Sjukdomslära Flashcards

(121 cards)

1
Q

Cancer patofysiologi

A

Cancer kännetecknas generellt som skadade eller muterade celler som växer och delar sig ohämmat. Vanligtvis är cellernas uppgift att agera som kroppens byggstenar genom ämnesomsättning, cellandning, proteinsyntes, celldelning och signalering samt avfallshantering. Cancer är per definition elakartat och kännetecknas av en okontrollerad celldelning som ofta leder till tumör. Dessa kan liknas med knölar. Om tumören är godartad är den lokal och om den är elakartad så sprider den sig genom metastas. Alla cancerceller befinner sig inte alltid i en tumör - i leukemi rör de sig ex i blodet.

En cancercell kännetecknas bland annat av förlorad kontroll över celldelningen, alltså att den delar sig obegränsat, samt att den inte genomgår apoptos vilket normalt fungerande celler gör. Alla kroppens celler kan utvecklas till cancerceller och denna omvandling regleras av olika carcinogener = de olika påverkande faktorerna som tex virus eller kemiska ämnen. En del cancerceller producerar de tillväxtfaktorer som stimulerar den egna spridningen och en kontinuerlig auto stimulering tar form.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Cancer fysiska symtom

A

Fysiska symtom
Knölar
blödningar utan känd orsak
Förändringar i huden - födelsemärke
Sår som uppkommit utan känd anledning
Förstoppning eller diarre
Långvarig hosta eller heshet
Svårigheter med att svälja
Problem med att kissa
Långvarig feber
Dålig aptit och ofrivillig viktnedgång
Huvudvärk
Ont i ryggen
Trötthet
Anemi - blodets förmåga att transportera syre är kraftigt nedsatt och kan förekomma vid flera typer av cancer
Synproblem
Svullna lymfkörtlar
Ont i magen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Cancer psykiska symtom

A

Psykiska symtom
Depression
Ångest
Sorg
Personlighetsförändringar
Ilska
Tankar om döden
Panikattacker
Förvirringstillstånd / Delirium
PTSD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Bröstcancer riskfaktorer

A

Hormonella faktorer
- Höga nivåer av östrogen stimulerar celldelning i bröstvävnad
Lång östrogenexponering
- Tidig menstruation
- Sent klimakterium
- Hormonbehandling
Hormonell obalans
- Högt östrogen i förhållande till progesteron
- Stress och rubbad HPA-axel
Livsstilsfaktorer
- Alkohol ökar östrogennivåer
- Rökning orsakar DNA-skador i bröstvävnad
Genetiska faktorer
- Mutationer i BRCA1 & BRCA2
Demografiska faktorer
- Kvinnligt kön
- Högre ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Bröstcancer friskfaktorer

A

Primära
Normala BRCA1&2 gener som reparerar DNA
Graviditet och flera födslar leder till färre menstruationscykler
Amning leder till lägre östrogennivåer

Sekundära
Mammografiscreening
Självundersökning av brösten
Stressreduktion som kan stödja immunförsvaret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Bröstcancer behandling

A

Behandling beror på vilken form av bröstcancer vilket påverkas av om tumörerna har östradiol receptorer eller inte. Om tumören har östradiol receptorer behövde de östradiol för att stimuleras och växa.
Behandling :
Att ge antiöstradiol. -> Det kan minska tillväxten av tumören genom att blockera receptorerna för östrogen.
Avlägsna äggstockar för att minska produktionen av östradiol.
För de tumörer som ej har östradiol receptorer används en annan behandling.
Behandling:
Cytostatika. Detta föregår eventuell bröstbevarande kirurgi eller mastektomi (då endast en del av bröstet som omfattar tumören tas bort) på båda typerna.
Strålbehandling genomförts slutligen för att minska risken för återfall och döda de cancerceller som omger operationsområdet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Bröstcancer livsstilsrelaterade åtgärder

A

Fysisk aktivitet -> minskar trötthet, förbättrar fysisk funktion och ökar välmående
Patientutbildning med info om biverkningar
Minska / undvika alkohol och rökning
Övervikt
God kost och sömn -> bra immunförsvar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Prostatacancer riskfaktorer

A

Ålder
Vanligast efter 70
Biologiskt kön
Drabbar personer med prostata
Genetik
Mutationer i BRCA och HOXB13
Livsstilsfaktorer
Rökning
Kost rik på animalistiska produkter och mättat fett
Högt BMI / obesitas
Låga nivåer av D-vitamin
Kan påverka celldelning och apoptos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Prostatacancer friskfaktorer

A

Normalvikt BMI 18,5-24,9
Kunskap om symtom och screening
Regelbundna kontroller hos läkare
Bäckenbottenträning kan lindra symtom vid sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Prostatacancer behandling

A

Behandlingen beror på cancerns stadium och patientens förutsättningar. Beroende på patientens ålder, hälsotillstånd och tumörens aggressivitet kan målet vara att bota, bromsa eller symtomlindra.

Vid långsamt växande prostatacancer som inte ger symtom kan man avstå från omedelbar behandling till förmån för regelbundna kontroller tills dess att cancern börjar visa tecken på att utvecklas negativt.
När cancern är begränsad till prostatan kan prostatakörteln med ett kirurgiskt ingrepp opereras bort helt.
Strålbehandling ges både som botande behandling och vid återfall ofta i samband med testosteron-sänkande hormonbehandling.
Cytostatika botar sällan sjukdomen helt men kan lindra och förlänga livet. Behandlingen är ofta smärtsam och används främst vid avancerad eller spridd cancer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Prostatacancer livsstilsrelaterade åtgärder

A

Sunda kostvanor
Regelbunden fysisk aktivitet
Hälsosam livsstil -> lägre insulinnivåer, minskad risk för inflammation, förbättrad immunfunktion och bättre förutsättningar för DNA-reparation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tjocktarmscancer riskfaktorer

A

Övervikt och obesitas
Hormonförändringar
Insulinresistens
Kronisk inflammation
Kost
Högt intag av rött och processat kött
Låg fiberhalt i kosten
Alkohol
DNA-metylering
Oxidativ stress
Stillasittande livsstil
Kan öka risken upp till cirka 45%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tjocktarmscancer friskfaktorer

A

Fiberrik kost
Fullkorn
Frukt
Grönsaker
Kalcium och mejeriprodukter
Fysisk aktivitet
Minskar risken med ca 20-40 %
Förbättrar tarmrörelse och minskar kontakt med cancerogener
Hälsosam vikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Tjocktarmscancer behandling

A

Behandling av kolorektal cancer kan vara olika kombinationer av kirurgi, strålbehandling och kemoterapi. Beroende på var i tarmen cancern har sin utgångspunkt kan man välja olika behandlingsmetoder.

