Sammanfattning Flashcards

(148 cards)

1
Q

Vad är högriskstrategi?

A

Fokuserar på individer med särskilt hög risk att utveckla sjukdom. T.ex BMI eller ärftlighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är populationsstrategi?

A

Insatser inriktade för hela befolkningen, sänka den genomsnittliga risken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är KASAM?

A

Känsla av sammanhang
(Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är hälsopromotion?

A

Förbättra och kontrollera sin egen hälsa. Främja hälsa, inte bara förebygga sjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge exempel på samhällsförebyggande promotion?

A

Rökförbud på offentliga platser, åldersgränser, sockerskatt. Bygga gång- och cykelvägar, parker, aktivitetsytor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

WHO:s definition av hälsa

A

“Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande….”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär objektiv bedömning?

A

Observerbar data, mätbar data. T.ex vitala parametrar, hudkostym/hudfärg, labvärden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär subjektiv bedömning?

A

Patientens smärtskattning/upplevelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Subjektiv och objektiv bedömning stämmer inte alltid överens, vad kan det bero på?

A

Olika smärttrösklar, copingstrategier, livserfarenheter. Någon med dåliga värden kan ändå uppleva hög livskvalitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka sjukdomar är vanligast hos flyktingar och migranter?

A

PTSD, depression, undernäring, infektionssjukdomar som hepatit B och TBC.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför kan flyktingar/migranter ha problem?

A

Osäkra boendeförhållanden, ekonomisk utsatthet, begränsad tillgång till arbete, utbildning, socialt nätverk. Vaccinationsbrist. Språkbarriärer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kan socioekonomisk status vara?

A

Yrke, utbildning, inkomst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kan medellivslängd påverkas?

A

Kön, boendeform, utbildningsnivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är QALY?

A

Quality adjusted Life-year
Väger samman hur länge en person lever och hur bra livet är under tiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan vara relevanta faktorer inom intersektionalitet?

A

Spiritualitet, kön, ålder, etnicitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka faktorer kan vara ickerelevanta för intersektionalitet?

A

Glasögon, kroppslängd, hårlängd, om man går eller kör bil till jobbet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är salutogenes?

A

Fokuserar på hälsan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär kohortstudie?

A

Studera en grupp individer under en period när de har varit utsatta för något?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär descriptive study?

A

Förekomsten av ett specifikt tillstånd i en specifik population.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är patogenesis?

A

Fokuserar på det sjuka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär relative risks?

A

Beskriver hur troligt det är att en person kommer utveckla ett tillstånd efter att ha varit utsatta för något som någon annan inte varit utsatt för.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär ecological study?

A

En observationsstudie på grupper av personer/populationer istället för på individer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär social gradient in health?

A

Beskriver ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad kan det finnas för skillnader mellan länder när det gäller läkemedelskostnader?

