1
Q
Ackusatoriska principen
A
Att det vid sidan av domstolen finns ett särskilt organ som anklagar den misstänkte genom att väcka åtal mot denna och utföra talan mot denna.
- Domstolen leder bara förhandlingen
2
Q
Betalningsföreläggande
A
Ett krav om att fullgöra betalning som underlättar för en exekutionstitel. Beslutas av domstol. (Lag om betalningsföreläggande 1 §)
Betalningsföreläggande är ett sätt att kräva betalning av en gäldenär med hjälp av kronofogdemyndigheten.
3
Q
Bevisfaktum
A
Indirekt/medelbart relevant omständighet. Bevisfaktum har betydelse som bevis för ett rättsfaktum. H4 s 13f
4
Q
Bevisföring (fri)
A
- Principen om fri bevisföring = det råder inte någon begränsning när det gäller vilken bevisning som får läggas fram i en rättegång.
- RB 35:1 - allt som förekommit vid HF ingår i processmaterialet.
- Är obligatorisk regel - innebär att rätten inte får bortse från bevisning som lagts fram och som inte avvisats.
5
Q
- Bevismedel
A
Olika typer av bevis - beteckning
Bevismedel = möjliggör för rätten att ta del av relevanta bevisfakta, hjälpfakta, erfarenhetssatser eller rättsfakta.
o Personella (RB kap 36-37
o Reella RB kap 38-9
o Vittnesbevisning -
Typer av bevis. Skriftliga, vittnesmål, partsförhör och sakkunnigutlåtanden ex. (5 s. 108 ff)
6
Q
Bevisomedelbarhetsprincipen
A
Bevisomedelbarhet - att bevisningen tas upp direkt vid ett sammanträde
detta är principen att bevis ska upptagas vid HF–> skilj från bevisupptagning som är förfarandet när detta sker
Kommer till uttryck i RB 35:8, bevis ska, då HF hålls, upptagas vid denna.
o “upptagas bevis” = snävare betydelse än lägga fram bevisning. Tex vittnesbevisning som läggs fram genom förhör.
- För bevisning - rätten får endast grunda domen på det processmaterial som lagts fram vid HF och de slutsatser rätten drar därav.
7
Q
Bevisprövning (fri)
A
“Överbegreppet” - principen
RB 35:1 - rätten ska efter samvetsgrann prövning av allt som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat.
o Både fri bevisföring och fri bevisvärdering anses ha slagits fast genom regeln.
H4 s 26
Fri bevisprövning - i princip ingen begränsning när det gäller bevismedel som får användas (fri bevisföring) och domaren är vid bevisvärderingen inte bunden av några legala regler (fri bevisvärdering).
8
Q
Bevistema
A
- I sin stämningsansökan anger käranden bevistemat = uppgift om vad som ska styrkas med varje bevis (RB 42:2 st 1 p3 och 45:4 st 1 p4)
o Bevistemat ska ge information om vad som ska bevisas genom det åberopade beviset.
o Tex bevistemat att intyg från dyslexiexpert åberopas för att bevisa lässvårigheter.
9
Q
Bevisupptagning
A
- Bevisupptagningen - del av HF –> dvs förfarandet, när det sker
o Förhör med olika personer, tex kärande, målsägande, vittne
H4 s16f
Under bevisupptagningen läggs bevisningen fram och rätten får möjlighet att ta del av bevisningen, tex vittnesförhör mm. (RB 48:3, 46:6 st 2)
9
Q
Bevisuppgift
A
parterna ska uppge de bevis som åberopas (bevisuppgift)
H4 s 55
10
Q
bevisvärdering (fri)
A
- Bevisvärdering - intellektuell verksamhet, rätten drar slutsatser från bevisen rörande frågan om de rättsfakta som åberopats föreligger eller ej.
- domaren är vid bevisvärderingen inte bunden av några legala regler (fri bevisvärdering).
11
Q
- Devolutiva/icke devolutiva rättsmedel OBS dubbelk
A
Devolutiva rättsmedel – Prövning görs om i en högre instans - ett överklagande.
Rättsmedel för att få målet prövat av HÖGRE domstol.
