1
Q
Riskbruk
A
- Konsumtion som ökar risken för skador (fysiska, psykiska, sociala) men utan tydliga konsekvenser ännu.
→ Varningssignal, ej diagnos.
2
Q
Missbruk
A
- Upprepad användning med tydliga negativa konsekvenser, men viss kontroll kvar.
→ Socialt definierat, inte bara medicinskt.
3
Q
Beroende
A
- Kontrollförlust, tolerans, abstinens, starkt sug (craving).
→ Biologiska förändringar i hjärnans belöningssystem (Heilig).
4
Q
Kritik mot begreppet missbruk/missbrukare
A
- Moraliskt laddat → antyder att individen “brukar fel”.
- Stigmatiserande → reducerar personen till problemet.
- Otydligt → används olika för alkohol/narkotika.
- Risk för skuldbeläggning.
- Alternativ: “Person med missbruks- eller beroendeproblematik”.
5
Q
Problem med starkt fokus på könsskillnader (Storbjörk)
A
- Risk för stereotypa bilder (“kvinnan som offer”, “mannen som gärningsperson”).
- Osynliggör variationer inom könen.
- Bygger ofta på manlig norm → kvinnor framstår som avvikande.
- Kan skapa könssegregerade behandlingar utan stöd i evidens.
6
Q
Exempel på skillnader med män/kvinnor med missbruk
A
- Män: Mer hemlöshet, kriminalitet, ensamhet, polysubstansbruk.
- Kvinnor: Mer psykisk ohälsa, våld, trauma, ansvar för barn.
7
Q
Förklaringar till minskat ungdomsdrickande
A
- Digitalt umgänge – färre fester.
- Föräldrakontroll – striktare normer.
- Invandring - Ökad nykterhet i invandrarfamiljer.
8
Q
Orsaker till utjämning mellan könen (alkohol)
A
- Ökad jämställdhet → kvinnors drickande mer accepterat.
- Män dricker mindre → förändrade mansideal.
- Arbetsliv & umgänge mer lika mellan könen.
9
Q
Risker med långvarig alkoholkonsumtion
A
- Kroniska sjukdomar → lever, cancer
- Psykisk ohälsa → depression, ångest, demens
- Beroendeutveckling → påverka relationer, arbete, ekonomi
10
Q
Risker vid “binge drinking”
A
- Akuta olyckor → våld, trafik, sex
- Alkoholförgiftning
- Riskebeteende → kriminalitet, sexuella beteenden
11
Q
Varför är alkoholabstinens farligare än heroinabstinens?
A
- Alkohol påverkar hela centrala nervsystemet → överaktivitet vid abstinens.
- Kan leda till kramper, delirium tremens, död.
- Heroinabstinens = obehaglig men sällan dödlig.
12
Q
4 motiv för alkoholanvändning
A
- Förändra sinnestillstånd → bli gladare, avslappnad
- Hantera problem → lindra ångest, stress (självmedicinering)
- Underlätta social samvaro → minska hämningar, samhörighet
- Beroende → undvika abstinens
13
Q
Vad påverkar upplevd effekt av en substans?
A
- Substansens kemiska egenskaper, dos, konsumtionshastighet (Drug)
- Förväntningar & sinnestillstånd (Set).
- Miljö & sällskap (Setting).
→ Zinbergs Drug–Set–Setting = samspelet avgör effekten.
14
Q
Varför är alkohol farligt att kombinera med opioider?
A
- Båda dämpar CNS → andningsdämpande
- Oförutsägbar berusning → risk för överdos
- Försämrat omdöme → risk för olyckor
15
Q
Alkohols effekter och skadeverkningar
A
- Dämpar CNS → dirty drug
- Små doser → uppiggande
- Större doser → lugnande, sövande
- Skador → olyckor, kroniska sjukdomar, beroende, alkoholabstinens
16
Q
Cannabis effekter och skadeverkningar
A
- THC + CBD
- THC → eufori, avslappning
- CBD → ångestdämpande
- Skador → försämrad reaktion, minne, psykisk ohälsa, psykos
17
Q
Huvudpoänger i biologiskt perspektiv (Heilig)
A
- Beroende = neurologisk sjukdom
- Förändringar i belöningssystem → dopamin, GABA
- Genetiska faktorer och neurobiologiska processer
- Medicinsk behandling
18
Q
Huvudpoänger i socialt perspektiv (Svensson & Karlsson)
A
- Beroende = socialt och relationellt fenomen
- Livssituation, identitet, marginalisering
- Droger fyller en funktion
- Vad som betraktas som missbruk påverkas av normer & politik
19
Q
Varför är det svårt att sluta med droger trots negativa konsekvenser enligt biologiskt perspektiv?