Vid cancer som är lokal och situerad i tarmväggen kan det räcka att operera bort tumören samt lymfkörtlar i närliggande områden.
Vid cancer som är malign och sprider sig kan det krävas behandling med riktad strålning, kemoterapi eller läkemedel som hämmar tillväxt av blodkärl till tumören vilket leder till näringsbrist i tumören.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Tjocktarmscancer livsstilsrelaterade åtgärder

A

Rökning
Övervikt
Alkoholkonsumtion
Matvanor
Fysisk aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hudcancer riskfaktorer

A

UV-strålning
ORsakar DNA-skador
Skapar fria radikaler som leder till oxidativ stress
Genetiska och biologiska faktorer
Ljus hud eller rött/ljust hår
Många eller stora födelsemärken
Ärftlighet
Solskador
Upprepade solskador särskilt i barndomen
Solarium
Geografisk plats
Områden med stark solstrålning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hudcancer friskfaktorer

A

Primär prevention
Undvika stark sol mitt på dagen
Skyddande kläder
Solskyddsmedel med hög SPF
Undvika solarium
Skydda barns hud
Sekundär prevention
Regelbundna hudkontroller
ABCDE-regeln:
Asymmetry
Border
Color
Diameter
Evolution
Dermatoskopi hos vårdpersonal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hudcancer behandling

A

Vid misstanke om melanom (hudförändring) undersöker man huden via dermaskopi eller biopsi. Efter en ställd diagnos sker behandling främst genom operation och strålbehandling. Den vanligaste behandlingen av hudcancer är kirurgi där tumören opereras bort. När kirurgi inte är möjlig kan strålbehandling användas, alternativt som ett komplement till kirurgi. Strålningen används för att döda cancercellerna lokalt. Vid mer avancerad hudcancer används läkemedelsbehandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hudcancer livsstilsrelaterade åtgärder

A

Minska exponering för UV-strålning
Används skyddande plagg
Sök skugga
Solskyddsmedel med hög SPF
Undvik solarium
Extra uppmärksam på hudförändringar.
Sund och balanserad livsstil som främjar optimal funktion av immunsystemet såsom bra kost, sömn, träning och undvikande av rökning och alkohol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Astma bakgrund

A

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna
Man kan ha allergisk eller icke-allergisk astma.

Allergisk astma
Vanligaste formen
Debuterar ofta i barndom eller ungdom
Inflammatoriska reaktionen utlöses av allergener och immunförsvaret reagerar på ämnen som egentligen är ofarliga - kroppen misstolkar ämnena som patogen.
Vad händer:
Kroppen bildar IgE-antikroppar (igenkännings markör)
IgE fäster på mastceller (larm stationer fyllda med inflammatoriska ämnen) i luftvägarna
Vid ny kontakt med allergenet kommer larmet att gå - mastcellerna tömmer sitt innehåll.
I luftvägarna orsakar de frisatta ämnena bronkospasm, ökad slemproduktion och svullnad av slemhinnan

Icke-allergisk astma
Debuterar oftare i vuxen ålder
Inte kopplad till allergi
Inflammatoriska processen utlöses av:
luftvägsinfektion
fysisk träning
kyla
tobaksrök och andra irriterande ämnen.
Till skillnad från allergisk astma finns ingen IgE-medierad allergisk reaktion - trots detta leder inflammationen till liknande strukturella och funktionella förändringar i luftvägarna som vid allergisk astma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

astma patofysiologi

A

Inflammation i luftvägarna -> slemhinnan i luftvägarna blir svullen, blodkärlen mer genomsläppliga och det ansamlas immunceller. Luftvägarna blir extra känsliga
Bronkiell hyperaktivitet - luftvägarna är inflammerade och överreagerar på sådant som normalt inte är farligt
Luftvägsobstruktion (det som ger symtom):
Bronkospasm - glatt muskulatur kring luftvägarna drar ihop sig och luftvägarna blir smalare
Ökad slemproduktion
Svullnad av slemhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Astma fysiska symtom

A

Anfall som gör det svårt at andas
Andning med pipande eller väsande ljud
Långvarig hosta vid förkylning
Långvariga hosta utan förklaring ofta på natten
Tung andning och hosta vid fysisk träning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Astma psykiska symtom

A

Oro för symtom
Ångest
Depression
Begränsad i vardagen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Astma riskfaktorer

