheoretical model of change (TTM)?
TTM är en av de mest dominerande teorierna kring beteendeförändring.
Modellen vill svara på en vanlig fråga: hur åstadkommer människor förändringar i sina beteenden, och varför är somliga mer framgångsrika än andra i att genomföra beteendeförändringar?
TTM bygger på idén om att beteendeförändring ofta sker i stadier: denna process är sällan linjär (ofta cyklisk).
Individer med risk för problem tros inte vara redo för preventativa interventioner - matchingar behöver göras utifrån vilket stadium individer befinner sig på.
benämn och beskriv de olika stadierna i TTM
- precontemplation
- ingen antention kring att genomföra förändring
- ibland saknas insikt om att en förändring är nödvändig
- individen har alltså inte prövat på några nya beteenden.
- contemplation
- individen har sakta börjat förbereda sig mentalt.
- medger att problem existerar och att någonting behöver göras åt saken.
- inga aktiva steg har dock ännu tagits, men man vet att något behöver ändras.
- kan ses som nyårslöften som ännu inte infriats.
- en sorts beslutsfattandeprocess: för och nackdelar vägs mot varandra.
- preparation
- individen har tagit beslutet och förbereder sig på förändrat beteende i närtid
- kan finnas en detaljerad plan.
- action
- individen genomför nu en större beteendeförändring
- observerbara beteenden: exempelvis: rökstopp, regelbunden träning exempelvis.
- målsättningen här är att etablera förändringar som stärker hälsa och välbefinnande.
- maintenance
- en slags fortsättning på action-stadiet för att vidmakthålla nya beteenden.
- målet är att bibehålla vinsterna som skapats under action-stadiet och att förhindra återfall.
- termination?
vad är ett annat begrepp som också är relevant att beaktra när det kommer till beteendeförändring enligt ttm?
self-efficacy (enligt bandura) är också relevant. hög vs låg tilltro till egna förmågan att driva igenom en beteendeförändring eller klara av att vidmakthålla.
vad är någonting som kan främja beteendeförändring och göra det lättare att röra sig genom stadierna enligt ttm?
- öka medvetenhet om problemet
- personliga vittnesmål
- effekten av ens beteende på andras mående
- belöna nya goda beteenden
- att ta hjälp av nära och kära för att motivera sig ytterligare.
för och nackdelar med ttm?
nackdelar:
- begränsat med empiriskt stöd för modellen
- metodologiska brister i studier på ämnet
- kanske finns inga kvalitativt distinkta stadier?
fördelar:
- levande reultat kring förändringsprocesser kombinerat med TTM
- lovande med preventativa insatser som är individuellt anpassade utifrån hur pass redo individen är för att få till en beteendeförändring: alternativt one-size-fits-all är inte alltid det mest effektiva eller ekonomiska.
beskriv theory of reasoned action och planned behaviour (TRA/TPB)
TRA/TPB kretas kring uppfattningar, attityder och beteenden.
Bygger på det centrala antagandet att människan är en rationell varelse och kan använda sig av information för att fatta förnuftiga beslut.
skillnad mellan attityd gentemot objekt vs attityd gentemot beteend ekolllat tull objekt.
fishbein 1967 menade att attityden gentebmot beteendet var en betydligt bättre prediktor för beteendeförändring
enligt TPB är bästa sättet att preciera ett beteende är individens intention att utföra beteenden.
enligt TPB bestäms intentionen av
- attityd (vad tycker jag?)
- subjektiv norm (vad tycker andra?)
- upplevd kontroll över beteendet (kan jag?)
beteende = intentioner = (attityder + normer + kontroll).
för och nackdelar med TRA/TPB
nackdelar:
- begränsat med empiriskt stöd för modellen.
(past behavior may be the best predictor of future behavior, men modellen tycks fästa lltför stor vikt vid inentioner, dvs inlärningshistorik betonas ej nämnvärt).
- metdologiska brister, mestadels tvärtsnittstudier, få longitudinella studier. villet hade varit bra.
fördelar:
- eventuell lovande resultat sett till kulturella aspekter/anpassningar.
vad är health belief model? HBM
HBM utvecklades av socialpsykologer i USA på 1950-talet. Arbetet utgick från obserationer om att oroväckande få genomgick screening för tuberkulor.
Teorier bygger på fyra subjektiva uppfattningar om ens egen hälsa
- upplevs mottaglighet
- upplevd severity
- upplevd nytta
- upplevda hinder
(susceptibility, severity, benefits, barriers).
även “cues to action” är av betydelse. exempelvis interna eller externa händelser som kan verka triggande för att individen ska handla i enlighet med sin HB.
vilka är de olika nivåerna av prevention?