A
- Omprogrammerat belöningssystem → drogen skapar starkare sug än annat
- Abstinens, sug, stress
20
Q
Varför är det svårt att sluta med droger trots negativa konsekvenser enligt socialt perspektiv?
A
- Sociala sammanhang → lämna gemenskap, struktur
- Droger fyller funktioner → måste hitta alternativa sätt
21
Q
är de biologiska och sociala perspektivet kompletterande eller konkurrerande?
A
→ Kompletterande. Biologin förklarar hur beroendet uppstår, det sociala varför det utvecklas & vidmakthålls –> helhetsförståelse
22
Q
Vad innebär ett bio-psyko-socialt perspektiv?
A
- Helhetssyn på beroende: biologiska, psykologiska & sociala faktorer samverkar.
- Bio: genetik, hjärnans kemi, tolerans.
- Psyko: känslor, trauma, motivation, coping.
- Socialt: relationer, boende, ekonomi, normer.
23
Q
Varför är det viktig med ett bio-psyko-socialt perspektiv?
A
- Helhetsförståelse
- Underlättar samverkan → samordning
- Individanpassade insatser
- Minskar stigma
24
Q
Hur sker den successiva förändringen (missbrukaridentitet & organiserande perspektiv)
A
- Bruket börjar socialt → blir central del av livet.
- Droganvändningen organiserar vardagen (tid, plats, relationer).
- Identiteten omformas till “missbrukare”.
- Andra roller (förälder, partner, arbetare) trängs undan.
25
Utmaningar i behandling och återhämtning (missbrukaridentitet)
- Identitetsomvandling → bygga ny identitet, hitta nya sammanhang
- Struktur och rutiner
- Stigmatisering
- Behandling → stödja social återintegrering, identitetsarbete, meningsskapande
26
Vanliga tillstånd vid samsjuklighet
- Psykisk: depression, ångest, PTSD, personlighetsstörning.
- Somatisk: leversjukdom, hepatit, hjärt- och kärlproblem.
27
Hur försvårar samsjuklighet behandling?
- Vad är vad? → risk för att bara en del av problemet behandlas
- Uppdelat vårdsystem → faller mellan stolarna
- Sämre behandlingsutfall → psykisk ohälsa kan försämra motivation
28
Hur kan man hantera samsjuklighet?
- Integrerad behandling → samordnade vårdplaner
- Samverkan → läkare, psykolog, socialtjänst
- Individanpassat → individens psykiska förmåga och motivation
29
Vad står FAS för och vilka symptom finns?
- FAS = Fetalt alkoholsyndrom.
- Orsakas av alkohol under graviditet.
- Symptom: tillväxthämning, ansiktsavvikelser, hjärnskador, kognitiva svårigheter, beteendeproblem.
30
Hur påverkas barn till missbrukande förälder?
- Emotionell otrygghet och parentifiering
- Neglering och instabil omsorg
- Psykisk och social påverkan
- Skam
31
Vilken hjälp kan anhöriga behöva?
- Psykosocialt stöd och samtal
- Egen behandling vid medberoende
- Praktisk och social hjälp
32
Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan alkohol- och narkotikapolitik?
- Alkoholpolitik: reglering, folkhälsoperspektiv, kontroll via Systembolaget.
- Narkotikapolitik: nolltolerans, kriminalisering, fokus på avhållsamhet.
33
Vad är orsakerna till skillnader mellan alkohol- narkotikapolitik?
- Historiska och kulturella värderingar.
- Alkohol ses som socialt accepterad vara, narkotika som hot.
- Moraliska och politiska skillnader.
34
Konsekvenser av skillnaderna i alkohol- narkotikapolitik
- Alkoholbrukare = medborgare/patient.
- Narkotikabrukare = brottsling.
- Risk för stigmatisering och ojämlik vård.
35
Vad är AUDIT?
AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test).
- 10 frågor om mängd, kontroll och konsekvenser.
- Identifierar riskbruk, missbruk, beroende.