A

Genetik
Genetiska faktorer och miljöfaktorer samspelar och interagerar med varandra
Gener påverkar innersta lagret av luftsystemets stressrespons och epitelbarrär funktion. Generna gör att luftvägarna blir mer sårbara för virus och allergener + påverkar känsligheten för inflammationer
Ärftlighet av atopi = benägenheten att bilda särskild typ av antikroppar (IgE) mot annars ofarliga ämnen i miljön. Om en person har en allergi kommer upprepade exponeringar ge ökad risk för allergisk inflammation och ökad känslighet i luftvägarna.
Miljö
Genetiska faktorer och miljöfaktorer samspelar och interagerar med varandra
Rökning
Luftföroreningar
Exponering för skadliga ämnen som trädamm, mögel, kväveoxider och ozon
Livsstilsrelaterade faktorer & rökning
Låg grad av fysisk aktivitet
Fetma
Kost
Aktiv rökning
Lungvägsinfektion
Astma som kommer tidigt i livet orsakas av en luftvägsinfektion som RS-virus - fler pojkar
Risk ökar om mamman rökt under graviditet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Astma friskfaktorer
Primär prevention Bra att undvika riskfaktorerna Undvik rökning och luftföroreningar Mer vanligt i städer än glesbyggd Obesitas = risk Friskfaktor är att bo med pälsdjur Sekundär prevention Tidig diagnostik Regelbunden uppföljning Optimerad läkemedelsbehandling Identifiering och minskning av utlösande faktorer
26
Astma medicinska vårdinsatser och behandlingar
Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom som i dagsläget inte kan botas. Behandling syftar inte till att bota utan till att kontrollera sjukdom så man kan leva symtomfritt med normal lungfunktion. Barn kan växa ifrån astma då deras luftvägar blir bredare när de växer, immunförsvaret mognar, man får färre luftvägsinfektioner och astma i barndomen är i vissa fall tillfällig. Diagnostik och utredning: Obehandlad astma kan leda till att personen utvecklar KOL. Vanliga undersökningar vid astma är spirometri = en lungfunktionsundersökning Regelbundna uppföljningar är viktiga Vid behov kan psykologiskt stöd erbjudas för att minska ångest. Vid astma kan även följande undersökningar användas: PEF-mätning som mäter hur snabbt luft kan blåsas ut NO-test visar graden av inflammation i luftvägarna Allergiutredning som är viktig vid misstanke om allergisk astma. Läkemedelsbehandling: Det används i luftrörsvidgande läkemedel. Inflammationsdämpande läkemedel ( kortison). Det dämpar den kroniska inflammationen, det läker den irriterade slemhinnan och minskar känsligheten i luftrören Vid allergisk astma finns behandlingen allergenspecifik immunterapi som i dagsläget är den enda behandlingen som påverkar orsaken till allergin. Behandlingen ges antingen i form av tabletter eller som injektioner.
27
Astma livsstilsrelaterade åtgärder
Sluta röka Fysisk träning Hitta strategier för att få i sig näring Kartlägga miljö- och livsstilsfaktorer som kan förvärra astman för att minska exponering
28
KOL patofysiologi
KOL består huvudsakligen av två tillstånd: Lungemfysem Innebär att väggarna mellan lungblåsorna har antingen skadats eller brutits ner vilket leder till färre och större ineffektiva lungblåsor. Istället för en mängd separata lungblåsor skapas det en oelastisk säck vilket minskar syreupptagningsförmågan Lungemfysem förekommer när inflammationen skadar alveolerna Alveolernas elastiska fibrer bryts ned av rökning / luftföroreningar Kronisk bronkit = En långvarig inflammation i luftvägarna som oftast kännetecknas av överproduktion av slem i de övre luftvägarna Vanlig orsak är rökning Inflammation leder till att luftvägarna blir trängre och försämrar luftflödet. Skapas en slemansamling eftersom att flimmerhåren inte kan transportera bort slemmet = slemhosta I senare skede blir det en förtjockning av kärlväggarna som kan påverka gasutbytet negativt och skifta mellan syre och koldioxid - det kan leda till syrebrist i vävnader och hög koldioxidhalt.
29
KOL fysiska symtom
Symtomen utvecklas långsamt och gradvid under flera år Svårt att andas och lätt andfådd Känsla av trötthet och mindre ork Allt oftare behov att hosta slem Får ofta infektioner i luftvägarna Pipande andning Dyspné
30
KOL psykiska symtom
Många upplever socialt stigma pga rökning Rökning kan ha vart ett sätt att hantera stress och ångest Ångest Oro Nedstämdhet Depression Begränsningar i vardagen
31
KOL riskfaktorer
Rökning Dominerande riskfaktorn Irriterande ämnen påverkar slemhinnan i bronkerna och aktiverar immunförsvaret -> ansamling av inflammatoriska celler i lungvävnad. Dessa frisätter vävnadsnedbrytande enzymer som skadar lungans struktur Rökning bidrar även till ökad slemproduktion, svullnad i slemhinnan och förstoring av slemkörtlar, samtidigt som flimmerhåren skadas och slemtransporten försämras. Kombinationen av vävnadsnedbrytning, slemansamling och förträngda luftvägar leder till en ihållande luftvägsobstruktion, det vill säga ett bestående luftflödeshinder, vilket är centralt i KOL Genetik Vävnads nedbrytningen motverkas normalt av antiproteaser (bland annat enzymet AAT) som skyddar lungvävnaden mot enzymerna. Vid ärftlig brist på AAT saknas skydd som leder till ökad vävnadsdestruktion och ökad risk för tidig utveckling av emfysem Personer med svår AAT-brist som röker löper särskild stor risk att utveckla KOL Luftföroreningar Exponering för luftföroreningar och partiklar kan bidra till utveckling av KOL Preventiva åtgärder är god ventilation och personlig skyddsutrustning
32
KOL friskfaktorer
Rökstopp Vaccination mot influensa och pneumokocker Fysisk aktivitet Lungrehabilitering God nutrition Kost rik på frukt och grönsaker God näringsstatus
33
KOL medicinska vårdinsatser och behandlingar
Det går inte att bota KOL men man kan bromsa och lindra symtom. Det finns KOL-mottagningar där man arbetar med behandling som kan inkludera att sluta röka, använda inhalator och börja med fysisk träning, samt användning av läkemedel. Diagnostik och utredning Obehandlad astma kan leda till att personen utvecklar KOL. Vanliga undersökningar vid KOL är spirometri = en lungfunktionsundersökning Regelbunda uppföljningar är viktiga Vid behov kan psykologiskt stöd erbjudas för att minska ångest. Läkemedelsbehandling Det används luftrörsvidgande läkemedel. Vid KOL används inhalationsteroider (kortison) - men inte till alla patienter, främst till personer med täta försämringsperioder och samtidig astmaliknande inflammation. En del personer behöver andas in kortison för att förebygga perioder - inhalerat kortison ges alltid tillsammans med luftrörsvidgande läkemedel. Man kan även få syrgas vid en tillfällig försämring av KOL eller smärtstillande läkemedel som kan användas om man får ont av att hosta.
