1
Q
Klinikframställt komposit pelare indikationer
A
- 1/3 av koronala tandsubstansen kvar: kräver omkramning
- Underskär i rotkanalen
- Singelkronor
2
Q
Arbetsgång vid stiftpelare
A
- Ta bort gamla fyllningar
- Ta bort guttaperka i kavum sedan rotrymmnig utan kofferdam till planerat djup
- Sodera för att kollar att du borrar i guttaperka
- Ta rtg för riktningskontroll och se djupet (minst 4 mm gp i botten) - Forma rotkanalen för vald pelar typ
- Direkt pelare: specialborr
- Indirekt parapost: Färgkodade borr
- Indirekt individuellt gjuten: beutelrock - Tratformad övergång för att undvika fraktur
- Periferiprep: omkramning, chamferprep mm
- Avtryck för pelare + motbitning i alginat och index
- indirekt parapost: färgkodad svtrycksstift, lightbody i tanden, heavybody i skeden
- indirekt individuellt gjuten: lightbody i tanden, göranssons plastavtrycksstift, heavybody i skeden
3
Q
Behandlingsgång för immediatprotes
A
- avtryck med alginat, bettregistrering, motbitnig och tandval
- teknikern sågar bort tänder som ska extraheras från gipsmodellen
- extraktion av tänder samt utlämning av immediatprotes i väntan på helrpotesen
4
Q
Behandlingsgång för impantat
A
- definitivavtryck
- skruva av läktistansen
- lägg i avtryckstoppar på fixturnivå om singel alt distansnivå om bro
- skruva tillbaka läkdistansen
- skicka till tekniker - Utlämnig av protetik
5
Q
Dimensionering för helkeramiska kontruktioner
A
axialt - 1,5-2
prepgräns - 1
ocklusalt - 2
6
Q
Dimensionering för MK konstruktioner
A
krona
axialt - 1,3-1,5
prepgräns - 0,8
oclusalt - 1,5
bro
axialt - 1,5-1,7
prepgräns - 0,8
ocklusalt - 1,5
7
Q
Faktorer som bestämmer om man för rotförankring
A
- Vadrt tanden sitter
- Hur mycket tandsubstans som finns kvar
- Rotkanalens anatomi
- Belastningsriktning (axiala är ok men inte skjuvkrafter)
- Vadveteskapen säger: omkramning, antal och posistion av stödväggar, tandens position
8
Q
Faktorer som påverkar hur bra stiftpelaren sitter
A
- Kronans omkramning
- Stiftets längd, diameter, divergens och styvhet
- Rotens passform
- Cementeringen och belastningen
9
Q
För ch nackdelar med titan
A
Fördelar
- Biokompatibel
Nackdelar
- Kräver lågbränt porslin –> sämre hållfasthet
- Svår att slitsa
- Svårt att bränna på mer porslin vid behov
- Kräver mer plats
- Teknikkänslig
10
Q
För- och nackdelar med CoCr legeringar
A
Fördelar
- Billigt
- Styvt –> mindre dimensionering
- God proslinbindning
Nackdelar
- Liten klinisk dokumentation
- Allergirisk
- Svårt att borra bort
- Farligt slipdam
11
Q
För- och nackdelar med Zirkonia
A
Fördelar
- Biokompatibel
- Bra biomekaniska egenskaper
- Bra röntgenkontrast
Nackdelar
- Liten kliniks dokumentation
- Ytfrakturer i protslinet (inte monolitisk zirkonia)
12
Q
Fördelar med adhesiv protetik
A
- Liten tansubstans avverkning
- Dominerande mikromekanisk förankring
- Estetisk optimalt
- Liten risk för pulpaskada pga minimalinvasiv
13
Q
Fördelar med traditionell fast protetik
A
- Mycket etablerad
- Vid omfattande subgingivala skador: eftersom man inte behöver hålla jättetorrt
- Okomplicerad cementering (fosfat/glasjonomer)
- Fastsätts med vattenbaserade cement (liten allergogen potential
14
Q
Fördelar/Indikationer för helkeramer
A
- Estetik
- Vävnadsbebarande
- Pat vill ha metallfri konstruktion/ biokompatibla
- Pat har metall allergi
- Motstånd mot slitage, hårda
- Hög e-modul, styva
- Liten plackansamling
15
Q
Helprotes behandlingsgång
A
- Primäravtryck ök och uk
- Kanttrimmnig av ind.sked, definitiv avtryck ök och uk
- Utformnig av bitschabloner, bestäm betthöjd och ocklusionsläge, val av tänder
- Provning och estetisk värdering av fullständig tandupsättning, kontroll av vaxutformning
- Kontroll och provning av protes, inslipning och utlämning, oh- intr
- Efterkontroll till symtomfrihet (14 dagar)
16
Q
Hur går permanent rebasering till?