Icke devolutiva rättsmedel –används för att få till en grundligare prövning av ett summariskt bedömande –> prövning återupptas i SAMMA instans
12
Q
Dispositionsprincipen
A
Regler som ger uttryck för att rätten ska eller får företa viss processhandling endast på yrkande av part/parterna.
Det är parterna som bestämmer “ramen” för rättegången. Domstolen är då bunden av exempelvis parternas yrkanden
13
Q
Domskäl
A
Domskälen är rättens motivering för domslutet (RB 17:7 st 1 p5 och 30:5 st 1 p 5)
14
Q
Domslut
A
- Rättens slutliga avgörande. RB 30:1
–> svar på yrkandena
Kommer sist i domen, vad rätten kommit fram till i en fråga
I domslutet hänvisas till den lagtext som domen baseras på.
15
Q
Dispositiv regel
A
Dispositiv = en part får företa en processhandling
En lag som kan avtalas bort eller åsidosättas och inte behöver följas.
16
Q
Exklusiva bevis
A
- Den fria bevisföringen kan inskränkas genom regler om att visst bevis är exklusivt - annan bevisning inte får föras för existensen av ett rättsfaktum (RB 35:1 st 2)
o I regel utgörs beviset av en skriftlig handling vars utfärdande utgör relevant rättsfaktum i målet.
17
Q
Exekutionstitel
A
Underlag, ofta en dom, för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verkställa t ex en utmätning. (1 s. 23)
- Möjliggör verkställighet av en skuld eller annan förpliktelse.
18
Q
Fakultativ regel
A
- Handlingsregel för rätten = kan föreskriva att rätten får, äger eller må besluta något. (tex RB 50:26,28)
- Får karaktär = fakultativa
19
Q
Förenklade tvistemål
A
o Dispositiva tvistemål där det man tvistar om uppenbart inte är värt mer än ett halvt (pris)basbelopp (RB 1:3 d)
20
Q
Förhandlingsprincipen
A
- Förhandlingsprincipen = den verksamhet som parterna kan utöva av egen drift.
o Regler om parternas processhandlingar, oavsett om dessa är bindande för rätten eller endast kan få en påverkanseffekt.
o I den mån parterna är verksamma i processen kan denna sägas ha karaktär av en “förhandling” mellan parterna inför en opartisk domare.
Domstolen ska i möjligaste mån låta parterna sköta sig själva. (1 s. 74)
21
Q
Förlikning
A
Där parterna har haft kontakt före domstolsprocessen och förhandlat med varandra för att lösa tvisten genom frivillig uppgörelse
22
Q
Grund
A
Materiella rättsfakta som käranden ska åberopa redan i stämningsansökningen = grunden för käromålet (RB 42:2 st 1 p2)
* I brottmål är grunden för åtalet den brottsliga gärningen (RB 45:4 st 1 p3)
omständigheter som skäl för yrkande
23
Q
Handräckning
A
Handräckning är en rättslig åtgärd som en borgenär kan använda sig av för att få en gäldenär att fullgöra ett åtagande som inte innebär betalning
- Vanlig – Avser andra anspråk än pengar
- Särskild – avser återställande av olovlig besittningsrubbning
24
Hjälpfakta
Hjälpfaktum = en omständighet som endast förstärker eller försvagar ett bevisfaktums bevisvärde, men som inte har någon direkt betydelse för ett bevistema,
dvs hjälpfakta påverkar det bevisvärde som ett bevisfaktum har för bevistemat.
25
Indispositivt tvistemål
Tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Äktenskapsskillnad ex.
* I indispositiva mål
* Rätten kan i viss mån grunda domen på rättsfakta som inte åberopats (RB 17:3 p2),
* Inhämta bevisning självmant (RB 35:6)
* Medgivanden/erkännanden är inte bindande (RB 35:3 st 2)
* Parts utevaro leder inte till tredskodom (RB 44:3)
* Inte lämpligt med dispositionsprincipen i indispositiva mål
* Men dock inte ex officio i större utsträckning än nödvändigt, tex inte mål om äktenskapsskillnad utan stämning.
