BV3 > Repition > Flashcards

Repition Flashcards

(73 cards)

Study These Flashcards
1
Q

Vilka tre bindvävshinnor finns det som omger muskler och enskilda muskelfibrer/fasciklar?

A
  • Endomysium – omger enskilda muskelfibrer = muskelceller.
  • Perimysium – omger en grupp av fibrer som bildar en muskelfascikel.
  • Epimysium – omger en samling av fasciklar som utgör muskeln.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Muskler kan delas in en del substrukturer hela vägen ned till aktin och myosin filament. Vilka är dessa substrukturer?

A
  • Muskel – består av muskelfasciklar.
  • Muskelfascikel – består av muskelfibrer.
  • Muskelfiber = muskelcell - består av myofibriller.
  • Myofibrill – består av myofilament.
  • Myofilament – består av aktin (tunna filament) och myosin II (tjocka filament).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilken är den molekylen som är syrebindande i muskler?

A

Myoglobin (ger kött röd färg)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilken typ av skelettmuskelfibrer är detta?
* Anaerob metabolism
* Innehåller glykogen
* Stor muskelkraft

A

Typ IIa (’fast oxidative glycolytic fibers’)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken typ av skelettmuskelfibrer är detta?
* Vita Fibrer
* Relativt lite mitokondrier
* Anaerob Metabolism
* Stor muskelkraft

A

Typ IIx (’fast glycolytic fibers’) (tidigare benämnda Typ IIb)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka typer av egentlig bindväv finns det?

A

Lucker bindväv
Tät bindväv
- regelbunden
- oregelbunden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka typer av embryonal bindväv finns det?

A

Mesenkymvävnad
Slemvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka typer av specialiserad bindväv finns det?

A

Blod
Lymfatisk vävnad
Hematopoetisk vävnad (benmärg)
Fettvävnad (= ’adipose tissue’)
Brosk (= ’cartilage’)
Ben (= ’bone’)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Stationära celler som kan hittas i egentlig bindväv?

A
  • Mesenkymceller
  • Fibroblaster
  • Fettceller (adipocyter)
  • Makrofager
  • Mastceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Rörliga celler som hittas i egentlig bindväv?

A
  • Granulocyter (neutrofila, eosinofila, basofila)
  • Monocyter
  • Lymfocyter
  • Plasmaceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka typer av bindvävstrådar finns i egentlig bindväv. (3 st)

A
  • Kollagena fibrer- Hög draghållfasthet. Inte elastiska. Vanligast.
  • Retikulära fibrer- Består av kollagen III. Benmärg, lymfknutor och mjälte. Lamina reticularis i basalmembranet.
  • Elastiska fibrer- Består av elastin. Tunnare än kollagena fibrer. Låg
    draghållfasthet. Produceras av fibroblaster (bindväv) och glatta muskelceller (kärl) samt kondrocyter (elastiskt brosk)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Grundsubstansen i egentlig bindväv består av 3 st olika substanser, vilka?

A
  • Glukosaminoglykaner (GAGs)- Polysackarider som består av repeterande enheter av disackarider (uronsyra + hexosamin). Innehåller negativt laddade sulfatgrupper. Ex. hyaluronsyra.
  • Proteoglykaner- Består av GAGs kovalent bundna till proteinryggrad
  • Glykoproteiner- Protein med sockermolekyler bunden. Fibronektin vanligast förekommande. Laminin (basalmembran).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken cell är detta?
Bindvävens dominerande celltyp. Producerar matrixkomponenterna (fibrer + grundsubstans). Sekretorisk cell. Välutvecklat ER + Golgi-komplex. Elongerade celler.

A

Fibroblast.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Makrofager har sitt ursprung från vilken typ av cell?

A

Makrofager är monocyter som har vandrat ut ur blodbanan till vävnad där dom fagocyterar främmande partiklar och bakterier etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Mastcellsgranula innehåller:

A
  • Heparin. Ger den metakromatiska färgningen. Anti-koagulans.
  • Histamin- Frisättning av histamin till bindvävens intercellularsubstans leder till vasodilatation och ökad kärlpermeabilitet.
  • ECF-A (eosinophil chemotactic factor of anaphylaxis). Attraherar
    eosinofila granulocyter till platsen för frisättning.
  • NCF (neutrophil chemotactic factor). Attraherar neutrofila granulocyter till platsen för frisättning.
  • Proteolytiska enzymer (serinproteaser). Aktiverar bl.a. kininer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken cell är detta?
Stora ovala celler med cytoplasma fylld med stora basofila granula.
Nära besläktad med basofil granulocyt. Innehåller Heparin som ger den metakromatiska färgningen med toluidinblått.