A

Länder med stark primärvård, förebyggande arbete och generikaanvändning har ofta lägre läkemedelskonstnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vad innebär SES (social gradient)?
Högre SES -> bättre hälsa
26
Vad innebär pharmaceutal spending?
Skillnader mellan läkemedelskostnader kan leda till ojämlik tillgång, ekonomisk belastning på patienter och varierande kvalitet i vården. -> hälsoklyftor i världen -> spridning av sjukdomar -> har inte råd med läkemedel
27
Orsaker till fler dödsfall i t.ex cancer kan bero på...
..sämre tillgång till tidig diagnostik, screening, begränsad tillgång till behandling.
28
Hur kan livsstilfaktorer påverka risken att drabbas av cancer?
Tobaksbruk och kost/inaktiv livsstil kan öka risken. - Ålder och kön har påverkan.
29
Ge exempel på sjukdomsförebyggande interventioner ..
Vaccinationsprogram & tobaksförebyggande insatser
30
Vad innebar Ottawakonferensen?
fokuserade på hälsofrämjande arbete. Resultatet: Ottawa stadgan, bygga sund offentlig politik, skapa stödjande miljöer. Påverkan: gav ett internationellt ramverk. Förebyggande arbete. Jämlikhet för hälsa.
31
Vad kan vara miljöpåverkande när det gäller hälsa?
Socioekonomi, geografi, kultur, politik, lagstiftning.
32
Vad är "marmots status syndrome"?
Din plats på den sociala skolan påverkar hälsan direkt.
33
Vad är selektionshypotesen?
Hälsa påverkar vilken klass man hamnar i
34
Vad kan vara psykosocialt inom hälsa?
Stress, kontroll och social status påverkar hälsan.
35
Vad innebär selektionsförklaringen till hälsoojämlikhet?
Att hälsan påverkar social position — inte tvärtom. Dålig hälsa → lägre inkomst/social position.
36
Vad innebär artefaktförklaringen till hälsoojämlikhet?
Skillnader i hälsa beror på hur data mäts eller samlas in, inte verkliga skillnader.
37
Vad innebär livsloppsförklaringar till hälsoojämlikhet?
Hälsan formas av livets alla faser. Tidiga villkor (t.ex. fattig barndom) påverkar hälsa i vuxenlivet.
38
Vad innebär den neo‑materialistiska förklaringen till hälsoojämlikhet?
Materiella och strukturella faktorer som bostad, utbildning, arbete, vård och ekonomi påverkar hälsan.
39
Vad innebär psykosociala förklaringar till hälsoojämlikhet?
Stress, kontroll, social status. Låg status → kronisk stress → sämre hälsa.
40
Vad ingår i samhällsperspektivet på hälsa?
Välfärdssystem, lagstiftning, bostadspolitik, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård.
41
Vad ingår i grupperspektivet på hälsa?
Sociala och strukturella faktorer: utbildning, inkomst, yrke, kön, etnicitet, migration.
42
Vad ingår i individperspektivet på hälsa?
Genetik, ålder, kön, livsstil, psykisk hälsa, hälsobeteenden (t.ex. rökning → ökad risk).
43
Vad är QALY?
Kvalitetsjusterade levnadsår. Livslängd × livskvalitet (0–1). Ex: 1 år × 0,5 = 0,5 QALY.
44
Vad är ICER?
Kostnad per vunnen hälsoeffekt (oftast QALY). Formel: (Kostnad ny − Kostnad alternativ) / (Effekt ny − Effekt alternativ).
45
Vad är CMA (Cost-Minimization Analysis)?
En analys som används när alternativen har samma hälsoeffekt och man väljer det billigaste.
46
När används CMA?
När två eller fler alternativ ger identisk hälsoeffekt.
47
Vad fokuserar CMA på?
Endast kostnader.
48
Exempel på CMA?
Två läkemedel med samma effekt → välj det billigaste.
49
Vad är CEA (Cost-Effectiveness Analysis)?
En analys som jämför kostnad i relation till en naturlig hälsoeffekt.
50
Vilka effektmått används i CEA?
Vunna levnadsår, undvikna sjukdomsfall.
51
Vad blir resultatet i CEA?
Kostnad per effekt, t.ex. . kronor per räddat liv.
52
Vad är ICER?
Incremental Cost-Effectiveness Ratio.
53
Vad är CUA (Cost-Utility Analysis)?
En typ av CEA där effekten mäts i QALY.
54
Vad blir resultatet i CUA?
Kostnad per QALY.
55
Varför används CUA ofta i vården?
För att det inkluderar både livskvalitet och livslängd.
56
Vad är CBA (Cost-Benefit Analysis)?
En analys där både kostnader och effekter mäts i pengar.
57