34
KOL livsstilsrelaterade åtgärder
Sluta röka Fysisk träning Hitta strategier för att få i sig näring Hitta tekniker för att andas lättare ex stanna upp vid andfåddhet, böja sig fram eller vila. Undvik att ligga ner
35
Hjärtsvikt patofysiologi
Hjärtsvikt uppstår när hjärtat inte orkar pumpa mängden blod som behövs för att kroppen ska fungera pga en strukturell eller funktionell avvikelse i hjärtat - cellerna får otillräckligt med näring och syre pga en minskad hjärtminutvolym eller otillräckligt tryck i hjärtats rum. Hjärtsvikt delas in i 4 klassificeringar utifrån funktion och symtom: Asymtomatisk Lätt Måttlig Allvarlig Symtom beror på kombination av försämrad pumpförmåga, ökat tryck i hjärtrummen och ett aktiverat hormonsystem Kronisk hjärtsvikt är progressiv och långsam, ofta som följd av långvarig sjukdom eller högt blodtryck. Akut hjärtsvikt är plötslig, livshotande försämring av hjärtats arbete, ofta som konsekvens av en hjärtinfarkt. Sjukdomsförloppet i hjärtsvikt är ofta långdraget och oförutsägbart
36
Hjärtsvikt fysiska symtom OCH kronisk hjärtsvikt fysiska symtom
HJÄRTSVIKT Trött Andningssvårigheter Nedsatt förmåga att utföra dagliga aktiviteter Vänsterkammarsvikt: Andnöd Ökad puls Högerkammarsvikt: Svullnad i hals Svullna ben Viktökning Vätskeansamling i lungsäcken Ring 112 vid följande: Kallsvettig KRaftig andnöd eller rosslande andning Det känns trångt eller ont i bröstet KRONISK HJÄRTSVIKT Andnöd Andnöd liggande läge Plötslig nattlig andnöd Nedsatt arbetskapacitet Utmattning Ökad tid att återhämta sig efter fysisk träning Ankelsvullnad
37
Hjärtsvikt psykiska symtom
Ångest Panikattacker Depression Insomni Delirium i vissa fall Förvirring Psykos i vissa fall Sömnlöshet Utmattning Försämrad kognitiv funktion Nedsatt arbetskapacitet
38
Hjärtsvikt riskfaktorer
Hypertoni Ischemisk hjärtsjukdom = lokal blodbrist i vävnad eller organ pga minskat blodflöde som orsakar syrebrist och vävnadsskada Diabetes Mellitus Klaffsjukdom = hjärtklaffar som inte fungerar som de ska eller medfödda hjärtfel Takyarytmi = samlingsterm för när hjärtat slår för snabbt Endokrin rubbning Toxisk påverkan = alkohol och narkotika Systemsjukdomar
39
Hjärtsvikt friskfaktorer
Primär prevention Fysisk aktivitet Tänka på livsstil Hålla nere kolesterol Undvik alkohol Inte röka Äta lagom med salt Aktiviteter för stresshantering Använd ordinerade mediciner i rätt dos Vaccin mot influensa, pneumokocker, lunginflammation & covid 19 Sekundär prevention Medvetenhet om att det finns en sjukdom att behandla Behandling som tar hänsyn till ångest och depression genom att stödja emotionellt
40
Hjärtsvikt behandling
Behandling inriktas både på att lindra symtomen och på att avlägsna orsaken till svikten med tex operation eller annan behandling av bakomliggande orsaker. Läkemedel kan hämma sammandragning av blodkärl och minska blodvolym. Flera läkemedel syftar till att minska hjärtats syrebehov vilket reducerar ärrbildning och bidrar till gynnsam omstrukturering av hjärtat och bättre pumpfunktion över tid. Vid kronisk hjärt svikt används betablockerare för att hämma det sympatiska nervsystemet och därigenom minska hjärtmuskelns syrebehov genom att sänka blodtrycket och dämpa hjärtrytmen. Diuretika ökar urinutsöndringen och sänker därigenom blodtrycket. Syrgas kan användas för att lindra symtom men kan vara problematiskt pga minskar hjärtminutvolymen ytterligare Operation kan vara: sviktpacemaker som hjälper hjärtats rytm att bli synkroniserad och regelbunden implanterbar defibrillator som vid oregelbundenhet i hjärtrytmen skickar stötar som varierar i styrka beroende på hur allvarlig oregelbundenheten är. ICD som är en pacemaker och hjärtstartare i ett Genomföra hjärttransplantation Hjärtpump som ger mekaniskt cirkulationsstöd
41
Hjärtsvikt livsstilsrelaterade åtgärder
Diabetesbehandling Viktnedgång Stressreduktion Rökstopp Motion Näringsrik föda Minskat alkoholintag Behandling av blodtryck - minska sal och mättat fett, öka frukt och grönsaker Fysisk aktivitet - effektivt
42
Kranskärlssjukdom (ateroskleros) patofysiologi
Ateroskleros = process som innebär att det lagrats fett på insidan av blodkärl som då drar igång en inflammatorisk process där bindväv bildas och leder till att området buktar ut i artärens hålrum, förträngningen kallas plack. Placket gör det svårare för blodet att passera och blodkärlen förlorar även mycket av sin elasticitet. En stor riskfaktor för ateroskleros är höga nivåer av LDL. Ateroskleros kan leda till hjärtinfarkt och angina pectoris. Hjärtinfarkt: Det uppstår oftast av att en blodpropp lossnat från en artärvägg och hamnar i blodomloppet. Beroende på blodproppens storlek kan den helt eller delvis täppa till hjärtats kranskärl och blockera blodflödet vilket leder till syrebrist. Hur allvarlig hjärtinfarkten är beror på i vilket kärl den uppstår, hur stor del av kärlet som blockerats och hur länge syrebristen varar samt vilka delar av hjärtat som skadats. Angina pectoris (kärlkramp) Uppstår när det blir förträngningar i hjärtats kranskärl = blodkärl som förser hjärtat med syre och näring. Obalans i närings- och syretillförsel till hjärtat kan bero på plack i stora kärol som gör det trängd´re för blodet att strömma igenom, tillfällig kramp eller avvikelser från födseln i kärlens anatomi som onormal diameter.
43
Kranskärlssjukdom fysiska symtom
Symtomen kan ta lång tid innan de blir upptäckta - år Bröstsmärta Hjärtinfarkt: Stark bröstsmärta Hosta Andnöd Svettningar Yrsel Svimning Illamående Kräkning Smärta som strålar i vänster arm Kärlkramp: Smärta eller tryck över bröstet Svårighet att andas Lättare andfådd Smärta strålar i arm, hals, nacke eller rygg Stark känslomässig stress eller fysisk ansträngning kan utlösa symtom
44
Hjärtinfarkt psykiska symtom
Rädsla för att dö Oro Ångest Lägger större uppmärksamhet på kroppsliga somatiska symtom
45
