1
Q
Vad är strålning?
A
Transport av energi
2
Q
Vad är joniserad strålning?
A
Strålning med tillräckligt hög energi för att jonisera atomer
Joner har andra egenskaper
3
Q
Beskriv fria radikaler:
A
De fria radikalerna (atomer och molekyler med minst en “oparad” valenselektron) kommer från vattnets radiolys
4
Q
Indirekt effekt:
A
Radikal reagerar med molekylen
5
Q
Direkt effekt:
A
strålningen direkt själv som reagerar med molekylen
6
Q
Strålningstyper:
A
- a > skadligare (tätare intervall, mer reaktion)
- B+
- B-
- Neutron
7
Q
“Människoskapande tunga strålningstyper”:
A
- proton (vätejon)
- Tunga joner (mer än 1 proton t.ex. koljoner)
8
Q
Nämn olika typer av elektromanetisk strålning:
A
- Y
- Röntgen
- Kosmisk
9
Q
Olika typer av strålning är olika skadliga, beskriv begreppet LET:
A
- Linear energy transfer (LET)
- Mått på takten som joniserad strålning avger energi
- Mäts i keV/um
- Low-LET > fotoner (röntgen och Y), elektroner, B
- High-LET > protoner, a, neutroner, tunga joner
10
Q
Beskriv RBE (relativ biologisk effekt)
A
- Relationen mellan low-LET och high-LET strålning utifrån biologisk verkan
- Referensen är low-LET strålning (200-250 keV röntgenstrålar)
- RBE = dosen som ger effekt x för referensens strålning / dosen som ger effekt x för high-LET strålning
11
Q
Beskriv:
- Absorberad dos
- Ekvivalent dos
- Effektiv dos
A
- Absorberad dos på massenhet (Gy) > massenhet > 0
- relevant för biologiska effekter av strålning i ett organ. Olika typer av strålning > olika biologiska effekter (Sv, mSv)
- Ett dosbegrepp som används relaterat till cancertisker (enhet Sv).
WT = vävnadsvikningsfaktor
12
Q
Varför använder man effektiv dos?
A
- Tar hänsyn till att olika vävnader har olika egenskaper
- Absorberad dso > ger endast den fysikaliska verkan (ej hänsyn till biologi)
- Ekvivalent dos > hänsyn till skillnad i strålningens natur
13
Q
Genomsnittsdos i Sverige:
A
- Ca 3 mSv/år
- Mat, kosmisk strålning, medicinsk användning, mark och byggnader, kroppen, radon inomhus
14
Q
Beskriv deterministiska skador:
A
- Kopplade till tröskeldosen > där kan skadan inträffa för de känsligaste individerna i populationen
- Med ökande dos > ökar allvarlighetsgraden
- Under tröskeldosen > skadan kan ej inträffa
15
Q
Vad är erytem?
A
- De flesta är lindriga (som en solbränna) MEN vid högre doser är de mycket mer allvarliga
- Tröskeldos > effekt
- 2 Gy > erytem (övergående)
- 5 Gy > allvarligare erytem med sårbildning
- 7Gy > permanent hårförlust
- 12 Gy > nekros
16
Q
Beskriv stokastiska effekter:
A
- Handlar om risken för cancer och genetiska skador
- Orsak: felaktig reparation utan celldöd (men cellen överlever > kan bli tumör)
- Kan inträffa för vilken dos som helst
- Ökande dos > ökande sannolikhet
17
Q
Ökande dos > ökande risk, varför?
A
- Varje dos har en biologisk effekt
- Välkänt linjär > 50-100 mSv
- Det är inte säkert hur det är för lägre doser
- Internationellt antaget: LNT-modellen (linear No Threshold)
18
Q
Beskriv varför risken är köns- och åldersberoende:
A
- Ju mer aktiv cellcykel > större chans för mutation
- Kvinnor är känsligare för strålning
- Barn är käsnliga för strålning
- Medelrisk på 5% per Sv för fatal cancer
- 1 Sv är mycket > 1 mSv är högt nog
19
Q
Dosgräns för patienter:
A
- Finns ingen dosgräns
- Grundpelare: Berättigandebedömning
- Alla metoder och protokoll skall konternuerligt optimeras
20
Q
Berättigandebedömning:
A
- Läkare:
- RTG: Radiolog
- OP: kirurg
- Intervention: interventionisten
21
Q
Berättigandebedömning:
A
- Är undersökningen nödvändig?