Vad möjliggör CBA?
Jämförelser mellan vårdinsatser och andra samhällsinsatser.
58
Vad är intersektionalitet?
Hur sociala kategorier samverkar och påverkar makt, normer och livsvillkor
59
Vad är subjektiv hälsa?
Individens egen upplevelse av fysisk och psykisk hälsa.
60
Vad är objektiv hälsa?
Mätbara medicinska data: diagnoser, labbvärden, kliniska fynd.
61
Vad händer när subjektiv och objektiv hälsa krockar?
Det kan leda till missförstånd, bristande tillit och att individens behov förbises.
62
Ge exempel på sjukdomsförebyggande insatser.
Vaccinationer, screening, levnadsvanesamtal, FaR, hygienrutiner, utbildningar.
63
Vad är hälsopromotion?
Arbete som stärker individers och gruppers förmåga att förbättra sin egen hälsa.
64
Vad står KASAM för?
Känsla av sammanhang.
65
Vilka tre delar ingår i KASAM?
Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet.
66
Vad innebär begriplighet i KASAM?
Att världen är förståelig och går att förutse.
67
Vad innebär hanterbarhet i KASAM?
Att man har resurser för att hantera utmaningar.
68
Vad innebär meningsfullhet i KASAM?
Att man känner delaktighet och ser mening i utmaningar.
69
Vad är populationsstrategi?
Insatser riktade till hela befolkningen; liten risk hos många → stor total effekt.
70
Vad är högriskstrategi?
Insatser riktade till individer med hög risk; stor individuell effekt men mindre befolkningseffekt.
71
Vad betyder salutogenes?
Läran om hälsans ursprung – vad som skapar och bibehåller hälsa.
72
Vad är patogenes?
Det som orsakar sjukdom.
73
Vad är incidens?
Antalet nya fall under en viss tidsperiod.
74
Vad är prevalens?
Andelen som har en sjukdom vid en given tidpunkt.
75
Ge exempel på miljörisker.
Våld i nära relationer, migration, krig, klimatkriser.
76
Ge exempel på miljöhinder.
Fattigdom, diskriminering, språkbarriärer, bristande tillgång till vård.
77
Ge exempel på miljöresurser.
Utbildning, hälso- och sjukvård, socialt stöd, ekonomisk trygghet.
78
Vilka hälsoproblem är vanliga vid migration?
PTSD, depression, ångest, psykoser, kroniska sjukdomar, infektionssjukdomar.
79
Vad är en kohortstudie?
En studie där en grupp följs över tid för att se hur exponering påverkar utfall.
80
Vad är sociala gradienter i hälsa?
Att hälsa och livslängd minskar för varje steg ned på den socioekonomiska stegen.
81
Ge exempel på socioekonomiska faktorer.
Utbildning, inkomst, yrke, bostadsområde, kön, etnicitet.
82
Vad är en beskrivande studie?
En observationsstudie som beskriver förekomst, utbredning och egenskaper: vad, vem, var, när.
83
Vad är relativ risk (RR)? Exempel på RR-beräkning:
Risken i behandlingsgrupp dividerat med risken i kontrollgrupp.Risk 10% / 15% = 0,67.
84
Vad är pharmaceutical spending?
Andel av ett lands totala vårdkostnader som går till läkemedel.
85
Vad var Ottawa-konferensen?
Konferens som lade grunden för Ottawa-stadgan om hälsofrämjande arbete.
86
Vad innehåller Ottawa-stadgan?
Bygga sund offentlig politik, skapa stödjande miljöer, internationellt ramverk för prevention och jämlik hälsa.
87
Vad är alternativkostnad?
Värdet av det näst bästa alternativet man avstår från.
88
Vad speglar barnadödlighet?
Tillgång till sjukvård, mödra- och förlossningsvård, näringsstatus, utbildningsnivå (särskilt hos mammor).
89
Vad innebär intersektionalitet?
Hur flera identiteter och maktordningar korsas och formar livsvillkor, privilegier och diskriminering.
90
Vad är en befolkningsstrategi?
En strategi som riktas till hela befolkningen för att minska risker brett och skapa stor total folkhälsoeffekt.
91
Ge två exempel på befolkningsstrategi.
Rökfria offentliga miljöer; folkhälsokampanjer om fysisk aktivitet.
92
Ge två exempel på högriskstrategi.
Blodtrycksbehandling vid hypertoni; riktade alkoholinterventioner för riskbrukare.
93
Vad är huvudskillnaden mellan befolkningsstrategi och högriskstrategi?
Befolkningsstrategi → liten riskminskning hos många. Högriskstrategi → stor riskminskning hos få.