hur, när, material?
A
- en ny protesbas görs i samma plast som protesen var i från början
- häller a-silikon i protesen som patienten får bita i, skickar avtrycket till tt
17
Q
Hur går temporär rebasring till?
hur, när, material
A
- görs direkt på klinik
- protesen sliåas där den ska rebaseras och fylls med “reline soft” (silikon), eller “coe-soft” (mjukakrylat) som patienten sedan biter ihop på, trimmrörelser, avlägsna överskott, polera
- tex om immediatprotes inte passar efter extraktion.
- håller endast i ca 1 månad
18
Q
Hur påverkas konvergensvinkeln av vilken tand vi preparerar?
A
- Posteriora tänder prepareras med större kon.vinkel än anteriora
- Mandibulära tänder prepareras högre än maxillära pga kronflykt
- Mandibulära molarer visar störst kon.vinkel
- buckolinguala ytor har större ocklusal konvergens än aproximala
- Brostödtänder prepareras med större kon.vinkel än singelkronor pga insättningsriktingen
19
Q
Klinikframställd fiberstift med kompositpelare
A
- Minst 1/3 av koronala tandsubstansen - Underskär i kavum: komposit fyller ut hålrum
- Vid försvagade rötter
- Singelkronor
- Fästs med kompositcement
- Överlevnad ca 6 år
20
Q
Labframställd ind. gjuten / parapost med prefabriserat stift
A
- Mindre än 1/ av koronala tandsubstansen kvar
- Inga undersäkr i kavum
- Både singelkronor och broar
- Parapost i förstahand så länge man inte behöver avverka mycket substans för bra passform
- Ind.gjuten pelare för trattformiga kanaler
21
Q
Labframställd pelare indikationer
A
- Mindre än 1/3 av koronala tandsubstansen kvar
- När inga underskär finns i cavum
- singelkronor och broar
- Parapost i första hand såvida man inte behöver avverka myckeet tandsubstans
- Individuallt gjuten om trattformig kanal
22
Q
Leder paritalprotes til ökad risk för sjukdom?
A
Ingen ökad risk om man har kontroll på sjukdomen och utformar protesen så den går att rengöra. Prognosen för protetik är aldrig bättre än grundsjukdomen.
23
Q
Markeringar på Ök schabloner (helprotes)
A
- Mittlinje: utgå från näsans mitt
- 3:or: från näsans vingar
- High smile
24
Q
Matarialval av implantat
A
fixtur: titan
distans:titan (zirkoniumoxid, guld. polymerer)
krona: poslin
25
Matarialval av implantat
fixtur: titan
distans:titan (zirkoniumoxid, guld. polymerer)
krona: poslin
26
Materialval - omkramning >3mm + stora underskär
Direkt framställd komositpelare med glasfiberstift
27
MAterial val - oval eller starkt koniska kanaler
indirekt framställd individuellt gjuten pelare i guld
28
Materialval - rak cylindrisk kanal
indirekt framställd gjuten pelare med prefabricerat stift
- första hand guld
- andra hand titan
29
Nackdelar med adhesiv protetik
- Inte generellt användbar
- Komplicerad fastsättningsprocess: väldigt torrt, kofferdam, tid, teknik...
