Systematik och evolutionsteorin

Question 1

Embryonalutveckling

Answer 1

1. Ett befruktat ägg (zygot) delar sig genom mitos (vanlig celldelning). Den bildar en ihålig boll (blastula). Cellerna ligger i ett skikt (groddlager). Svampdjuren har ett groddlager.
2. Blastulan invagineras (trycks ihop) och två groddlager bildas. Ett yttre (ektoderm) och ett inre (endoderm). Nässeldjuren (t.ex maneter) har två groddlager.
3. Urmun bildas. Ett tredje groddlager (mesoderm) bildas mellan de andra två. Alla övriga djur har tre groddlager. Olika vävnader/organ utvecklas ur de tre groddlagren.
   a) Urmun blir mun. Anus nybildas.
   b) Urmun blir anus. Mun nybildas.
   Människor tillhör b.

Question 2

1. Svampdjur

Answer 2

• “Tvättsvamp”.
• Enkelt byggda, ett groddlager.
• Filtrerar vatten, äter plankton, fastsittande.
• Frisimmande larver.

Question 3

2. Nässeldjur

Answer 3

• T.ex maneter och koralldjur.
• Två groddlager.
• Har nässelceller som bedövar byten.
• Nervsystem men ingen hjärna.
• Två generationer: medusa (frisimmande) och polyp (fastsittande). Gäller maneter.

Question 4

3. Urmun blir mun. Anus nybildas.

Answer 4

Plattmaskar, ringmaskar, mollusker, leddjur.

Question 5

4. Urmun blir anus. Mun nybildas.

Answer 5

Tagghudingar, manteldjur, lansettfiskar, ryggradsdjur.

Question 6

5. Plattmaskar

Answer 6

• T.ex sugmaskar och binnikemaskar.
• Sugmaskar lever oftast fritt och binnikemaskar lever som parasit i tarmsystemet.
• Vissa har ögon (sugmaskar).
• Saknar kärlsystem. Därför platta för bra kontakt med omgivningen (gasutbyte, näring m.m.).

Question 7

6. Ringmaskar

Answer 7

• T.ex daggmaskar, iglar, havsborstmaskar.
• Uppbyggda av ringar.
• Ögon, cirkulationssystem med hjärtan, hjärna.

Question 8

7. Mollusker/blötdjur

Answer 8

• T.ex musslor (två skal), snäckor (ett skal) och bläckfiskar.

Question 9

8. Leddjur

Answer 9

• Jordens dominerande djurgrupp sett till antal arter.
• Insekter, spindlar och kräftdjur (kräftor, krabbor, räkor, djurplankton).
• Leddjuren har exoskelett (utsidan). Tåliga och klarar torka.
• Insekter har ofta vingar. Enda flygande organismen på jorden 350-150 miljoner år sedan.
• Insekter andas med ett luftsystem som kallas för trakeér.
• Kräftdjur andas med gälar.
• Insekter: larv (ätande) - puppa - flygande insekt (para sig).

Ex trollsländelarv (i en sjö 2-3 år) - puppa - trollslända (ett par veckor)
Trollsländan lägger ägg i vatten som blir nya larver.

Question 10

9. Tagghudingar

Answer 10

• T.ex sjöstjärnor, sjögurkor, ormstjärnor, sjöborrar.
• Ormstjärnor kan finnas i stora antal på mjukbotten på stora djup. Äter nedfallande organiskt material.

Question 11

10. Ryggsträngsdjur

Answer 11

• Ryggsträng (enklare ryggrad) av ben eller brosk.
• Manteldjur, lansettfiskar och ryggradsdjur.

Question 12

11. Manteldjur/sjöpungar

Answer 12

• Fastsittande utan skelett. Larv frisimmande med ryggsträng.
• Lever av att filtera vatten.

Question 13

12. Ryggradsdjur

Answer 13

1. Broskfiskar
   - T.ex hajar och rockor.
   - Skelett av brosk.
2. Strålfeniga fiskar/benfiskar
   - Alla andra fiskar.
   - Skelett av ben.
3. Lungfiskar och kvastfeningar
   - Tros vara “länken” mellan fiskar och landlevande fyrfotadjur.
4. Amfibier
   - T.ex grodor och salamandrar.
   - Hudandning om huden är fuktig. Enkla lungor.
   - Ägg utan skal och därmed beroende av vatten.
   - Växelvarma, ändrar temp beroende på omgivning.
5. Amnioter (amnion=fosterhinna)
   - Mindre beroende av vatten
   - Jämnvarma, samma temp hela tiden.
   1.Dinosaurier och fåglar.
   - Fåglar är dinosauriernas närmsta släktingar.
   2.Däggdjur (dägga=dia).
   - Jämnvarma. Hår på kroppen.
   - Kloakdjuren lägger ägg men alla andra däggdjur föder levande ungar.

Question 14

Evolutionsteorin

Answer 14

• Teorin om livets gemensamma ursprung och utveckling genom naturligt urval (selektion).
• Charles Darwin. Engelsman 1800-talet.
• Sammanfattade flera andra forskares teorier och reste jorden runt med sitt fartyg Beagle.
• Detta sammanfattade han i sin bok “Om arternas uppkomst genom naturlig selektion”.

Question 15

Darwins slutsatser

Answer 15

• Livets enorma överproduktion.
• Variation mellan individer.
• Det naturliga urvalet och kampen om tillvaron. “Survival of the fittest” (bäst anpassade).
• Fitness = överlevnad fram till reproduktion samt reproduktionsframgång.

Question 16

Fitness

Answer 16

• Överlevnad fram till reproduktion samt reprroduktionsframgång.
• Fördelaktiga egenskaper (ökar fitness) förs vidare till nästa generation.