A

Mastcell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilket typ av epitel kan hittas i dessa organ:
* Glandula thyroidea
* Ovarium
* Retina
* Tubuli i njuren
* Medelstora körtelgångar

A

Enkelt kubiskt epitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilket typ av epitel finns i dessa strukturer:
* Tuba uterina
* Uterus
* Små bronker
* Sinus paransales

A

Enkelt cylindriskt epitel med kinocilier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilket typ av epitel kan hittas i dessa strukturer:
* Digestionskanalen (mikrovilli i tunntarm)
* Stora körtelgångar
* Ryggmärgens centralkanal

A

Enkelt cylindriskt epitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilket typ av epitel finns i dessa strukturer:
* Mesotel som peritoneum, pericardium och pleuran.
* Endotel i cirkulationsorgan
* Innerörat
* Bowmans kapsel och Henles slynga i njuren
* Små körtelgångar

A

Enkelt platt/skiv epitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilket epitel kan hittas i dessa strukturer:
* konjunctiva i ögat
* Delar av urethra
* Canalis analis

A

Flerskiktat kubiskt epitel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilket epitel finns i testiklarna och består av spermatogonium och spermatocyter?

A

Sädesepitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilken typ av specialiserad ytstruktur är detta:
Ytförstorande cytoplasmautskott som innehåller aktinfilament. Finns i
absorberande epitel i mag-tarmkanalen, njuren, gallblåsa, samt rete testis och ductuli efferentes.

A

Mikrovilli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilken typ av specialiserad ytstruktur är detta:
långa orörliga utskott från celler. De består av aktinfilament och bidrar bland annat till signaltransduktion. De finns i ductus ductus defens, ductus epidydymis och hårceller i innerörat.