36
Vinster med att använda AUDIT
- Tidig upptäckt av riskbruk.
- Strukturerad och jämförbar bedömning.
- Underlättar samtal om alkohol/droger.
37
Svårigheter/risker med AUDIT
- Självrapportering → risk för underskattning.
- Risk för stämpling eller mekanisk användning.
- Kräver utbildning och etisk reflektion.
38
Två grunddrag i MI-andan och varför de är viktiga
1. Samarbete / partnerskap (MI-andan)
Samtalsledaren ska lyssna, visa respekt och låta personen själv vara delaktig i att hitta lösningar.
Varför viktigt?
För att människor blir mer motiverade till förändring när de känner sig sedda, hörda och respekterade.
2. Acceptans och autonomi
Man respekterar personens rätt att bestämma över sitt eget liv. Samtalsledaren försöker inte ta över eller styra beslut, utan visar att klienten har förmåga och ansvar att välja själv.
Varför viktigt?
För att MI bygger på tron att människor innerst inne vill sitt eget bästa. När man känner att man själv har kontroll och inte blir dömd, ökar den inre motivationen – vilket gör förändringen mer hållbar.
39
Viktiga faktorer i behandlingsrelationen
- Allians & förtroende mellan klient och behandlare.
- Klientens motivation & förändringsberedskap.
- Behandlarens empati, tillit & tålamod.
40
Viktiga faktorer utanför behandlingen
- Socialt stöd, arbete, boende, ekonomi.
- Meningsfull fritid & gemenskap.
- Tillgång till vård och trygg miljö.
41
Vad är LARO?
- Substitutionsbehandling med metadon eller buprenorfin.
- Syfte: minska sug, stabilisera livet, förebygga död & kriminalitet.
- Kräver medicinsk uppföljning och struktur.
42
Vad innebär 12-stegs behandling?
- Psykosocial & andlig metod (AA/Narcotics Anonymous).
- Fokus på drogfrihet, självinsikt, gemenskap & ansvar.
- Gruppstöd – bygger på identifikation & delad erfarenhet.
43
Vad innebär återfall och vad kan leda till de?
- Vanligt & en del av processen, inte misslyckande.
- Kan skapa skuld & uppgivenhet → kräver stöd.
Vad som kan leda till de:
- Stress, negativa känslor, brist på stöd.
- Triggers (platser, personer, känslor).
- Övertro på egen kontroll.
44
Hur kan man förebygga återfall?
- Identifiera risksituationer & triggers.
- Plan för hur hantera sug (copingstrategier).
- Regelbunden kontakt med stödperson/behandling.
- Träna nya vanor & nätverk.
45
Vad innebär skadebegränsning (harm reduction)?
- Syfte: minska skador utan krav på drogfrihet.
- Fokus på hälsa, värdighet & livskvalitet.
46
Exempel på skadebegränsning i Sverige
- Alkoholområdet: systembolaget, lågalkoholalternativ, information, rattfyllerikontroller.
- Narkotikaområdet: sprututbyte, naloxon, LARO, testning av droger.
47
Hur kan skadebegränsning fungera utan att hota drogfrihetsmålet?
- Räddar liv & bygger kontakt med vården.
- Skapar trygghet & stabilitet → ökar chans till förändring.
48
Varför börjar man injiciera?
- Ger snabbare & starkare rus (effektivare upptag).
- Grupptryck eller tillgång till sprutor.
- Ekonomiskt – kräver mindre mängd för effekt.
49
Risker med att injicera
- Överdos (snabb verkan, svår doskontroll).
- Infektioner (HIV, hepatit, sår).
- Kollapsade vener, blodförgiftning.
- Social stigmatisering.
50
Insatser för att minska risker med injicering
- Sprututbytesprogram – rena sprutor, hälsorådgivning, testning.
- Utdelning av naloxon mot överdoser.
- Trygg kontakt med vårdpersonal.
51
Exempel på etnifiering
- Ex. invandrare pekas ut som bärare av “nya droger” eller kriminalitet.
- Skapar “vi och dom”-tänk, stigmatisering, rasifiering.
- Risk att sociala problem förklaras kulturellt istället för strukturellt.
52
Vad innebär kulturell & kultursensivitet? + fördelar och risker
- Kulturell kompetens: kunskap om andra kulturers värderingar & normer.