- primärprevention
interventioner som tillämpas innan sjukdomen/problemet har uppstått (eller negativa konsekvenser utvecklats)
- sekundärprevention
interventioner som syftar till att identifiera ett problem eller en sjukdom så tidigt som möjligt
- tertiärprevention
interventioner som syftar till att behandla en sjukdom eller ett problem efter att diagnos ställts.
i epidemiologiska sammanhang vad är en högriskstrategi vs en masstrategi och vad är preventionsparadoxen?
högriskstrategi:
Fokus: Individer eller grupper med mycket hög risk att drabbas.
Kärna
Identifierar personer med tydligt förhöjd risk Riktar åtgärder direkt till dem
Fördelar
- Stor nytta för individen
- Ofta lättare att motivera och etiskt försvara på individnivå
- Kostnadseffektivt per behandlad person
Nackdelar
- Missar majoriteten av framtida fall (som ofta kommer från låg–måttlig riskgrupper)
- Kräver screening och riskklassificering
- Påverkar sällan den totala sjukdomsbördan i befolkningen kraftigt
masstrategi:
Fokus: Hela befolkningen, oavsett individuell risk.
Kärna
- Förskjuter riskfördelningen i hela populationen
Små riskminskningar för många → stor effekt totalt
Exempel:
- Saltreduktion i livsmedel
- Höjda alkohol- eller tobaksskatter
- Trafiksäkerhetsåtgärder (bälteslag, hastighetsgränser)
Fördelar:
-Stor effekt på befolkningsnivå
- Kräver inte identifiering av högriskindivider
- Kan minska sociala ojämlikheter i hälsa
Nackdelar:
Liten eller obefintlig upplevd nytta för individen
Kan upplevas som paternalistisk
Svårare att få politiskt och socialt stöd
preventionsparadoxen:
En preventiv åtgärd som ger stor nytta för befolkningen ger ofta liten eller ingen upplevd nytta för den enskilda individen.
Vad betyder det?
De flesta sjukdomsfall uppstår bland personer med låg till måttlig risk, eftersom de är så många. Därför kan en massstrategi förebygga fler fall än högriskstrategier. Men varje individ tjänar väldigt lite → låg motivation och acceptans
Exempel
Sänkt genomsnittligt blodtryck i befolkningen med 2 mmHg
Stor minskning av stroke totalt
Nästan omärkbar effekt för individen
Alkoholrestriktioner
Majoriteten dricker “lagom” men står ändå för många alkoholrelaterade skador i absoluta tal
vad är en riskfaktor?
en egenskap på biologisk, psykologisk ,familje- eller samhällsnivå som föregår och som är förknippad med högre sannolikhet för problematiska utfall.
vad är en skyddsfaktor?
en egenskap på biologisk, psykologisk ,familje- eller samhällsnivå som är förknippad med lägre sannolikhet för problematiska utfall, eller som minskar negativa konsekvensen för de problematiska utfallen.
vad är buffrande vs direkta skyddsfaktorer?
buffrande: faktorer som elder till lägre sannolikhet att ungdomar ägnar sig åt våldsamma beteenden, trots att det finns riskfaktorer i miljön.
direkta: faktorer som leder till lägre sannolikhet att ungdomar ägnar sig åt våldsamma beteende alldeles oavsett.
kategorier av indivduella/kontextuella karaktäristika som kan verka skyddande mot ungdomsvåld ifall de förekommer i en hälsosam miljö
- biologiska faktorer
- personlighet
- ickeägenetiska familjära faktorer
- skolmiljön
- kamratrelationer
- det omgivande samhället.
en studie om risk och skyddsfaktroer för ungdomsvåld bland 14 åringar identifierade man skyddsfaktorer och riskfaktorer vid 14 års ålder, vilka?
skyddsfaktorer:
- låga nivåer av ADHD-symtom
- låga nivåer av psykologiska påfrestningar/stress
- höga ambitioner vad gäller utbildning
- höga betyg
riskfaktorer:
- tidiga och höga nivåer av ADHD symtom.
- Svaga band till skolan
- Höga nivåer av småbrottslighet och normbrytande beteenden bland ens vänner.
- låga betyg.
-
Prevention/epidemiologi24
-
prevention17
-
Folkhälsoarbete- i Sverige och internationellt34
-
klimatförändring5
-
nudging10
-
skolans organisation och lagsystem8
-
lärande och utveckling i skolan19
-
pedagosisk psykologi8
-
pedagogisk psykologi4
-
riskfaktorer och vanliga problemområden10
-
prevention i skolan15
-
inlärningssvårigheter och särskild begåvning11
-
gamla tentor lära sig45