- Fastsättningsmaterial med allergogen potentinal
- Inte lika etablerad som traditionell teknik
30
Nackdelar med traditionell fast protetik
- Substanskrävande preparationer
- Kräver makrorentention
- Estetiska begränsningar: släpper inte genom ljus, metall kant...
31
Nackdelar/kontraindikationer för helkeramer
- Platsbrist vertikalt
- Långa broar
- Friändsbro med extensionsled
- Parafunktion, bettförhållanden (djupbett)
- Posteriort i bettet
- Spricker lättare
- Tål inte spänningar
- Teknikkänsligt
- Kan slita på antagonisten
32
när anväds vattenbaserade cement
- Metallbaserade konstruktioner
- Konstruktioner av oxidkeramer
- Rotstift av metall
33
När är implantat överlägsen konventionell bro?
1. Granntänder är oskadade
2. Grantänder kan inte avnädnas som stödtänder: ex lutar mycket
3. Granntänder ingår redan i befintlig protetik
4. För få stödtänder för en bro
5. Bett med diastema som man vill behålla
6. Traumaskada
34
Om en tand har ont om emalj men patienten inte vill ha en konstriktion med metall, vad göra?
de alternativen som finns är oxidkeram, aluminimoxid, zirkoniumoxid
35
Partialprotes Behandlingsgång
1. Primäravtryck och index för studiemodeller
2. Preparation av coklusala stöd, Definitivavtryck + motbitning i motsatt käke
3. Provning av skelett, bettregistrering och tandval
4. Provning av tandupsättning (nytt index vid justering)
5. Provning av färdig konstruktion, inslipning och oh- instr
6. Efterkontroller till symtomfrihet
36
Partialprotes prognos
5 år - 30% inne för reparation
10 år - 70%
Livslängd - 8-10 år
37
Permanent idirekt rebasering
1. Förboka tid med tt
2. Eliminera underskär i protesen och redusera dem perifera kanthöjden (1-2 mm), trimming av proteskanten, rebaseringsavtryck (a-silikon)
3. Kontroll av protesen och inslipning, utläming och info ev efterbesvär
4. Kontroll till symtomfrihet
38
Prognos för Mk kronor
5 år - 93%
39
Riktlinjer för materialval - CoCr
- Långa spann
- Litet vertikalt utrymme
- Korta klinska kronor
- Hårt belastade bett / parafunktion
- Urtagskronor
- Små och stpra brokonstruktioner
- 3:or som ingår i brokontruktion
40
Riktlinjer för materialval - Titan
- Implantat
- Mindere konstruktioner
- Co, Cr eller nickel allergi
41
SoS NR total plattprotes
Rek 2 - ök
Rek 4 - uk pga sämre oral komfort
42
Temporär partialprotes behandlingsgång
1. Planering av vilka tänder som ska tas bort
2. Avtryck av restbettet, raderingsinstruktion till tandtekniker
3. Extraktion av valda tänder, utläming av tempprotes
4. Efterkontroll till symtomfrihet
43
Vad gör att en protes sitter fast?
1. Adaptation: neuromuskulär kontroll
2. Retention
3. Stabilitet
4. Protesbärande vävnader
5. Ocklusion
6. Neuromuskulär kontroll: viktig om retentionen är dålig
7. Kusplutning
8. Ventileffekten: vakum mellan protes och gom skapar ett undertryck och håller protesen mot gommen.
44
Vad gör du när du först får en konstruktions från labbet?
Sprita av för att bli av med ev fetter - undantag om den är etsad på labbet
rengörtanden med 3% väteperoxid och tubulicid blå, tvätta götet med fosforsyra.
