Studiedesign

Question 1

Vad är syftet med en beskrivande/deskriptiv epidemiologisk studie?

Answer 1

Att beskriva hur verkligheten ser ut.

(Man beskriver förekomsten av sjukdom i en population och studien utgör ofta det första stadiet i en större epidemiologisk undersökning)

Question 2

Vad är syftet med en förklarande/analytisk epidemiologisk studie?

Answer 2

Att reda ut varför verkligheten är som den är.

Man analyserar förhållandet mellan determinanter och utfall. Nästan alla epidemiologiska studier är analytiska.

Question 3

Det finns tre typer av beskrivande studier - vilka?

Answer 3

Fallrapport
Fallserier
Survey (ekologisk studie)

Question 4

Förklarande studier kan vara observationsstudier och experimentella studier. Vad är skillnaden?

Answer 4

• Vid observationsstudier görs insamling av data, men forskaren ingriper inte.
• Vid experimentella studier görs aktiva försök att ändra en determinant eller ett utfall.

Question 5

Nämn en för- och en nackdel med observationsstudier jämfört med experimentella studier

Answer 5

Fördel: i en observationsstudie kan vi se vad som händer med djuret i dess naturliga miljö.
Nackdel: vi kan inte kontrollera störande faktorer som kan påverka utfallet

Question 6

”En exponering men flera utfall” – vilken typ av observationsstudie?

Answer 6

Kohort

Question 7

”Flera exponeringar men ett utfall” – vilken typ av observationsstudie?

Answer 7

Fall-kontroll

Question 8

Det finns tre typer av observationsstudier. Vilka?

Answer 8

• Tvärsnitt
• Kohort
• Fall-kontroll

Question 9

Det finns två typer av experimentella studier. Vilka?

Answer 9

• Kontrollerat försök

- Labbstudie

Question 10

Vilken studietyp har störst kraft att styrka orsakssamband – observationsstudier eller experimentella studier?

Answer 10

Experimentella

Question 11

Beskriv principen för tvärsnittsstudier

Answer 11

• Data om utfall och exponering i en grupp individer under en viss tidsperiod samlas in
• Tvärsnittsstudien visar sjukdom som prevalens (%)

Question 12

En fördel med tvärsnittsstudier?

Answer 12

De är relativt enkla och billiga att genomföra

Question 13

Vid tvärsnittsstudier är det svårt/omöjligt att bedöma orsakssamband. Varför?

Answer 13

Man mäter exponering och utfall samtidigt och vet därför inte vad som kommit först.

Question 14

Vilken typ av observationsstudier kan starkast påvisa orsakssamband?

Answer 14

Kohort

Question 15

Beskriv principen för en kohortstudie

Answer 15

• De individer som studeras måste vara fria från utfall (t.ex. sjukdom) från början. De följs sedan över tid och man studerar determinanter och utfall.

Question 16

Två stora fördelar med kohort?

Answer 16

• Man kan titta på flera olika utfall.

- Hög styrka i att påvisa orsakssamband.

Question 17

Tre nackdelar med kohort?

Answer 17

• Ofta kostsamt pga lång uppföljningstid och många individer
• Passar inte vid studier av ovanliga sjukdomar (det behövs alltför stora grupper för att vi ska få med de få individer som insjuknar)
• Bortfall kan orsaka problem (t.ex. vid galna ko-sjukan tog det 5-10 år från exponering till utfall, vilket resulterade i bortfall pga att vissa kor dog av andra anledningar innan de skulle ha insjuknat)

Question 18

Beskriv principen för fall-kontroll

Answer 18

• Man studerar en grupp av individer med utfallet och en kontrollgrupp.
• Man undersöker förekomst av determinanter i båda grupperna, bakåt i tiden.

Question 19

Två fördelar med fall-kontroll?

Answer 19

• Man kan undersöka många determinanter

- Metoden passar för att undersöka ovanliga sjukdomar

Question 20

Tre nackdelar med fall-kontroll?

Answer 20

• Det kan vara svårt att välja kontrollgrupp. Den ska inte ha utfallet, men ändå spegla exponeringen i en population där sjukdomen utvecklats.
• Det går inte att uppskatta sjukdomsförekomst, eftersom vi väljer ut individerna som ska studeras.
• Det kan vara svårt att veta när individerna exponerats och vilka andra faktorer de exponerats för sedan dess.

Question 21

Rangordna studietyperna från 1-8 utifrån deras evidensstyrka/bevisvärde, där 1 är starkast.

Fall-kontroll, tvärsnitt, prospektiv kohort, retrospektiv kohort, fallserie, fallrapport, survey (ekologisk studie), slumpmässig klinisk studie.

Answer 21

1. Slumpmässig klinisk studie
2. Prospektiv korhort
3. Retrospektiv kohort
4. Fall-kontroll
5. Tvärsnitt
6. Survey (ekologisk studie)
7. Fallserie
8. Fallrapport

Question 22

Vilken typ av observationsstudie väljer du för att titta på ett fall?

Answer 22

Fall-kontroll eller tvärsnitt

Question 23

Vilken typ av observationsstudie väljer du för att titta på flera fall?

Answer 23

Kohort eller tvärsnitt

Question 24

I vilken typ av observationsstudie samlar man fall och kontroller och jämför exponering?