- Kultursensitivitet: lyhördhet för individens erfarenhet och bakgrund.
- Fördelar: bättre kommunikation, tillit, anpassad vård.
- Risker: stereotypisering, överbetoning av kultur framför individ.
53
Varför är samverkan viktig?
- Missbruk/beroende påverkar flera livsområden → kräver helhetsinsatser.
- Ingen aktör (socialtjänst, vård, psykiatri) klarar problemet ensam.
- Förbättrar kontinuitet, minskar risken att individ “faller mellan stolarna”.
54
Exempel på när samverkan är särskilt viktig
- Samsjuklighet (beroende + psykisk ohälsa).
- Ungdomar med sociala & medicinska problem.
- Klienter med hemlöshet och missbruk.
55
Svårigheter och problem med samverkan
- Sekretess, otydliga ansvarsgränser, olika mål & kulturer.
- Brist på resurser och tid.
- Kan leda till att klienten bollas runt.
56
Vad betyder begreppet medberoende?
- När anhörig anpassar sitt liv till den beroendes behov.
- Fokus på kontroll, rädsla & ansvar → glömmer sig själv.
- Kan innebära överdrivet hjälpbeteende & psykisk stress.
57
Fördelar och nackdelar med begreppet medberoende
Fördelar:
- Ger språk för anhörigas lidande & behov av hjälp.
- Kan underlätta förståelse & stödinsatser.
Nackdelar:
- Risk för skuldbeläggning (“du möjliggör missbruket”).
- Kan individualisera strukturella problem.
- Passar inte alla – vissa visar sund omsorg.
58
Syfte och funktion med bostad först
- Ge stabilt boende före behandling.
- Ej krav på drogfrihet.
- Individ får stöd i hemmet (socialt stöd, vårdkontakt).
59
Vinster och positiva effekter a bostad först
- Trygghet, stabilitet, minskad hemlöshet.
- Förbättrad hälsa & livskvalitet.
- Ökad chans till behandling & social återhämtning.
60
Risker vid hemlöshet + missbruk
- Våld, övergrepp, infektioner, överdoser.
- Psykisk ohälsa, marginalisering, svårigheter att nå vård.
61
3 motiv för droganvändning i sexuella sammanhang
1. Öka njutning och intensitet.
2. Dämpa hämningar eller ångest.
3. Hantera trauma eller psykisk smärta.
62
3 risker med droger+sex
1. Oskyddat sex → STI & graviditet.
2. Sex mot droger/pengar → exploatering.
3. Våldtäkt, samtyckesproblem, skuld/skam.
63
Varför är det viktigt att prata om sexualitet i missbruksbehandling?
- Sexualitet kopplad till identitet, skam & relationer.
- Öppna samtal → stärker tillit & helhetsperspektiv.
64
Vad är skillnaden mellan universell och indikerad prevention?
- Universell: riktas till hela befolkningen → ex. skolinformation, alkoholreklamförbud.
- Indikerad: riktas till riskgrupper → ex. ungdomar med tidigt bruk, familjeprogram.
65
Risk- och skyddsfaktorer
Individnivå:
- Risk: låg självkänsla, psykisk ohälsa, impulsivitet.
- Skydd: god självkänsla, copingförmåga.
Strukturnivå:
- Risk: fattigdom, social ojämlikhet, svaga skolor.
- Skydd: stödjande vuxna, fritidsaktiviteter, trygg miljö.
66
Provita - 12-stegsbehandling (syfte, upplägg, metod, teori)
- Syfte: hjälpa individer nå drogfrihet genom strukturerad, andligt förändrad behandling
Upplägg:
- primärvård → förlängd ) → utsluss → eftervård
- gruppterapi & terapeutisk gemenskap
- livshistoria, speglingar, föreläsningar, anhörigvecka
- fokus: erkänna beroende, bryta förnekelse, bygga självrespekt
Metod:
- 12-stegsprogram (AA/NA)
Teori:
- humanistisk & existentiell grund
- social gemenskap = skyddsfaktor
- kritik: religiös prägel & mindre fokus på evidens, men stark på struktur & tillhörighet
67
Uppsökarverksamheten (syfte, arbetssätt, förhållningssätt, teori)
- Syfte: nå personer i missbruk & hemlöshet som inte själva söker hjälp → “Vända på perspektivet – vi söker upp dem.”