Kranskärlssjukdom riskfaktorer
Alkoholkonsumtion Övervikt / fetma Hög stress Rökning Fysisk inaktivitet Ohälsosam kost Ärftlighet Högt blodtryck Höga blodfetter Ålder Förhöjda värden av LDL-kolesterol Diabetes
46
Kranskärlssjukdom friskfaktorer
Primär prevention Fysisk aktivitet Tänka på livsstil Hålla nere kolesterol Undvik alkohol Inte röka Äta lagom med salt Aktiviteter för stresshantering Använd ordinerade mediciner i rätt dos Vaccin mot influensa, pneumokocker, lunginflammation & covid 19 Sekundär prevention Medvetenhet om att det finns en sjukdom att behandla Behandling som tar hänsyn till ångest och depression genom att stödja emotionellt
47
Kranskärlssjukdom behandling
Ateroskleros För att undersöka blodkärl används ofta ultraljudsundersökning eller kontraströntgen I första hand rekommenderas livsstilsrelaterade åtgärder med vid konstaterade ateroskleros där förändrade livsstilsförändringar inte fungerar kan kolesterolsänkande behandling med statiner användas för prevention av hjärt- och kärlsjukdomar. Vid sekundärprevention rekommenderas vanligtvis en hög dos av statinbehandling direkt medan vid primärprevention väljs oftast en lägre. Hjärtinfarkt Patienten bör så fort som möjligt få kirurgisk eller farmakologisk behandling för att kunna återupprätta cirkulationen i det drabbade muskeln området. Läkemedel som ges vid hjärtinfarkt är oftast syrgas, acetylsalicylsyra samt nitroglycerin (kärlvidgande). För att lindra bröstsmärtan ges även morfin Operation kan vara nödvändigt: Ballongvidgning = görs vid enstaka förträngningar i kranskärlen. Man för in en kateter med en ballong som blåses upp och vidgar kranskärlet där det är förträngt. Därefter placeras ett metallnät i kärlet för att hålla det öppet Kranskärlsoperation används när det finns flera förträngningar i kranskärlen och kräver att bröstkorgen öppnas upp. Man gör en passage förbi de förträngda kranskärlen mha blodkärl från andra delar av kroppen vilket ger blodet en väg att gå som är fri från förträngning Kärlkramp Läkemedel: Symtomlindring Nitroglycerin som ger omedelbar symtomlindring genom att vidga blodkärlen Kalciumantagonister är kärlvidgande och minskar därigenom hjärtats arbete och syrebehov Prevention av framtida kardiovaskulära händelser Blodproppsförebnyggaamde läkemedel som minskar blodplättarnas tendens att klumpa ihop sig Betablockerare minskar hjärtmuskelns syrebehov genom att sänka blodtrycket och dämpa hjärtrytmen Statiner sänker kolesterolnivån och används för att reglera blodfettsnivåer ACE hämmare är ett neurohormonella läkemedel som påverkar blodtrycket genom att bidra till vasodilation = blodkärlens avslappning Operation (PCI eller bypass operation kan genomföras om symtomen kvarstår trots läkemedelsbehandling och livsstilsförändringar
48
Kranskärlssjukdom livsstilsrelaterade åtgärder
Diabetesbehandling Viktnedgång Stressreduktion Rökstopp Motion Näringsrik föda Minskat alkoholintag Behandling av blodtryck - minska sal och mättat fett, öka frukt och grönsaker Fysisk aktivitet - effektivt
49
IBS patofysiologi
IBS - Irritable bowel syndrom Patologi IBS är en funktionell tarmsjukdom och kan inte förklaras av en bakomliggande organisk sjukdom. Den är mycket vanlig och mer än var 10e person globalt har IBS-relaterade besvär. Den kan inte upptäckas med vanliga kliniska undersökningar, provtagningar eller bilddiagnostik. Patogenesen bakom IBS är komplex och inte helt klarlagd. Forskningar har visat på olika bakgrund till sjukdomen, bland annat hjärn-tarm-axeln tros spela stor roll.
50
IBS fysiska symtom
Diarre Förstoppning Buksmärtor Oregelbunden tarmfunktion Ökad gasbildning Slem i avföring Ryggsmärtor
51
IBS psykiska symtom
Högre nivåer av depressiva symtom Ångest Stress Undvikande av sociala situationer
52
IBS riskfaktorer
vanligare hos kvinnor Under 50 Genetisk sårbarhet Användning av antibiotika Tidigare drabbats av mag-tarminfektioner, speciellt om sjukdomsförloppet var länge Stress Ångest Påfrestande livshändelser
53
IBS friskfaktorer
Primär prevention Åtgärder för att minska varaktigheten av mag-tarminfektioner Restriktivitet med antibiotika Sekundär prevention Fysisk aktivitet Anpassad diet och kost Fiberrik mat Äta mindre mängd mat långsamt och ofta Matdagbok Stressreducering
54
IBS livsstilsrelaterade åtgärder
Patientutbildning Förändring av levnadsvanor Kostbehandling Psykologisk behandling Läkemedelsbehandling
55
IBD patofysiologi
IBD - inflammatory bowel disease: Crohns sjukdom och Ulcerös kolit Patofysiologi IBD är ett samlingsnamn för olika kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar - vanligast är Crohns sjukdom och Ulcerös kolit. De kännetecknas av långvarig inflammation i mag- tarmkanalen. De är immunmedierade och anses bero på en felreglerad immunreaktion mot tarmens bakterieflora. Immunförsvaret reagerar onormalt kraftigt på ofarliga bakterier som kan leda till att tarmen fungerar sämre och kan medföra blödningar, förlust av proteiner samt försämrat upptag av vätska och näringsämnen. Crohns sjukdom drabbar hela mag-tarmkanalen men förekommer främst i Ileum (tunntarmen som övergår till tjocktarmen). Ulcerös kolit påverkar den senare delen av tjocktarmen samt ändtarmen.
56
IBD fysiska symtom
Buksmärtor Diarré Blodig avföring oavsiktlig viktminskning Trötthet
57
IBD psykiska symtom
Depression Ångest Skamkänslor Social isolering Negativ kroppsuppfattning Nedsatt psykosocial funktion Trötthet
58
IBD riskfaktorer
Rökning Förbränning av tobaksrök bildar kemikalier med negativ påverkan på tarmmiljö och immun balans Genetik Gener kodar för proteiner involverade i funktionen av tarmslemhinnan som skulle kunna resultera i en mer lätt inflammerad slemhinna Stress
59
IBD friskfaktorer
Balanserad och adekvat nutrition Fysisk aktivitet Socialt stöd Att sluta röka
60
IBD medicinska vårdinsatser / behandling
Läkemedel Inflammationsdämpande Immunförsvarsdämpande Symtomlindrande Operation Om patient inte svarar på behandlingar kan hen behöva genomgå kirurgi Inflammation kan leda till strukturella förändringar i tarmen som gör att tarmväggen förtjockas och mat kan inte passera -> operation: en del eller hela tjocktarm tas bort
61
IBD livsstilsrelaterade åtgärder
Undvika mat med problematisk konsistens Fysisk aktivitet Sluta röka
62