26
Instansordningen
2. Den funktionella behörigheten relaterar med instansordningen.
* Underrätter och överrätter
o TR är underrätt, HovR är överrätt i förhållande till TR
o HD är överrätt till Hovrätt.
* Ett mål ska anhängiggöras vid TR som är första instans. Kan dock få målet överprövat genom att överklaga till andra instans (HovR) och tredje instans (HD)
27
Klagande/motpart
Klagande = Den som överklagar en dom. Motpart = part som inte överklagar (Hovrätt och HD s. 17)
ev
Motpart = vardera part betecknas som varandras motpart.
Motpart
Beteckningen på den som i ett ärende intar motsatt ställning till sökanden.
28
Koncentrationsprincipen
Koncentrationsprincipen - HF ska genomföras utan onödiga uppehåll och så långt som möjligt i ett sammanhang (RB 43:11, 46:11)
29
Kontradiktionsprincipen
* Kontradiktoriskt förfarande - två parter mot varandra, där båda parter är verksamma i rättegången
kontradiktoriska principen = ingen får dömas ohörd.
* Kontraditionsprincipen sammanfattad fras = den andra parten ska också höras.
o Förfarandet präglas av att minst två parter står mot varandra och de tillåts att ta del av varandras yrkanden, grunder, bevisning, argumentation och även bemöta.
* Måste få tillräckligt med tid att kunna bemöta den andra.
30
Laga kraft
När allmänt rättsmedel inte längre kan användas mot ett avgörande sägs detta
ha vunnit laga kraft
När tiden för överklagande har gått ut eller om den inte är överklagningsbar har en dom (eller ett beslut) vunnit laga kraft.
En dom eller ett beslut vinner laga kraft när det inte längre kan överklagas. Det
innebär att domen/beslutet kan verkställas.
31
Lagfaren domare
Juristutbildad domare
32
Legalitetsprincipen
* Legalitetsprincipen präglar processen när rättegångens faser regleras av lag.
* Legalitetsprincipen: Bidrar till förutsebarhet och rättssäkerhet…
- Inget straff utan lag
Offentlig maktutövning ska alltid ske med stöd i lagstiftning eftersom den skyddar den enskilde medborgaren från godtyckligt maktmissbruk.
33
Lekmannadomare
* Lekmannadomare = alla domare som inte behöver vara juridiskt utbildade
S 117 H1
Tex nämndemän
34
Materiell processledning
Rätten får ibland vara självständigt verksam på områden där dispositionsprincipen är tillämplig
* Dispositiva - endast döma över rättsfakta som part åberopat som stöd för sin talan (RB 17:3 p2)
* Om det är oklart att det parten nämner är en omständighet som åberopas som rättsfaktum, bör rättens ordförande i regel fråga denna om den vill grunda sin talan på faktumet.
o Svaret blir rätten bunden av. Om den ej vill det = inget rättsfaktum, får ej grunda domen.
o Frågan dock leda till att parten justerar sitt åberopande!
o Uttalandet kan påverka utgången av målet.
o Domarens materiella processledning minskar olägenheter av att part inte förstår hur denna på bästa sätt bör utnyttja sin dispositionsrätt över vad som bör vara processmaterial.
Beteckningen på den uppgift en domstol har att vägleda parterna för att få ett mål eller ärende i sådant skick att det går att antingen avvisa eller avgöra. Domarens frågerätt RB 43:4 2st + RB 46:4
35
Muntlighetsprincipen
Muntlighetsprincipen = (RB 43:5, 46:5) innebär att det under HF råder ett uppläsningsförbud.
o Parterna får dock ge in eller läsa upp skriftliga inlagor osv om rätten anser att det skulle underlätta förståelsen
36
Notoriska fakta
* Notorisk omständighet - innebär att det inte behövs någon bevisning, rätten får grunda sin dom på omständigheten även om den inte nämnts vid HF. RB 35:2
37
Objektivitetsprincipen
gäller objektivitetsprincipen i förundersökningsledarens verksamhet = ska söka efter, ta till vara och beakta omständigheter och bevis som talar såväl till den misstänktes fördel som nackdel (RB 20:2 st 3, RB 23:4)
* RB 45:3 a - objektivitetsprincipen gäller även under HF (för åklagaren)
38
Obligatorisk regel
Handlingsregel för rätten, * Ska karaktär = obligatoriska (gäller även förbud, tex rätten får inte)
39
Officialfakta
Officialfaktum = ett indispositivt moment i ett dispositivt mål
Omständighet som rätten kan ha anledning att beakta ex officio
40
Officialprincipen
Officialprincipen = reglerna om att rätten ska eller får vara självständigt verksamma i processen.