Question 17

Giraff

Answer 17

• Lägre hals - mer föda - bättre överlevnad.
• Lång hals ger stort tryck på hjärtat.
• Färgen ger kamouflage.

Question 18

Påfågel

Answer 18

• Fjädrar - sexuell selektion. Dålig överlevnad.
• Ögonen på fjädrarna är avskräckande.

Question 19

Sill

Answer 19

• Stabiliserande selektion. Gynnas av att se likadana ut.

Question 20

Darwinfinkarna

Answer 20

• Darwins finkar på Galpasagoöarna utgörs av ett 20-tal endemiska arter (finns på en plats på jorden).
• Skillnad i näbbform, färg och storlek utifrån de olika nischer som finns på öarna.
• Vid fler arter på samma ö så ökade variationen i näbbform.
• Konkurrensen drev utvecklingen mot anpassning till olika nischer.

Question 21

Mikroevolution

Answer 21

• Förändring av en art (färg, storlek, m.m.)
• Efter industriella revolutionen med mycket koleldning mörknade träden och den svarta varianten av björkmätare blev vanligare.
• Numera är den ljusa återigen vanligare.
• Mikroevolution under lång tid kan ge makroevolution dvs nya arter.

Question 22

Makroevolution

Answer 22

Bildandet av nya arter, släkten eller familjer.

Question 23

Olika typer av selektion/naturligt urval

Answer 23

1. Stabiliserande selektion
   - Ett utseende är mest gynnsamt, ex zebra, sill.
2. Riktad selektion
   - Utveckling sker åt ett håll.
   - T.ex någon art blir större, mörkare osv.
3. Diversifierande selektion
   - Ytterligheter gynnas.
   - Ex huggorm där sicksack-mönstrad är bäst kamouflerad men svart får snabbare upp kroppstemp och är bättre kamouflerad på natten.

Question 24

Artbildning

Answer 24

Art = man tillhör samma art om man kan få fertil avkomma. Olika arter om parning mellan grupperna inte förekommer.

Artbildning kan ske genom:
- Geografisk isolering, ex öar, två sidor om en bergskedja m.m.
- Inom samma område genom olika nischer.
- Sexuella preferenser.

• Artbildning kan ske relativt fort i samband med miljöförändringar eller nykolonialisering. Detta kallas adaptiv radiering.

Question 25

Genetisk drift

Answer 25

- Det naturliga urvalet ger inte en förändring utan slumpen. - Founder-effekten: Några få individer från en population startar en ny population med en annan allelfrekvens än orginalpopulationen. - En genvariant kan bli mycket vanlig om få individer grundar en population. - Naturkatastrofer kan slå ut stora delar av en art/population och bevara ett fåtal med viss genuppsättning.

Question 26

Konvergent utveckling

Answer 26

- Liknande utseenden/egenskaper kan uppstå parallellt hos olika djurgrupper för att det är ändamålsenligt. - Djurgrupperna är inte släkt men båda är anpassade till sin omgivning.

Question 27

Ledfossil

Answer 27

- Används till att bestämma ålder på andra fossil. - Fossil som ligger i samma skikt/lager är lika gamla. För att ett fossil ska kunna fungera som ledfossil, måste det: - Ha haft en snabb evolution, dvs endast funnits under en begränsad tid. - Ha haft en stor geografisk spridning. - Vara vanligt. - Vara lätt att identifiera. - Inte vara bundet till någon speciell bergart eller sediment.

Question 28

Bildning av fossil

Answer 28

- 165 miljoner år sedan: En Ophthalmosaurus simmar i havet. - Ophthalmosaurusen dör och sjunker ner på botten. - Då täcks den av sediment, antingen p.g.a hastig erosion eller utflöde från ett floddelta. - De mjuka ("köttiga") delarna bryts snabbt ned, men benen ligger kvar i sedimentet. Efter mycket lång tid förstenas benen i sedimentet. Ett fossil har bildats.

Question 29

Homologa organ

Answer 29

Samma ursprung men kan ha olika funktion. Ex Människans arm och fågelns vinge.

Question 30

Analoga organ

Answer 30

Olika ursprung men samma funktion. Ex fåglarnas och insekternas vingar. Bläckfiskens öga och däggdjursöga.

Question 31

Fyla (ett fylum)

Answer 31

Djurgrupper

Question 32

Åldersbestämning

Answer 32

- Kan ske genom att analysera kvoten K-40/Ar-40. - K-40 sönderfaller radioaktivt till Ar-40. Halveringstid 1,3 miljarder år. - C-14 kan användas till yngre fossil. Halveringstid 5700 år.

Question 33

Biokemiska likheter

Answer 33

Större skillnader - längre sedan man hade en gemensam förfader.

Question 34

Evolution

Answer 34

- Evolutionen går i många små steg och inte i stora hopp. - De många små stegen kan gå snabbt men man får inte plötsligt t.ex ett nytt organ. - Evolutionen går alltid framåt. - Fosterutveckling visar olika steg i evolutionen såsom gälbågar, ryggsträng av brosk och svansanlag.

Question 35

Konkurrens

Answer 35

Konkurrens störst inom arten pga samma ekologiska nisch. Men även mellan arter.

Question 36

Variation inom en art

Answer 36

Variation uppkommer genom kombination av olika gener, rekombination (i meiosen) och mutationer.

Question 37

Adaptiv radiering

Answer 37

- Processen då flera nya arter uppstår relativt snabbt och utvecklar intressanta skillnader i hur de utnyttjar sin miljö. - Evolutionens urverk skruvas upp och allting händer mycket snabbare. - T.ex utvecklades ett stort antal däggdjursarter efter att dinosaurierna dog ut.