94
Vilket epidemiologiskt begrepp beskriver att 15 % av kvinnorna och 16 % av männen är obesitas år 2018?
Prevalens – andelen i en population som har ett tillstånd vid en viss tidpunkt.
95
Vad är syftet med QALY?
Att kombinera livslängd och livskvalitet i ett gemensamt mått för hälsoekonomiska utvärderingar.
96
Vad kan hända om objektiv hälsa är dålig men subjektiv hälsa är god?
Låg behandlingsmotivation, risk för försämring, bristande insikt.
97
Vad är sociala determinanter av hälsa?
Samhälleliga och strukturella faktorer som påverkar människors livsvillkor och hälsa.
98
Ge fyra exempel på sociala determinanter av hälsa.
Utbildningsnivå; inkomst; arbetsvillkor; bostadsområde.
99
Varför är sociala determinanter viktiga?
De formar möjligheter, resurser och risker som påverkar hälsa över livsloppet.
100
Varför behövs hälsoekonomiska utvärderingar?
För att resurserna är begränsade och måste användas där de ger mest hälsa per krona.
101
Vad möjliggör hälsoekonomiska utvärderingar?
Systematiska jämförelser mellan olika behandlingar och folkhälsoinsatser.
102
Hur bidrar hälsoekonomiska utvärderingar till beslutsfattande?
De ger underlag för kostnadseffektiva, transparenta och rättvisa prioriteringar.
103
Hur kan hälsoekonomiska utvärderingar främja jämlik hälsa?
Genom att visa vilka insatser som ger störst nytta för utsatta grupper.
104
Varför är hälsoekonomiska utvärderingar viktiga i folkhälsoarbete?
De motiverar investeringar i prevention och långsiktigt hållbara insatser.
105
Vilka psykiska tillstånd ska man vara särskilt uppmärksam på hos personer som flytt?
PTSD, depression, ångest, psykoser.
106
Vilka infektionssjukdomar är vanliga hos personer som flytt?
Tuberkulos, hepatit, parasitsjukdomar, luftvägsinfektioner.
107
Varför är dessa tillstånd vanliga hos personer som flytt?
Trauma, brist på vård, trångboddhet, undernäring, avbruten behandling.
108
Vad betyder “the inverse care law”?
Att de som har störst behov av vård ofta får minst tillgång till den.
109
Vad leder inverse care law till?
Ökad ojämlikhet i hälsa och sämre vård för utsatta grupper.
110
Vad är det patogenetiska perspektivet?
Ett perspektiv som fokuserar på sjukdomens orsaker, riskfaktorer och hur sjukdom kan förebyggas eller behandlas.
111
Vad är det salutogena perspektivet?
Ett perspektiv som fokuserar på vad som skapar och stärker hälsa, med fokus på individens resurser.
112
Hur arbetar man holistiskt i mötet med patienten?
Lyssna aktivt, utforska livssituation, arbeta personcentrerat och stärka patientens egna resurser.
113
Vad betyder Relative Risk (RR)?
Ett mått som jämför risken för ett utfall mellan två grupper.
114
Hur skiljer sig prevalens från incidens?
Prevalens = hur många som har sjukdomen. Incidens = hur många nya fall som uppstår.
115
Vilket begrepp beskriver ojämlikhet i hälsa mellan grupper i samhället?
Sociala gradienter i hälsa.
116
Vilka faktorer påverkar sociala gradienter?
Utbildning, inkomst, yrke, bostadsområde, kön, etnicitet.
117
Vilka sjukdomar dominerar i höginkomstländer?
Icke smittsamma sjukdomar (NCDs) som hjärt–kärlsjukdom, cancer och diabetes.
118
Varför dominerar NCDs i höginkomstländer?
Åldrande befolkning och livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet, kost och rökning.
119
Vilka sjukdomar dominerar i låginkomstländer?
Smittsamma sjukdomar (communicable diseases) som HIV, malaria och tuberkulos.
120
Varför dominerar smittsamma sjukdomar i låginkomstländer?
Fattigdom, brist på vård, dålig sanitet, undernäring och instabilitet.
121
Hur påverkar bostäder hälsa?
Genom att påverka trygghet, smittspridning, luftkvalitet och psykiskt välbefinnande.
122
Ge två exempel på hur bostäder påverkar hälsa.
Trångboddhet; fukt och mögel i bostaden.
123
Vad är viktigt att tänka på som vårdpersonal vid möte med migranter?
Kulturell förståelse och tydlig kommunikation (tolk vid behov).
124
Direkta kostnader Indirekta kostnader