o Regler där rätten ex officio får införskaffa nytt processmaterial
o Regler om domstolens processledningsrätt och möjlighet att animera parterna att utvidga processmaterialet.
En myndighets eller domstols prövning av en fråga på eget initiativ. - ex officio
41
Omedelbarhetsprincipen
Omedelbarhetsprincipen = det är endast det som förekommit vid huvudförhandlingen som domen får grundas på och som utgör processmaterial (RB 17:2 st 1 p1)
H1 s 38-40
.
42
Parternas likställdhet
* Principen om parternas likställdhet - innebär att parterna ska vara likställda i rättegången och att förfarandereglerna och tillämpningen av dessa inte gynnar den ene på den andres bekostnad. (härleds från art 6 EKMR)
”equality of arms”. Principen innebär att parterna ska vara likställda i rättegången och att den tilltalade inte ska ha sämre möjligheter än åklagaren att föra sin talan
43
Plenum
* Plenum = HD är domför med samtliga ledamöter (RB 3:5)
o Sällsynt.
44
Principen om det bästa bevismaterialet
* Principen om det bästa bevismaterialet = om en och samma kunskapskälla utan svårighet kan utnyttjas på flera olika sätt ska det bevismedel användas som medför den säkraste bevisningen.
o En del stadganden i RB präglas av detta.
o Tex hörsägenvittne och åsyna vittne
Det bevismedel som medför den säkraste bevisningen ska användas. Principen framgår delvis från RB 35:14, och innebär att om en kunskapskälla kan utnyttjas på flera olika sätt, så ska det bevismedel som medför den säkraste bevisningen användas.
45
Processhandlingar
Processhandlingar = processubjektens verksamhet utgörs av processhandlingar/rättegångshandlingar (RB 14:11)
Alla handlingar som företas i en rättegång. Ett led i det processuella förfarandet.
Ex. ställa en fråga till ett vittne (1 s. 39)
45
Principen om förhandlingsoffentlighet
Förhandling vid domstol ska vara offentlig. Rättvis och offentlig förhandling
2:11 RF - en förhandling i domstol ska vara offentlig
Huvudförhandlingar ska vara offentliga i syfte att upprätthålla principen om en rättvis rättegång (1 s. 174)
46
Rättegångsfråga
Rättegångsfråga - processuell (karaktär) fråga (RB 42:20 st 1)
o Tex om viss person får höras som vittne, eller om svarandens utevaro ska leda till tredskodom.
47
Rättsfakta
* Direkt relevant omständighet = rättsfaktum
* I dispositiva mål - en domstol får endast grunda domen på de rättsfakta käranden/svaranden åberopat (RB 17:3 p2)
* Rättsfaktum = krävs att en omständighet har direkt betydelse för den rättsföljd som är knuten till en parts yrkande.
Konkreta motsvarigheter till de rekvisit som den civilrättsliga regeln innehåller.
48
Rättsfråga
Rättsfråga = motsats till sakfråga. Tex om brevets innehåll utgör en reklamation.
Rättslig fråga som inte kan bli föremål för bevisning.
Rättsligt bedömande av framlagd fakta. Utgör innehållet i brevet en reklamation. Kan inte bli föremål för bevisning (1 s. 47)
49
Rättsföljd
Den rättsliga konsekvensen av ett visst förhållande, t.ex.det straff som ska
dömas ut om ett visst brott har begåtts.
Vad som ska inträffa när det rättsfaktum som krävs enligt någon viss rättsregel föreligger. Ex: Skyldighet att betala dröjsmålsränta, eller fängelsedom.