Laktos patofysiologi
Laktosintolerans innebär en nedsatt förmåga att bryta ned mjölksocker (laktos) i tunntarmen. I tunntarmen spjälkas laktos vanligen ned till monosackariderna glukos och galaktos vilket kan absorberas av tunntarmens epitelceller. Personer med laktosintolerans har en reducerad laktasaktivitet som gör att laktos inte spjälkas i tunntarmen utan att en del når tjocktarmen vilket gör att laktosen fermenteras av tarmbakterier som kan orsaka gasbildning såsom väte, koldioxid och metan. Bakterie Omsättningen medför att vatten dras in i tarmens inre som ökar tarmens rörelse.
63
Laktos fysiska symtom
Gasbildning Uppblåsthet Diarré Buksmärta Borborygmi (magkurr) Illamående Magknip
64
Laktos psykiska symtom
Depressiva symtom Sämre hälsorelaterad livskvalitet
65
Laktos riskfaktorer
Inflammation i tarmen Genetik Ökad ålder
66
Laktos friskfaktorer
Eliminera laktasenzym Bibehålla intag av mejeriprodukter i tolererad form Säkerställa intag av kalcium och D-vitamin Det finns inget säkert sätt att förebygga att laktosintolerans utvecklas.
67
Laktos vårdinsatser och livsstilsrelaterade åtgärder
Dietist Laktosinnehållande preparat Kosttillskott med laktasenzym Kosttillskott D-vitamin och kalcium
68
Gluten patofysiologi
Celiaki - Glutenintolerans Patofysiologi Celiaki är en autoimmun sjukdom där intag av gluten utlöser en immunreaktion i tunntarmen. När peptider från dessa livsmedel passerar tunntarmens epitellager och kommer i kontakt med enzymet transglutaminas i tarmslemhinnan, så aktiveras immunförsvaret och en autoimmun reaktion uppstår. Detta leder til inflammation i tunntarmens slemhinna och skador på tarmludden epitelceller. Ju mer gluten man får i sig desto större skada på tarmen.
69
Gluten fysiska symtom
Diarré Buksmärta Uppblåsthet Kronisk svårbehandlad förstoppning Illamående Kronisk trötthet Viktnedgång Anemi Menstruationsrubbningar Ofrivillig barnlöshet Ledsmärta Brist på näringsämnen såsom järn, zink och kalcium
70
Gluten psykiska symtom
Trötthet Nedstämdhet Depression Utbrändhetssymtom
71
Gluten riskfaktorer
Genetik Autoimmuna sjukdomar såsom diabetes typ 1, sköldkörtel eller leversjukdom mf. Höga doser gluten under första levnadsåret Upprepade infektioner första 6 månaderna
72
Gluten friskfaktorer
Eliminering av gluten från diet
73
Gluten livsstilsrelaterade åtgärder
Strikt glutenfri kost Dietist
74
Atrofisk gastrit patofysiologi
Atrofisk gastrit förekommer ofta till följd av en kronisk inflammation i magsäckens slemhinna. Inflammation är vanligen ett resultat av en infektion orsakad av helicobacter pylori som stör små barriären som skyddar magslemhinnan från frätande magsaft. Om inte infektionen behandlas förstörs gradvis cellerna i magslemhinnan.
75
Atrofisk gastrit fysiska symtom
Tidig mättnad Minskat näringsupptag pga tidig mättnad Viktnedgång pga tidig mättnad Smärta i övre magregionen Järnbristanemi Magsår Illamående Kräkningar
76
Atrofisk gastrit psykiska symtom
Ångest Depression Koncentrationssvårigheter Minnesproblem Påverkan på humör
77
Atrofisk gastrit riskfaktorer
Sköldkörtelstörningar Diabetes
78
Atrofisk gastrit friskfaktorer
God hygien
79
Atrofisk gastrit medicinska vårdinsatser
Eradikering av helicobacter pylori bakterien med antibiotika samt B12 substitution Medicin som minska eller neutraliserar magsyra
80
Hypotyreos patofysiologi
Hypotyreos innebär att produktionen av sköldkörtelhormon är för låg vilket leder till minskad stimulering av cellernas ämnesomsättning som resulterar i fysiologiska förändringar såsom lägre kroppstemperatur, låg hjärtfrekvens och nedsatt energiomsättning. Hypotyreos = Koncentrationen av T3 och T4 i blodet går ner -> minskar den negativa återkopplingen till hypofysen -> TSH nivåerna ökar
81
Hypotyreos fysiska symtom
Kroppens processer går långsammare! Låg hjärtfrekvens Långsam hjärtrytm Känsla av att vara frusen Torr hud Viktuppgång Extrem trötthet Ansiktssvullnad Mörk röst Håravfall Förstoppning Muskelsvaghet Sköldkörtel förstoras
82
Hypotyreos psykiska symtom
Mental trötthet Tankarna går långsamt Nedstämdhet Minskat initiativtagande Minnes- och koncentrationssvårigheter Långsamt tal Förväxlas ofta med depression
83
Hypotyreos riskfaktorer
Kön - kvinnor drabbas oftare än män Klimakteriet Sjukdomar i sköldkörteln kan vara ärftliga Gener Behandling med radioaktiv jod Kirurgiskt avlägsnande av hela eller delar av sköldkörteln Läkemedelsbehandling Jodbrist
84
Hypotyreos friskfaktorer
Bra kosthållning - jodberikat salt och viktiga näringsämnen: järn och zink Fysisk aktivitet Sömn Stressreglering - kan sänka kortisolnivåerna som minska inflammatoriska cytokiner Medicinering för att ersätta sköldkörtelhormon
85
Hypotyreos medicinska vårinsatser / behandlingar
Läkemedel Levotyroxin - ersätter den minskade mängden T4 hormon Vårdas på sjukhus är ovanligt men kan ske om man inte söker vård Ta bort sköldkörtel om den blivit förstorad
86
Hypotyreos livsstilsrelaterade åtgärder
Hypotyreos beror ofta på inflammation i sköldkörteln vilket inte går att förebygga Jodbrist kan vara en orsak och detta kan man ta kosttillskott för Fysisk aktivitet Omega 3 fettsyror minskar inflammation och dämpar autoimmun påverkan Höga nivåer av kortisol hämmar produktionen av TRH
87
Hypertyreos patofysiologi
Hypertyreos innebär en onormalt hög produktion av sköldkörtelhormonerna tyroxin T4 och trijodtyronin T3 som leder till en överstimulering av cellernas metabolism. Den ökade aktiviteten gör att cellerna tillverkar mer ATP som i sin tur höjer kroppstemperaturen eftersom energi förloras som värme. Detta kan medföra ökad hjärtfrekvens, andning och snabbare tarmfunktion. Hypertyreos = T3 & T4 går upp -> negativ återkoppling går upp -> Minskar TSH
88
Hypertyreos fysiska symtom
Ämnesomsättningen går på högvarv! Ökad hjärtfrekvens Ökad hjärtklappning Apati Trötthet Höjd kroppstemperatur, värmetolerans och svettningar Viktnedgång trots att matlust ökar Muskelsvaghet Diarré Sömnsvårigheter
89
Hypertyreos psykiska symtom
Förhöjd aktivitet i nervsystemet Rusande tankar Känsla av att tankeverksamheten går på högvarv Ångest Panikångest Svårigheter att slappna av Oro Ökad irritabilitet Koncentrationssvårigheter Sömnstörningar Stress
90
Hypertyreos riskfaktorer