- Alternativa modaliteter
- Omfattning
- Optimerad
22
Q
Tre konstant:
A
- Tid
- Avstånd
- Skärmning
23
Q
Avstånd - inversa kvadratlagen
A
- Strålnin sprider sig från en punkt
- Arean för en sfär ges av: 4mr2
- Fördubbling av avståndet > 1/4 av dosen
- En ökning av avståndet leder till en minskning av dos motsvarande kvadraten av avståndsändringen
- På mycket korta avstånd kan ett steg tillbaka göra mycket
24
Q
Tid:
A
Den absorberade dosen är linjärt beroende av tiden under vilken exponering sker
25
Skärmning:
- Det finns olika metoder som kan minska eller helt blockera strålning från en källa
- Olika strålningstyper kräver olika typer av skärming
- Kan gälla hela rum eller mer personliga skydd
- Alla lokaler där strålning förekommer skall skärmas av så att dosbidraget åer år utanför dem EJ överskrider 0,1 mSv/år
- Balanserat mot typ av lokal utanför (ockupationsfaktor)
- För områden där enbart personal förekommer kan 1 mSv/år godkännas
26
Beskriv konventionella system:
- T.ex. mobila system
- Vanlig konventionell röntgen
- Personal utanför rummet
- Tänk på spridningsrikningen och avståndet om nån måste vara inne på rummet vid bildtagning
27
Beskriv kombi-system:
- Konventionella system med vissa flouroskopiska funktioner
- Även nuklearmedicinska kombinationer
- Konventionellt lav med viss genomlysningsfunktion
- Strategierna vid arbete av dessa modaliteter återspeglar arbetet vid konventionella system med flouroskopiska system beroende på vilken typ den direka undersökningen är av.
28
Fluoroskopiska system:
- Fasta labb (högavancerad vårdsystem t.ex. angiografier).
- Mobila system (två bildplan)
- Hög risk för höga huddoser för att visa typer av cancer utvecklas
- Uppföljning av patient är ofta dålig
- Personal riskerar höga doser
- Höga doser orsakas ofta av dålig utrustning eller felaktig teknik
- Bristande kunskap
- Finns metoder för att minska dosen
29
Avstånd:
- Patientens placering mellan rör och detektor
- Välja rätt geometri (genomlysning bör, så länge som möjligt ske i underbordsläge)
- Bordet fungerar även som extra filtrering för patienten
- Vissa utrustningar ger dig inget val
30
Förhållandet mellan dos och strålningsgeometri
Stor skillnad i dosnivå vid olika projektioner
31
Hur bör personalen anpassa sig?
- Vid laterala undersökningar > stå på detektorsidan
- För patientens skull spelar det inte stor roll vart man är MEN dosen är det märkvärdiga
- Var NOGA med allt > annars kan det gå illa (placera händerna bakom huvudet)
32
Beskriv tid (puslning)
- Påverkar INTE bildkvaliteten för varje separat bild
- Högpulsning > kan se rörelser i bilden mycket väl
- Låg frekvens > lite mer hackiga bilder
- Varje bild stannar på skärmen tills nästa puls
- Dosen påverkar pulsningen
- Viktigt med hög pulsning vid kärl
- Fixera benet > räcker med låg pulsning
33
Personliga skydd:
- Blyförkläde, thyroideakrage, glasögon (måste skydda på sidan)
- Blyförkläde är mycket effektivt mot spridd strålnig
- Skärming (mobila och fasta)
34
Bländning och zooming:
Bländning: Begränsa bildfältet genom att placera block
Zooming: Förstora bilden, Zooma in > medför dosökning
35
Vad ska man använda, zooming eller blädning om man vill se en detalj tydligare?