50
Rättsinvändning
Invända att de omständigheter som käranden åberopar enl. gällande rätt inte kan läggas till grund för ett bifall av käromålet.
o Brottmål: Rättsinvändning - invända att den åtalade gärningen inte är brottslig
51
53. Rättsmedel (allmänna/ordinära/särskilda)
Allmänna/ordinära rättsmedel = överklagande.
Allmänna/ordinära rättsmedel är överklagande och ansökan om återvinning vilka kan användas INNAN en dom eller ett beslut vunnit laga kraft.
Särskilda rättsmedel är resning, klagan över domvilla och återställande av
försutten tid. De förstnämnda är möjligheter att få ett mål eller ärende prövat på
nytt även EFTER att domen vunnit laga kraft. Det kan exempelvis ha tillkommit nya
omständigheter som skulle ha beaktats om de känts till vid avgörandet eller
begåtts ett formellt fel
52
Sakfråga
Sakfråga = bevisfrågorna i ett mål. --> Det som ska bevisas.
Fråga om faktiska omständigheter i ett mål. Sakfråga är temat för bevisning
Tex fråga om svaranden till K skickat brev med visst innehåll. Kan bli föremål för bevisning, tex skriftligt bevis.
53
Sakinvändning
ÖVERBEGREPP
Motpart kan göra sakinvändning mot rättsfaktum som andra parten åberopar.
--> Framställs i syfte att käromålet ska ogillas
o Tre typer av sakinvändningar:
o Rättsinvändning - Invända att de omständigheter som käranden åberopar enl. gällande rätt inte kan läggas till grund för ett bifall av käromålet.
o Förnekande - invända att den omständighet som åberopas av käranden inte existerar.
o Motfaktum - invända att det föreligger en tillkommande omständighet som medför att kärandens rättsfaktum inte har den rättsliga betydelse som den annars skulle haft.
* Se exempel på dessa s 45
o Brottmål:
o Rättsinvändning - invända att den åtalade gärningen inte är brottslig
o Förnekande - att hen inte begått gärningen
o Motfaktum - brott är preskriberat eller utförts i nödvärn.
H1 s 40-46
54
Separabilitetsdoktrinen
Innebär att det civilrättsliga avtalet och skiljeklausulen betraktas som två skilda avtal.
Huvudavtalet och skiljeavtalet/skiljeklausulen.
Det anses i Sverige att skiljeavtalet i regel är giltigt även om huvudavtalet är ogiltigt.
- Hindrar svaranden från att obstruera ett skiljeförfarande. Kan inte sätta stopp för ett skiljeförfarande genom att påstå att huvudkontraktet hävts eller är ogiltigt
(Heuman s 33)
55
Skiljeavtal
Part som har ingått ett skiljeavtal har avsagt sig rätt till domstolsprövning som följer av EKMR art 6. Får dock prövas av skiljemän.
Endast bindande mellan parterna, inte TM
Avtal om att tvist om förmögenhetsrättsligt avtal ska handläggas av skiljeman istället för domstol (Special s. 24)
56
Skiljeklausul
Innebär att parterna träffat avtal om att uppkommande tvister som omfattas av
skiljeklausulen inte får prövas av domstol utan att de ska prövas om skiljemän.
En klasul i ett avtal som ska behandlas annorlunda
Klausul i avtal som anger att eventuella tvister ska lösas genom skiljeförfarande (Skiljeavtal som ingår i annat avtal). (Special s. 24)
57
59. Slutliga/icke slutliga beslut (el. "slutgiltiga")
Slutligt beslut kan vara avskrivning efter förlikning eller avvisning av mål. Dessa kan i regel alltid överklagas.
Är sådant, varmed rätten SKILJER sig från målet. Hit hänförs sålunda avvisnings- och avskrivningsbesluten, Rättegång V (uppl. 8) s. 282.
Icke slutliga beslut meddelas UNDER rättegången eller i samband med dom.
Ex rättegångsfrågor.
Icke slutliga beslut får också enligt huvudregeln överklagas, men endast i samband med överklagande av dom eller slutligt beslut. (Hovrätt och HD s. 21)
58
Slutligt bevistema
* Slutligt bevistema = kan endast avse ett rättsfaktum
* Endast slutliga bevistema (rättsfakta) omfattas av reglerna om bevisbörda och beviskrav.