* Kostnader inom vården (läkemedel, besök, operationer). * Kostnader utanför vården (sjukskrivning, produktionsbortfall).
125
Vad är viktigt att granska i en hälsoekonomisk utvärdering?
Metod, antaganden, perspektiv och datakvalitet.
126
Vad innebär generaliserbarhet?
Om resultaten kan överföras till andra länder eller populationer.
127
Vad säger hög barnadödlighet om ett lands nuvarande hälsa?
Bristande vård, fattigdom, infektioner, undernäring och ojämlikhet.
128
Vad är intersektionalitet?
Ett perspektiv som visar hur olika sociala kategorier samverkar och påverkar människors livsvillkor och hälsa.
129
Varför är intersektionalitet viktigt för jämlik vård?
Det synliggör vilka patienter som riskerar att missgynnas och behöver extra stöd.
130
Vad var fokus i Ottawa 1986?
Hälsofrämjande arbete och hur samhällen kan skapa förutsättningar för hälsa.
131
Varför har Ottawa‑deklarationen haft stor påverkan?
Den gav en global ram för hälsofrämjande arbete och betonade prevention och empowerment.
132
Vilket mått används ofta för att mäta kostnadseffektivitet i vården?
ICER – Inkrementell kostnadseffektivitetskvot
133
Vad står ICER för?
Incremental Cost‑Effectiveness Ratio (Inkrementell kostnadseffektivitetskvot)
134
Hur beräknas ICER?
Kostnad ny behandling - kostnad jämförelse --------------------------------------------------------------- Effekt ny behandling - Effekt jämförelse
135
Ge ett exempel på en insats som främst är sjukdomsförebyggande (ej hälsofrämjande).
Vaccinationsprogram mot influensa, HPV eller mässling.
136
Vad är ”life expectancy at birth”?
Det genomsnittliga antal år en person förväntas leva från födseln.
137
Vad är ”healthy life expectancy”?
Det genomsnittliga antal år en person förväntas leva utan sjukdom eller funktionsnedsättning.
138
Varför varierar nivåerna mellan länder eller grupper?
Skillnader i: tillgång till vård levnadsvanor socioekonomiska villkor arbetsmiljö utbildning sociala resurser
139
Varför skiljer sig läkemedelspriser mellan länder?
Länder förhandlar olika bra, har olika regler och olika grad av statlig prisstyrning.
140
Varför påverkar befolkningens ålder läkemedelskostnader?
Äldre befolkningar använder fler läkemedel → högre andel av vårdbudgeten går till läkemedel.
141
Hur påverkar sjukdomsbördan läkemedelskostnader?
Länder med mycket kronisk sjukdom (t.ex. diabetes, hjärt‑kärl) använder mer läkemedel → högre andel.
142
Vad kan höga kostnader leda till för patienter?
Sämre tillgång till nya läkemedel, högre egenkostnader och risk för ojämlik vård.
143
Hur påverkar skillnaderna global jämlikhet?
Stora skillnader skapar globala hälsoklyftor där rika länder får avancerade behandlingar och fattigare länder halkar efter.
144
Övergripande faktor: Socioekonomiska skillnader
Regioner med lägre utbildning, lägre inkomster och sämre levnadsvillkor har högre cancerdödlighet.
145
Ge två exempel på livsstilsfaktorer eller demografiska faktorer som kan påverka risken att drabbas av cancer.
Livsstil: Rökning och alkohol Demografisk: Ålder (risken ökar med åldern) och kön (män drabbas för vissa saker)
146
Hälsopromotion och sjukdomsförebyggande är begrepp som ibland blandas ihop. Definiera hälsopromotion kort och konsist.
Hälsopromotion är ett resurs- och friskfokuserat arbetssätt som syftar till att stärka individers och gruppers möjligheter att ta kontroll över och förbättra sin hälsa, genom att påverka livsvillkor, miljö och samhällsstrukturer – inte enbart genom att förebygga sjukdom.
147
Ge två exempel på hälsofrämjande interventioner
Skapande av stödjande miljöer, till exempel säkra gång- och cykelvägar som underlättar fysisk aktivitet i vardagen. Stärkande av individers resurser och empowerment, till exempel utbildningsinsatser som ökar hälsolitteracitet och egenmakt kring kost, motion eller stresshantering.
148
Ge två exempel på sjukdomsförebyggande interventioner.
Vaccinationsprogram och screening