Kvinnor drabbas oftare än män Jod Överskott Immunsystemet producerar antikroppar som gör att sköldkörteln överproducerar hormon = graves sjukdom Ärftlighet Rökning Långvarig stress
91
Hypertyreos friskfaktorer
Fysisk aktivitet - förhindrar nedbrytning av muskelmassa och försämrad kondition Näringsrik kost - pga ökad ämnesomsättning Stresshantering - minskad hjärtklappning Rökavvänjning Optimalt jodintagt Begränsad alkoholkonsumtion Regelbundna hälsokontroller
92
Hypertyreos medicinska vårdinsatser / behandlingar
Genom skintigrafi (injicerar en oskadlig dos radioaktivt ämne) kan läkaren se hur sköldkörteln ser ut fungerar och vad som orsakar den ökade hormonproduktionen. Om sköldkörteln är förstorad kan man undersöka med ultraljud för att se om det finns knölar på den Om sköldkörteln är förstorad kan man ta cellprov via en nål biopsi för att se om förstoringen beror på inflammation Behandling beror på orsak, hur mycket TSH som tillverkas, hur förstorade sköldkörteln är, vilka symtom patienten upplever, mående, ålder, sjukdomsbild och om patienten planerar att bli graviod. Behandling delas upp i 2 delar: Behandling för att minska symtomen Behandling för att behandla orsak bakom patientens hypertyreos. För att minska tillverkning av sköldkörtelhormon kan patient få läkemedel som tyreostatika, radioaktivt jod eller genomgå operation För att behandla symtom som hjärtklappning eller darrningar kan betablockerare användas Vid ögonbesvär kopplade till Graves sjukdom kan man få ögondroppar Vid operation tar man bort hela eller delar av sköldkörteln för att minska hormon tillverkningen
93
Hypertyreos livsstilsrelaterade åtgärder
Efter behandling av hypertyreos kan sjukskrivning behövas Undvik fysisk aktivitet när man har höga halter av tyreoideahormon Försiktig med överintag av jod Vid ögonbesvär kan man sova med huvudet högt och använda solglasögon Rökning ökar risk för ögonbesvär Använda ej naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel med jod Minska stress
94
Diabetes mellitus typ II patofysiologi
Diabetes mellitus typ II är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna i världen och kan förklaras av framförallt två faktorer. Bukspottkörteln kan ej producera och utsöndra den mängd insulin som kroppen behöver. Insulinets förmåga att binda till receptorer i vissa celler vilket leder till ökat upptag av glukos i cellen. Resultatet av defekter i båda dessa funktioner är att mängden glukos ökar i blodet och gör att kroppen får svårt att uppnå homeostas för blodsockernivån. Detta leder till att man kan få hyperglykemi = ett medicinskt tillstånd med för högt blodsocker vilket är skadligt om det ej åtgärdas. Detta kan leda till skada på kroppens blodkärl, både de mindre blodkärlen och de större. Skador på blodkärl kan leda till nedsatt syn, sämre njurfunktion och en nedsatt känsel i fötterna.
95
Diabetes mellitus typ II fysiska symtom
Vid en förändring av insulinbehovet som kraftig viktuppgång, stress eller infektioner kan jämviktsläget passeras och individen får symtom av för höga blodsockernivåer Som en konsekvens ökar nedbrytningen av fett och mängden fettsyror i blodet Förbränning av fettsyror blir inte tillräckligt som gör att sura restprodukter (ketoner) , som levern bildar vid fettförbränning när kroppens tillgång på glukos är låg, bildas. Ketoner kan oxideras och gör att blodet får en förhöjd nivå av vätejoner -> acidos i blodet vilket försämrar hjärnans funktion. Ifall den förblir obehandlad kan det leda till medvetslöshet och död = diabeteskoma Förhöjd blodsockernivå kan leda till: ökad urinering Ökad törst Muntorrhet
96
Diabetes mellitus typ II psykiska symtom
Trötthet pga insulinresistens - kan ej ta upp glukos och omvandla till energi Nedstämdhet Depression Diabetes distress - känslomässiga bördan att leva med sjukdomen Oro Ständig självövervakning Rädsla för komplikationer Ångest Kronisk stress Låg självkänsla Social isolering Kognitiv påverkan vid allvarliga obalanser i blodsockret
97
Diabetes mellitus typ II riskfaktorer
Övervikt och fetma Äldre personer Metabol syndrom = förekomsten av minst tre av följande faktorer: bukfetma, högt blodtryck, högt blodsocker, höga triglycerider, lågt HDL-kolesterol Hormonella obalanser Höga nivåer av kortisol Ärftlighet Schizofreni Fysisk inaktivitet + ohälsosam diet ökar risk Skiftarbete är en riskfaktor pga sömnbrist Socioekonomiska faktorer Kronisk stress
98
Diabetes mellitus typ II friskfaktorer
Primära friskfaktorer Fysisk aktivitet Balanserad diet Lågt intag av mättat fett, socker och salt BMI 20-25 7-8h sömn per natt Folkhälsoprogram såsom insatser i skolor och arbetsplatser Sekundära friskfaktorer Självskötsel - övervakar blodsockerhalten Planerar måltider Motionerar regelbundet Stresshanteringsstrategier Socialt stöd Engagemang från familj och vänner
99
Diabetes mellitus typ II livsstilsrelaterade åtgärder
Balanserad kost Begränsa konsumtion av socker och snabba kolhydrater Intag av vitaminer och mineraler Regelbunden motionering Kvalitativ sömn Hantering av stress Rökning Alkohol
100
Diabetes mellitus typ II medicinska vårdinsatser / behandling
Metformin är första medicin man testar - den minskar leverns glukosproduktion, fördröjer tarmarnas absorption av glukos och ökar insulinkänsligheten i skelettmuskler Insulin sätts i om man ej får tillräcklig effekt av perorala läkemedel (oftast metformin) och kan behövas sättas in tidigt i behandling om man observerar höga glukosvärden eller katabolism. Blodsockermätare kan hjälpa patienter att hålla koll på sina blodsockervärden
101
Järnbrist patofysiologi
Järnbrist kan uppstå av olika skäl, bland annat att kroppen inte kan ta upp tillräckliga mängder järn från maten eller att kroppen förlorar järn av menstruation eller andra blödningar. Järn behövs för att bilda hemoglobin. Hemoglobin finns i blodets röda blodkroppar och binder samt transporterar syret i blodet. Järn påverkar även nivåer av neurotransmittorer som dopamin och serotonin. Järnbrist delas in i funktionell och absolut järnbrist. Funktionell järnbrist = kroppen har järn men det är inlagrat och otillgängligt pga generell kroppslig inflammation Absolut järnbrist avser ett tillstånd med minskat totalt järn i kroppen.
102
Järnbrist fysiska symtom