Arbetssätt:
- Ej myndighetsutövning, ingen dokumentation.
- Hjälper till med kontakter, ansökningar, ID, socialt stöd.
- Bygger förtroende & allianser.
Förhållningssätt:
- Frivillighet, respekt, tillgänglighet.
- Långsiktighet & tålamod.
- Samverkan med socialtjänst, sjukvård, sprutbyte, kyrkor.
Teori:
- Harm reduction & tillitsbyggande socialt arbete.
- Fokus på kontakt som första steg till förändring.
68
Sigtuna - Lågtröskelboende (ASF) (Syfte, upplägg, förhållningssätt, teori)
- Syfte: ge tryggt boende till personer med aktivt missbruk och psykisk ohälsa → “Bo först, hjälp sen.”
Upplägg:
- Naloxon, säkrare injicering, kondomer → skadereducering.
- Individuella planer, stöd i myndighetskontakter.
- Samverkan med Sprutbytet
Förhållningssätt:
- Säkerhet, lågaffektivt bemötande, respekt, begriplighet.
- Realistiskt synsätt: droganvändning = inte skäl till utskrivning.
Teori:
- Harm reduction i praktiken.
- Boende = grund för stabilisering & motivation.
- “Housing First”-inspirerat arbetssätt.
69
Höganäs - Vuxenenheten (41an) (syfte, arbetssätt, förhållningssätt, teori)
- Syfte: Socialtjänstens arbete med vuxna i missbruk/beroende, samsjuklighet & våld.
Arbetssätt:
- Helhetssyn: utredning → insats → uppföljning.
- Öppen verksamhet – frukost, aktiviteter utan drogfrihetskrav.
- SIP, samverkan med psykiatri & beroendemottagning.
- Fokus: relation, flexibilitet, “att tänka utanför boxen”.
Förhållningssätt:
- Klientcentrerat, låg tröskel, harm reduction.
- Samarbete & långsiktighet.
Teori:
- Bio-psyko-socialt perspektiv.
- MI – motivation genom respekt & autonomi.
- KASAM – skapa sammanhang & mening.
70
Maria Malmö (syfte, arbetssätt, förhållningssätt, teori)
- syfte: Behandling & stöd till ungdomar/unga vuxna upp till 25 år.
arbetssätt:
- Samverkan Malmö stad, BUP & Beroendecentrum.
- UngDOK – kartläggning & uppföljning.
- Fokus: cannabis, tramadol, samsjuklighet, trauma.
- Psykosocial & medicinsk behandling
förhållningssätt:
- Relationellt arbete: allians & systemiskt perspektiv.
- Fokus på motivation & återfallsprevention.
teori:
- KBT-baserat men relationellt förankrat.
- Bio-psyko-socialt perspektiv på unga – hjärnan i utveckling.
71
Plattform Malmö & lyftet (syfte, arbetssätt, förhållningssätt, teori)
- syfte: Stöd till ungdomar (12–21 år) med kriminalitet & substansbruk, samt deras familjer.
arbetssätt:
- Högintensiv öppenvård (5 ggr/vecka).
- Samverkan med polis, socialtjänst, BUP.
- Metoder: KBT, ACRA, FFT, ACT, 12-steg, värderingsarbete.
- UngDOK & familjesamtal.
förhållningssätt:
- struktur + relation = framgång.
- Tidigt fokus på allians & närstående.
- “Tecken på beroende”, “livshistoria”, “värden & mål” som arbetsuppgifter.
teori:
- Kognitiv beteendeterapi + ACT (acceptans, värderingar).
- Kombination av kontroll & humanism.
- Evidensbaserat men relationellt.
72
Triangelmottagningen - alkohol (syfte, arbetssätt, förhållningssätt, teori)
- syfte: Behandling av riskbruk/missbruk av alkohol inom psykiatrin.
arbetssätt:
- Självanmälan → bedömning → vårdplan.
- Behandling: MET, KBT, återfallsprevention, kontrollerat drickande.
- Läkemedel: Antabus, Campral, Naltrexon.
- AUDIT, biomarkörer (CDT, Peth, GT).
förhållningssätt:
- Medicinsk + psykologisk kombination.
- Fokus på mätbara mål & uppföljning.
teori:
- biologiska perspektiv – hjärnans beroendecykel.
- Evidensbaserad, individualiserad behandling.
73