Answer 24

Fall-kontroll

Question 25

I vilken typ av observationsstudie följer man två grupper över tid och studerar vilka som blir sjuka och vilka som inte blir sjuka?

Answer 25

Kohort

Question 26

Vilken studiedesign/studietyp? “The demography of the horses insured for veterinary care during the period 1997 to 2000 was recorded and the incidence of morbidity, defined as horses that required veterinary care that cost more than the policy excess, was calculated.”

Answer 26

Kohort-studie (”incidence” avslöjar = antalet nya fall under studieperioden)

Question 27

Vilken studiedesign/studietyp? ”…relief of clinical signs associated with osteoarthritis. Thirty-six dogs received carprofen, and 34 received a placebo.”

Answer 27

Experimentell

Question 28

Vilken studiedesign/studietyp? ”…200 dogs with diabetes mellitus which were referred to a university teaching hospital between 1985 and 1995. Medical records from dogs with a diagnosis of diabetes mellitus were reviewed and, where necessary, further follow-up information was gathered from the referring veterinarian. Incidence rate…”

Answer 28

Kohort (de har tittat på incidensen över tid)

Question 29

Vilken studiedesign/studietyp? ”…201 dogs < 2 years old with rupture of the CCL and 804 agematched… – 201 fall av korsbandsruptur och 804 åldersmatchade kontroller”

Answer 29

Fall-kontroll

Question 30

Om du har många möjliga determinanter (orsaker) – vilken är den mest effektiva designen på studien?

Answer 30

Fall-kontroll

Question 31

Vilken studiedesign ska du välja om du är intresserad av effekterna av en viss determinant?

Answer 31

Kohortstudie Vi följer individer under en viss tid och undersöker vilka som exponeras för determinanten och vilket utfall det resulterar i. (Lite komplicerat vid studier av sjukdomar med långa inkubationstider, för det är viktigt att individerna är helt friska från start.)

Question 32

Vilken studiedesign ska du välja om du inte har en aning om vilken determinant som resulterar i ett visst utfall och du har ont om tid och pengar?

Answer 32

Tvärsnittsstudie (Fungerar bra vid studier av determinanter som inte ändrar sig under djurets livstid, t.ex. kön och hudfärg. Svårt dock att bevisa kausala samband eftersom man inte vet när utfallet startade. Men det kan ge en uppfattning om vilka determinanter man ska studera vidare.)

Question 33

Vilken studiedesign ska du välja för att skatta prevalens?

Answer 33

Tvärsnitt

Question 34

Om du vill undersöka orsaker till en ovanlig sjukdom – vilken är den mest effektiva designen på studien?

Answer 34

Fall-kontroll

Question 35

Vid BSE-utbrottet i Storbritannien 1986 kunde man med epidemiologisk metodik identifiera att utfodring med kött och benmjöl var smittkällan. Vilken studiedesign användes?

Answer 35

Fall-kontroll

Question 36

Varför har kohortstudie det starkaste bevisvärdet av de olika typerna av observationsstudier?

Answer 36

Kohort garanterar att exponering kommer före utfall, vilket ger oss ett kausalt samband.

Question 37

En grupp sjuka djur jämförs med en grupp friska djur. Vilken typ av studie?

Answer 37

Fall-kontroll

Question 38

Exponering och utfall mäts samtidigt. Vilken typ av studie?

Answer 38

Tvärsnitt (vi vet inte vad som givit upphov till vad)

Question 39

En grupp individer följs och vi mäter determinanter och studerar vilka individer som blir sjuka. Vilken typ av studie?

Answer 39

Kohort

Question 40

Vi vill studera en sjukdom med hög incidens, dvs en vanlig sjukdom. Vilken typ av studie är lämplig?

Answer 40

Kohort

Question 41

Vi vill studera en sjukdom med låg incidens, dvs en ovanlig sjukdom. Vilken typ av studie är lämplig?

Answer 41

Fall-kontroll Den enda metod som funkar vid studier av mycket ovanliga sjukdomar. (för kohortstudier skulle alltför stora grupper behövas för att vi ska få med de få individer som insjuknar)

Question 42

Vi vill studera förhållanden vid en bestämd tidpunkt, t.ex. genom att uppskatta prevalensen av en viss sjukdom. Vilken studietyp väljer vi?

Answer 42

Tvärsnitt | motsatsen till longitudinell undersökning

Question 43

Vi vill följa insjuknandet eller överlevnaden över tid i en eller flera grupper och har en känd determinant. Vilken studietyp väljer vi?

Answer 43

Kohort (om det inte är en väldigt ovanlig sjukdom)

Question 44

Vi kartlägger determinanter för en grupp med sjuka individer genom att jämföra med en grupp friska individer. Vilken studietyp?

Answer 44

Fall-kontroll

Question 45

Experimentella studier har högre förmåga att visa orsakssamband än observationsstudier. Varför?

Answer 45

Graden av kontroll: - Vi kan styra vilka djur som utsätts för en viss determinant och veta säkert att determinanten kommer före utfallet - Vi kan kontrollera andra störande faktorer och därmed utesluta många confounders

Question 46

Vad betyder det att en kohortstudie är longitudinell?

Answer 46

Data för exponering och utfall kommer från olika tidsperioder

Question 47

Ge exempel på två faktorer som är viktiga vid designen av en experimentell studie

Answer 47

Klara definitioner av utfall och exponering. (Viktigt i alla epidemiologiska studier.)