Det slutliga bevistemat utgör det sista ledet i en beviskedja och är det som motsvarar rekvisitet i rättsregeln
59
Specialdomstol
* Specialdomstolar - tex arbetsdomstolen - är organisatoriskt helt fristående från det allmänna domstolsväsendet.
Utmärks av att de i regel är första och enda instans.
H1 s 134
60
Svaromål
Tvistemål = käromål och svaromål (RB 44:8 st , RB 42:7)
* Svarandens talan
inställning + grunder
61
Särskild domstol
* Vid sidan av de allmänna domstolarna
* Särskilda domstolar - tex mark och miljödomstolarna - ingår i organisatoriskt i en allmän domstol (TR eller HovR).
62
Särskild handräckning
Används när någon olovligen rubbat besittning till egendom. Handräckning kan meddelas utan att rätten tar ställning till materiella rätten, dvs vem som faktiskt äger föremålet som rubbats. (Special s. 76)
Särskild – avser återställande av olovlig besittningsrubbning.
63
Talan
* Talan = vardera part för sin talan.
* bland avses bara kärandens talan (RB 13:4)
* Tvistemål = käromål och svaromål (RB 44:8 st , RB 42:7)
* Brottmål = åtalet (RB 45:1,5) samt försvaret (inget särskilt ord)
* Ordet talan används i olika kontexter se s 48f
Mångtydigt och sträcker sig från en parts yrkande i snäv bemärkelse till all dennes verksamhet i processen. Ekelöf m.fl. menar att talan bör avse partens verksamhet i processen. (1 s. 48)
Talan är ett typiskt juridiskt sammanfattande begrepp för vad käranden yrkar vid domstol.
Talan är en sammanfattning av vad stämningsansökan i målet innehåller
64
Vanlig handräckning
Sätt att kräva fullgörelse av annat än betalning. Avhysning ex. (Special s. 66)
Vanlig – Avser andra anspråk än pengar
65
Tvingande regel
Tvingande = en part måste rätta sig efter regeln/ett beslut av domstolen
o Tex RB 11:5 - part ska inställa sig personligen om rätten förordnar om detta
Lagregel som inte går att avtala bort.
66
Utslag
Ett utslag är ett beslut om att betala eller göra något. Ett utslag kan jämföras med en dom . Om någon anser att du exempelvis är skyldig hen pengar, kan hen ansöka om att få sitt krav fastställt hos oss i ett utslag.
Ett utslag innebär att den som vill ha betalt i nästa steg kan ansöka om att vi driver in skulden (verkställighet).
Utslag meddelas när svaranden vid handräckning eller betalningsföreläggande inte inom tidsfristen betalat eller bestritt ansökan. (lag om betalningsföreläggande 42 §)
67
Yrkande
* Yrka något = att begära något.
o Enl. RB är yrkandet riktat till rätten!
o Yrkande = en parts begäran om att domstolen ska fatta ett visst avgörande.
o Processuella yrkanden = tex om uppskov eller anstånd
o Yrkanden om ett visst domslut = tex betala käranden 5000 kr. Kan göras av käranden och svaranden
68
70. Återvinning (av utslag)
Ett sätt att bestrida. (Special s. 74)
Anser svaranden sig felaktigt ålagd skyldighet att betala eller utföra den yrkade naturaprestationen kan han enligt 52 och 53 §§ BfL ansöka om X. Gör han inte det inom en månad vinner utslaget rättskraft enligt 64 §, Specialprocess s. 74.
69
71. Överklaga särskilt
Undantag från regeln om att icke-slutliga beslut endast får överklagas vid dom.
Huvudregeln att icke-slutligt beslut får överklagas men endast i samband med överklagande av dom eller slutligt beslut har åtskilliga undantag. Dessa går företrädelsevis ut på att vissa sådana beslut får X, Rättegång VI s. 22.
70
72. Överklagande
Begäran om omprövning i högre instans genom allmänna rättsmedel.
T3
flashcards
Decks in class (4)
# Cards