45
Vad gör du om stiftet inte går på plats
kontrollera att all kalciumhydroxid är borta med idb
46
Vad gör ets av onlay på klinik respektive hos tandteknikern?
klinik - tar bort smearlayer
Tandtekniker - skapar mikroporositeter
47
Vad gör rotstift behandlingar komplicerade?
1. Dålig insyn
2. Saknad tredimensionell bild av kanalen
3. Undersökr i rotkanalen
4. Svårt att skapa tillräklig förankring för stiftet
5. Svårt med rotkanalsavtryck då man måste kunna hålla det torrt
48
Vad göra om partialprotesen är för hög?
Börja med att slipa, om problemet kvastår, ta avtryck och lyft protesen i avtrycket och skicka tillbaka till labbet
49
Vad görs med keramer innan cementering?
Silanisering
50
Vad kan man göra för att minska risken för komplikationer vid partialprotes?
- Spolrum för rengöring
- Fördela ocklusala krafter på förbindelsedelar, ocklusala stöd och tipphävare
- 3 mm mellan gomplatta och tänder
51
Vad kontrolleras innan cementering av pelare?
- inga större gjutpärlor
- inte för hår kontakt
- bra anslutning och passform
52
Vad leder till misslyckande av broar
- Dålig passform
- Dålig retention och motståndsform
- Svikt i konstruktionen
- Stora och oblanaserade krafter
- Förändrad belastningssituation
- Instabil munmiljö
53
Vad är dimnesionsskillanderna mellan mk och zirkonia?
zirkonia har större connectorer - 4x4
mk - 2x3
54
Vad är skillande mellan temporär och skeletterad paritalprotes?
Temporär är billigare men har sämre retention och sjukner med tiden (bla pga inga ocklusala stöd)
55
Vad är största skillnaderna mellan helprotes och immediatprotes
- För imediatproteser gör man bettregistrering med kvarvarande tänder sedan exar man dem vid utlämning
- man använder de kvarvarande tänderna som referens för betthöjden.
- Om det ör väldigt få tänder kan man använda bitschablon för att få mer stabilt index
56
Varför prepareras molarer högre?
- Större kon.vinkel
- Större basdiameter: så att diagonalen fort. kan vara större än basdiametern
- Belastas mer än anteriora tänder och kräver därmed mer retention
57
Vilka delar finns i en partielprotes pch vad har de för roll?
Förbindelsedelar
- lingualbar: ligger under tungan, ska vara 0,5 mm från slemhinnan. God komfort men fungerar sämre om: lingualtippade tänder, kort fast gingiva, högt frenulum eller stora tori, kan även ge skada efter resorption
- Dentalskena: ligger ann mot tänderna, om det inte får plats med en dentalskena, incisala hakar som tar upp axiala krafter, lätt att tillsätta fler tänder, fungerar som tipphävare. Sämre vid hög kariesaktivitet, diastema, korta kronor
- Gomplatta: gå runt tuber till a-linjen, ger stabilitet och retention, fördelar belastingen från tänderna till gommen.
Förankringsdelar
- Stöddelar: överfär axiala krafter vid tuggning
> ocklusala/incicala/linguala stöd
- Aktiv retention: Morverkar krafter som vill lyfta protensen
> Klammrar: cirkumferent, T-/S - klammer
> Har en retinerande arm (högre flexibilitet) och en reciprok arm (lägre flexibilitet).
- passiv rentention: motverkar krafter vid friändssadlar som vill lyfta protesen
> tipphävare: placeras så långt bort frpn retentionsaxeln som möjligt
> dental skena, förlängd klammerarm
- Stabiliseringsdelar: motverkar horisontella krafter som kan dislocera protesen
> Dental skena, gomplatta, protessadlar, reciprok arm.
58
Vilket instrument kontrollerar götets tjocklek
ivansons instrument
59
Vilket material använder du för indextagning?
Har pat endast tänder i fronten går det bra att ta med jetbite, annars gör det med alminaxvax
60
Överlevnad för etsbroar
20% lossnar inom 5 år
T9
flashcards
Decks in class (7)
# Cards