Pga järnets roll i syresättning kan järnbrist leda till försämrad syresättning. Röda blodkropparna binder inte lika mycket syre och hjärtat måste då slå fler eller kraftigare slag för att förse kroppens celler med samma mängd syre. Järnbrist kan leda till blek hy, yrsel och trötthet. Minskade syresättningen kan leda till hjärtklappning, muskeltrötthet, dyspné och koncentrationssvårigheter.
103
Järnbrist psykiska symtom
Koncentrationssvårigheter Mental trötthet Pga järnet
104
Järnbrist riskfaktorer
Menstruation - Kvinnor När man blöder och kroppen förlorar järn så ökar kroppen samtidigt bildningen av röda blodkroppar för att hålla uppe blodvärdet. Kroppen har ett extra järnförråd att ta av vid en blödning men när förrådet är tomt kan det inte bildas tillräckligt med röda blodkroppar och då får man blodbrist Sjukdomar som ger blödningar Magsår Kroniska tarmsjukdomar Cancer i magen / tarmen Celiaki och Crohns sjukdom kan försvåra upptaget av järn Läkemedel med acetylsalicylsyra, naproxen eller ibuprofen kan orsaka blödningar i mage och tarm och därmed ge järnbrist Vegetarisk / vegansk kost Puberteten Äldre - pga järnupptaget är försämrat Kaffe & te konsumtion Långvarig stress - pga aktivering av mekanismer i tarmen som kan driva inflammation
105
Järnbrist friskfaktorer
Undvik att konsumera järn tillsammans med te, kaffe eller kakao Intag av järn C-vitamin Kosttillskott vid järnbrist utföra blodprov vid misstanke om järnbrist Motverka stress
106
Järnbrist livsrelaterade åtgärder
Vid funktionell järnbrist ska livsstilsrelaterade åtgärder inkludera att minska inflammation för att göra järnet från kosten mer tillgängligt Upprätthålla goda järnnivåer: järnrik kost, ökad järnupptag mha c-vitamin, undvik kaffe i samband med måltid
107
Järnbrist vårdinsatser
Peroralt stödjande behandling - järntabletter, samt kan kompletteras med vitamin C Parenteral behandling - intravenöst järn som kringgår tarmens järnupptag som kan vara blockerad vid inflammation. Används när peroralt järn inte fungerar Erytropoes-stimulerande läkemedel - ges som injektion och sänker hepcidin.
108
B12 brist patofysiologi
Central konsekvens av B12-brist är nedsatt DNA-syntes i benmärgen vilket påverkar celldelningen hos de röda blodkropparna som leder till att de inte mognar normalt. Resultatet blir en megaloblastisk anemi där erytrocyterna är stora omogna och fungerar sämre. Eftersom röda blodkropparna ansvarar för syretransporten i kroppen leder detta till minskad syretillförsel i vävnaderna. B12 viktigt för omsättningen av ämnen som kan ha en negativ påverkan på nervsystemet.
109
B12 brist fysiska symtom
Blodbildning och nervfunktion störs -> hematologiska och neurologiska symtom Rodnad & svullnad av tungan Sveda tungan Sprickor mungipan Hjärtklappning Huvudvärk Öronsus Slemhinnor påverkas Nedsatt vibrationssinne Domningar, stickningar och försämrad känsel i händer och fötter Ostadig gång Blodtrycksfall Minskad aptit Håravfall Benskörhet
110
B12 brist psykiska symtom
Trötthet Orkeslöshet Yrsel Koncentrationssvårigheter Andfådd Nedsatt mental förmåga Depression
111
B12 brist riskfaktorer
Bristfällig kost Vegetabilisk kost Medsatt metabolism Sämre näringsupptag - Celiaki och Crohns sjukdom Atrofisk gastrin - nedsatt produktion av magsaft Ålder - äldre Polyfarmaci Långvarig användning av läkemedel Inflammationer Tarminflammation - svårt att ta upp näring och vätska som den ska -> B12 brist
112
B12 brist friskfaktorer
Ej drabbas av sjukdomar som angriper immunsystemet Ej problem med tarmarna i form av bakterietillväxt, operationer eller andra sjukdomar Förhålla sig ej till en strikt vegetabilisk diet Näringsrik och balanserad kost Tillföra vitamin B12 i kost B12 tabletter
113
B12 brist vårdinsatser
B12 brist testas genom blodprov Behandlas med kosttillskott eller injektioner Remissionsbehandling ska snabbt korrigera bristen Underhållsbehandling förhindrar ny brist Bör undersöka orsak bakom B12 brist Vitaminer är nödvändigt
114
B12 brist livsstilsrelaterade åtgärder
Alkoholkonsumtion bör trappas ner pga skadar magen och tarmens slemhinnor samt hämmar leverns förmåga att lagra b12 Kost med B12 Mag Tarmsjukdomar bör även kolla för B12 nivåer
115
D vitamin patofysiologi
D-vitamin är en fettlöslig molekyl som spelar en viktig roll i kroppens kalcium och fosfor, homeostas, benmineralisering samt skelett-tillväxt. Olika former av D-vitamin: D3 (kolekalciferol) - bildas i huden mha UVB-strålning eller intas via animalistiska livsmedel (främst fet fisk) och berikade produkter D2 (ergokalciferol) intas via vegetabiliska livsmedel. D3 & D2 transporteras till levern via blodet där de omvandlas till kalcidiol som lagras i fettvävnad. I njurarna omvandlas kalcidiol till kalcitriol vilket är den biologiskt aktiva formen av D vitamin och har som roll att öka upptaget kalcium och fosfat i tunntarmen samt att medverka i skelettets utveckling och mineralisering. Kalcitriol binder i sin tur till vitamin D receptorer som finns i nästan alla kroppens celler. När kroppen inte producerar tillräckligt med kalcitriol uppstår brist på D3 D vitaminbrist hos barn kan leda till rakit = skelettdelar blir mjuka och ojämna D vitaminbrist hos vuxna kan leda till benuppmjukning.
116
D vitamin fysiska symtom
Kramper Kalciumbrist Fosforbrist Försämrad reparation av benvävnad (pga kalciumbrist och fosforbrist) Ökad bennedbrytning Försvagat skelett Högre risk för frakturer och osteoporos
117
D vitamin psykiska symtom
Trötthet Humörsvängningar Ökad smärtkänslighet Muskeltrötthet Kognitiv nedsättning Känslor av överväldigande hopplöshet eller ledsamhet Brist på intresse av aktiviteter som tidigare var intressanta Viktnedgång /viktökning Brist på aptit Ångest Koncentrationssvårigheter Nedstämdhet Irritabilitet
118
D vitamin riskfaktorer
För lite solljus - kroniskt sjuka, nedsatt rörelseförmåga, äldre Hudtyp tsm med solskydd
119
D vitamin friskfaktorer
Solljus Kost - fet fisk och berikade livsmedel
120
D vitamin vårdinsatser
Säkerställa normalt kalciumupptag Förebygga komplikationer såsom muskelsvaghet och påverkan på skelettet D-vitamintillskott vanligen som kolekalciferol D3
121
D vitamin livsstilsrelaterade åtgärder
15 min sol 3 gånger i veckan april-september, men kan variera beroende på hudpigmentering, latitud, årstid och molnighet Kosttillskott Kost rik på D vitamin