Elektrisk zoom: förstora objektet och detaljer, bildkvalite ökar till viss del MEN priset i dosen är högre
Bländning: Behåller storleken, men ökar skärpan och konstrasten, dosen MINSKAR
36
Konventionell system:
- Sällsynt att personal utsetts för strålning
- Kan lätt skydda sig
- Inne på rummet > adekvat skyddsutrustning
- Metodbok skall följas noga, bildfältet skall ställas in noggrant
- AEC ska användas där det är applicerbart
- Använd ALDRIG raster till extremiteter och barn (kommer öka dosen)
37
NM och CT
Nuklearmedicin har starka kopplingar till bildtagande modaliteter:
- PET/CT
- PET/MR
- SPECT/CT
38
Beskriv PET (positron emission tomography)
- Positron annihilation > den direkta motsatsen till parbildning (kan se upptag)
- Partiklar upphör att existera och 2 fotoner skapas med identiska energier (Ca 511 keV)
- E0 = m0C2 (energin är samma som massan gånger ljusets hastighet)
- Energin är mycket hög
39
På nuklearmedicin:
- Används i princip aldrig förkläden, om undersökningen inte är vanlig CT
- Mycket kraftigare skydd krävs för att ens ge effekt
40
Beskriv dosgräns för personal:
Högsta effektiva dos eller ekvivalenta dos under ett år:
- Effektiv dos 20 mSv/år
- Ekvivalent dos till ögats lin = 20 mSv
- Ekivalent dos till hud = 500 mSv
- Ekvivalent dos till extremiteter = 500 mSv
- Effektiv dos till foster = 1 mSv (från dagen man vet att man är gravid)
- Effektiv dos till allmänhet = 1 mSv
41
Kategoriindelning av personal:
| Kategori A
- Effektiv dos > 6 mSv/år
- Ekvivalent dos till ögats lins = 15 mSv
- Ekivalent dos till husen som ett medelvärde över 1 cm2 = 150 mSv oavsett exponerad yta
- Ska ALLTID bära dosimeter
- Varje år krävs uppdatering av tjänstebarhet
42
Kategoriindelning av personal:
| Kategori B
- Effektiv dos > 1 mSv < 6 mSv/ år
- Ekvivalent dos till ögats lins > 50 mSv men < 150 mSv
- Ekvivalent dos till huden som ett medelvärde över 1 cm2 > 50 mSv men < 150 mSv oavsett exponerad yta
- Behöver inte bära dosimeter
43
Kategoriindelning av lokaler:
| Kontrollerat område
- Arbetstagare kan få en årlig effektiv dos > 6 mSv
- Det finns risk för kontamination av betydelse från strålskyddssynpunkt, kan spridas till omgivande lokaler och arbetsplatser
44
Kategoriindelning av lokaler:
| Skyddat område
- Den effektiva dosen > 1 mSv men < 6 mSv
- Den ekvivalenta dosen till ögats lins = 15 mSv
- Ekivalenta dos till extremiteter = 50 mSv
- Ekivalent dos till huden som ett medelvärde över 1 cm2 = 50 mSv oavsett exponerad yta
Strålningsfysik
flashcards
Decks in class (15)
# Cards
-
Strålskydd44
-
Digital teknik 141
-
Digital teknik 218
-
Grundläggande fysik och radiobiologi38
-
SPECT, PET och bildrekonstruktion39
-
Radioaktiva ämnen21
-
Nuklearmedicinsk metodik20
-
Akut radiologi10
-
MR del 1 (introduktion och grundläggande)29
-
MR del 2 (tekniken, relaxation, excitation)26
-
MR del 3 (Eko, resonanstomografi, K-space)13
-
MR del 4 (kontrast, artefakt och bildbehandling)24
-
Ultraljudsfysik40
-
MR del 5 Bildkvalite8
-
Digital teknik - laborationen7