A

Stereocilier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Merokrin sekretion?
Merokrin sekretion innebär exocytos av sekretoriska vesikler. Det förkommer i till exempel svett- och spottkörtlar, samt exokrina pankreas
26
Vilken typ av sekretion är detta: Hela cellen fylls med sekret och sedan dör, vilket får sekretet att utsöndras. Detta sker i till exempel talgkörtlar
Holokrin sekretion
27
Vilken typ av sekretion är detta: Celler injecerar sekret i andra celler. Detta sker till exempel hos melanocyter i huden.
Cytokrin Sekretion
28
Vad är typiskt för Serösa körtelceller?
Serösa celler utsöndrar klart och vattnigt slem. De är proteinsyntetiserade och har således rikligt med granulärt ER, välutvecklat golgikomplex, och sekretgranula. De har runda, centralt belägna cellkärnor och färgas bra av Htx-Eosin, men är PAS-negativa.
29
Vad är typiskt för mukösa körtelceller?
Mukösa körtelceller producerar segt, klibbigt sekret med hög viskositet. De är glykoproteinsyntetiserande och har väldigt stora golgikomplex. Cellkärnorna är basalt förskjutna och tillplattade då cellen innehåller sekretoriska vesiklar med mucinogen. De har dålig färgbarhet med Htx-Eosin, men är PAS-positiva.
30
Vilken typ av cell beskrivs här: Mukösa körtelceller som utsöndrar mucin. De finns bland annat magtarmkanalens och respirationsepitel. De är cylindriska, med basalt förskjuten cellkärna och vakuoler med mucin apikalt. De färgas dåligt av Htx-eosin.
Bägarceller
31
Vad menas med ortopne?
Andnöd som uppkommer vid liggande position.
32
Basalmembranet – består av:
* Lamina lucida – laminin (glykoprotein; ”cellklister”) * Lamina basalis = lamina densa – kollagen IV * Lamina reticularis – kollagen III (1. ’Basal lamina’ = Lamina lucida + Lamina basalis (Lamina densa) 2. ’Reticular lamina’ (lamina reticularis))
33
Varför är brun fettväv brun?
Brun fettväv är brun på grund av att den innehåller många mitokondrier med järninnehållande proteiner och är rikligt vaskulariserad
34
Vilken typ av fettceller har unilokulärt fett och perifert belägna cellkärnor?
Vita fettceller
35
Vilket typ av brosk kan hittas i följande strukturer: * Nässeptum * Trachearingar * Revbensbrosk * Epifysplattan * Larynx
Hyalint Brosk
36
Ureters muskellager?
Inre longitudinellt och yttre cirkulärt lager.
37
Ductus deferens Muskellager?
Yttre longitudinellt muskellager, mellerst cirkulärt muskellager och inre longitudinellt muskellager.
38
Hypofysens två delar:
adenohypofysen och neurohypofysen
39
Neurohypofysens (neurohypofysen (bakloben) utvecklas ur neuroektoderm) 3 delar:
Infundibulum, pars nervosa och eminentia mediana
40
Adenohypofysens (Adenohypofysen utvecklas ur ektoderm) 3 delar:
Adenohypofysen består istället av de tre delarna pars distalis, pars intermedia (har follicklar) och pars tuberalis
41
Redogör för hypofysens portakretslopp:
Kapillärer i plockar upp signalmolekyler från neuroner i infundibulum och emenentia mediana. Kapillärerna leder sedan blodet vidare till pars distalis där celler stimuleras av signalmolekylerna. Hormoner tas sedan upp av blodet och transporteras vidare till systemkretsloppet.
42
Redogör för glandula parathyroideas celler och funktion:
Finns huvudceller (85%) och oxyfila celler (15%). Huvudceller producerar PTH som höjer Ca2+ nivåerna i blodet. Oxyfila cellers funktion är inte fastställd
43
Binjurebarkens tre lager och deras funktioner:
I. Zona glomerulosa – runda bollar med acidofila celler som producerar mineralkortikosteroider. (ytterst) II. Zona faciculata – stora celler innehållande lipider ordnade i strängar som producerar glukokortikosteroider. III. Zona reticularis – nätverk av cellsträngar med mindre fett som producerar androgener (sexualkortikosteroider)
44
Binjuremärgens celler och funktion:
Binjuremärgen har två typer av celler; kromaffina celler som producerar adrenalin (80%) och noradrenalin (20%), samt sympatiska ganglieceller som reglerar insöndring av katekolaminerna.
45
Endokrina pankreas består av Langerhanska cellöar i exokrina pankreas. Vilka typer av celler finns i endokrina pankreas och vad producerar dem:
* a-Celler: 15-30%, producerar glukagon. * B-celler: 65-80%, producerar insulin. * δ-celler: 5%, producerar somatostatin. * PP-celler: 5%, producerar pancreatic polypeptide.
46
Celler i glandula thyroidea och funktion:
* Follikelepitel celler: Enkelt kubiskt epitel (cylindriskt eller platt vid över eller underproduktion). Producerar Kolloid som främst består av thyroglobin som kan aktiveras till T3 och T4. * Parafollikulära celler: Producerar Kalcitonin som minskar Ca2+ i blodet.
47
Vilka lager som är karakteristiska för mag och tarmkanalväggen saknar gallblåsan?
Tela submucosa och lamina muscularis mucosae.
48
Vilket nervplexa finns i tela submucosa?
I tela submucosa finns plexus submucosus (meissners nervplexa). Detta nervplexa består av nätverk av tunna, omyeliniserade nervfibrer och ganglieceller.
49
Vilket nervplexa finns i tunica muscularis externa?
Plexus myentericus (auerbachs nervplexa) ligger mellan det cirkulära och logitudinella lagret av tela muscularis externa
50
Vilka typer av celler kan hittas i Foveole/körtelgångar i gaster?
* Huvudceller sitter i körtlarnas bas och tillverkar pepsinogen och gastriskt lipas. * Parietalceller som bildar HCl och intrinsic factor. * Enteroendokrina celler som producerar gastrin. * Mukösa halsceller, vilka är kubiska
51
Redogöra för ventrikelns ytförstorande element.
Ytförstorande strukturer i ventrikeln: 1. Rugae (= plicae gastricae), längsgående veck omfattande tunica mucosa och tela submucosa. 2. Areae gastricae, veckning omfattande tunica mucosa och som begränsas av fåror i mukosan. 3. Foveolae gastricae (= ‘gastric pits’), kryptor som tränger ner från slemhinneytan.
52
Vart hittas brunners körtlar?
Duodenum- Tela Submucosa
53
I vilket ben i cranium finns foramen spinosum och vilken struktur passerar igenom denna öppning?
Os sphenoidale, a. meningea media
54
I vilket ben i cranium hittas foramen ovale och vilken struktur passerar igenom denna öppning?
Os Sphenoidale, N V:3 (nervus trigeminus, ramus marginalis mandibularis.
55
Vilka två ben i cranium bildar foramen jugulare och vilka strukturer passerar igenom detta hål?
N IX (n. Glossopharyngeus), N X (n. Vagus), N XI (n. Accessorius) och vena jugularis interna
56
I vilket ben i cranium hittas foramen rotundum och vilken struktur passerar igenom denna öppning?
Os sphenoidale, N V:2 (nervus trigeminus, ramus maxillaris)
57
I vilket ben hittas fissura orbitalis superior och vilka strukturer passerar igenom denna öppning? (4 nerver, 2 vener)
v. Opthalmicus superior och inferior. N III (n. oculomotorius) N IV (n. Trochlearis) N V:1 (n. Opthalmicus N VI (n. abducens)
58
Celler i epidermis:
* Keratinocyter * Melanocyter * Langerhans celler * Merkelceller
59
Till vilken grad består en fullt differentierad keratinocyt av keratin?
Fullt differentierade keratinocyter består till 85% av keratin
60
Melanin bildas från vilken aminosyra?
Tyrosin
61
Vilka två enzymer krävs för att producera melanin?
Tyrosinhydroxylas som omvandlar tyrosin till 3,4-dihydroxyphenylalanin (DOPA) och tyrosinas som omvandlar DOPA till melanin.
62
Epidermis lager:
Stratum Basale, Stratum Spinosum, Stratum Granulosum, Stratum Lucidum (endast i tjock hud) och stratum Corneum.
63
Dermis Lager:
Stratum Papillare och Stratum Reticulare
64
Skillnader mellan Merokrina och Apokrina svettkörtlar:
* Apokrina svettkörtlar stimuleras av noradrenalin medans merokrina svettkörtlar stimuleras av acetylcholin. * Merokrina svettkörtlar har ’clear cells’ (vattnig sekretion), ’dark cells’ (proteinrik sekretion) och myoepiteliala celler (kontraktila epiteliala celler), medans apokrina endast har dark cells och myoepiteliala celler. * Apokrina har mycket större lumen. Har även feromoner i proteinrika sekretet.
65
Redogör för njurens endokrina funktioner (producerar 2 hormoner):
* Syntes och sekretion av erythropoeitin (EPO) (fibroblast-lika celler mellan njurbark och njurmärg). * Syntes och sekretion av renin (juxtaglomerulära celler)
66
Redogör för nefronets delar:
1. Glomerulus + Bowmans kapsel 2. Proximala vindlade tubuli 3. Proximala raka tubuli 4. Henle’s tunna descenderade slynga 5. Henle’s tunna ascenderade slynga 6. Henle’s tjocka ascenderade slynga (TAL) 7. Macula densa i TAL 8. Distala vindlade tubuli 9. Anslutande tubuli (’connecting tubule’) 10. Samlingsrör i cortex 11. Samlingsrör i yttre medulla 12. Samlingsrör i inre medulla
67
Hur kan man skilja på distala och proximala vindlande tubuli?
Proximala tubuli: * Högt kubiskt epitel * Eosinofil cytoplasma * Borstbräm = mikrovilli * Färre cellkärnor Distala tubuli: * Lägre kubiskt epitel * Mindre eosinofil cytoplasma * Ingen borstbräm * Fler cellkärnor
68
Redogör för cellerna som kan hittas i juxtaglomerulära apparaten:
* Macula densa: - Modifierade tubulusceller i distala tubuli pars convoluta. - Avkännare (sensor) för Na + -koncentrationen i lumen i distala tubuli. - Signalerar till afferenta arterioler att minska blodflödesresistansen så att det hydrostatiska trycket ökar i glomeruli och därmed normalisera GFR (glomerular filtration rate). - Signalerar till juxtraglomerulära celler att öka frisättningen av renin. * Juxtaglomerulära celler: - Modifierade glatta muskelceller i afferenta arterioli. - Sekretoriska granula som innehåller renin. - Renin är ett proteolytiskt enzym som omvandlar angiotensinogen I till angiotensin II * Extraglomerulära mesangiala celler: - Signalerar till glatta muskelceller i afferenta arteriolen att kontrahera.
69
Epitel i njuren:
Skiv-/plattepitel * Bowmans kapsel (parietala bladet) * Tunna segmenet av Henles slynga Kubiskt epitel * Tubuli (större delen) Cylindriskt epitel * Macula densa * Samlingsrör (större delen) * Papillspetsen Övergångsepitel * Allting efter Calyx minor.
70
Vilka tungpapiller finns och vilka/vilken har smaklökar?
* Papilla Fungiforme (smaklökar) * Papilla Circumvallate (smaklökar) * Papilla Filliforme (har inte smaklökar) * Papilla Foliate (smaklökar)
71
Gommen (palatum) består av två delar, vilka är dessa och vad skiljer dem åt?
Hård främre del (palatum durum) och en mjuk bakre del (palatum molle). Palatum durum saknar tela submucosa vilket gör den hårdare.
72
Vilka tonsiller utgör Waldeyer's svalgring?
Tonsilla palatina, tonsilla lingualis och tonsilla pharyngea.
73
Pharynx kan delas in i tre delar, vilka?
nasopharynx (pars nasalis; epipharynx), oropharynx (pars oralis) och hypopharynx (pars laryngea).
BV3
flashcards
Decks in class (14)
# Cards
Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2026 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions