Tenta Flashcards

(51 cards)

1
Q

Vad är bedömning?

A

Värdering av kunskap och elevprestationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka syften och funktioner har skolan?

A

Subjektifiering - forma en individ
Kvalificering - kunskap
socialisering - värdegrund, värden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka samhällsfunktioner har betyg?

A

Urval till högre studier
Motivation/belöning
Information (om elevens kunskap)
Utvärdering av utbildning
Kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka sätt kan betyg betonas på?

A

Juridiskt - kan numera överklagas, är med och bestämmer hur mycket betyg spelar roll
Pedagogiskt, psykologiskt - handlar om människors psyke, IQ
Administrativt - endast en administratör som för in betyg
Socialt/politiskt - betydelsefullt för stigmatiserar elever

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka funktioner har lärandeteorier?

A
  • Allt lärande, kunskap och bedömning bygger på historiskt vetenskapliga traditioner med specifik karaktär och fokus
  • Olika lärandeteorier beskriver och förklarar vad, när och hur människor lär, utvecklar kunskap
  • Teorier har olika fokus, förklaringar och värderingar av kunskap (mångfald av teorier, synsätt)
  • Teorier överlappar, kompletterar varandra, ger fokus, anger viktig kunskap och förståelse för mänskligt beteende, handlade, hur vi lär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Behaviorismen

A

beteendeförändringar, ex torrsim, rita räta linjer, öva skalor, grammatikdrill, fysisk disciplin, 10 000h för att lära sig något

Psykologisk inriktning (Pavlov, Watson, Skinner)

Psykologins inflytande under 1900-talet, yttre beteenden, empiriskt och statistiskt mätbar kunskap, generaliserbara tester, reducerar kunskap till generell IQ

Beteendevetenskaper namn för psykologi, pedagogik och del av sociologi. “Den betingade reflexen”, ex från djurs lärande, upprepade beteenden, vanor-ovanor

Grundantagande: att komplexa beteenden är upbyggna av enklare beteenden

Stimulus-respons, experimentella studier, förstärka yttre beteenden, men få beteenden hos människan är kopplade till naturliga reflexer

Mazlows behovstrappa

Pos/neg förstärkning, bestraffa/belöna, morot/piska

Lära in komplexa målbeteenden stegvis, del för del, systematiskt, undervisningsplanering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kognitivism/konstruktivism

A

Piaget

1950-talet - kognitivismens genomslag

Större komplexitet i teorin
Piaget teoribygge - inte massa experiment, inte beprövad
Kognitiv utvecklings- och stadieteori, teori inte praktisk tillämpning
Barnet aktivt tänkande subjekt som konstruerar sin egen bild av verkligheten i och genom språket
Stark humanistisk tanke
Sker genom språket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Sociokulturell teori

A

Sociokulturell mångfald av perspektiv, kulturer och lärande ser olika ut beroende på sammanhang (lärande är beroende av det som finns runt omkring)
Undervisning och den proximala utvecklingszonen (Vygotskij)
Situerat lärande
Betydelsen av artefakter och mediering av kunskap
Villkor, situationer, rummet, lärmiljön, förutsättningar för lärande
Relationellt perspektiv genom kommunikation och interaktion i språkgemenskaper
Individ, kollektiv i kontext, växelverkande samspel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kursplanens uppbyggnad - betygskriterier

A

Beskriver kvalitetsnivåer - Standards
Bygger på förmågorna i de långsiktiga målen
Beskriver elevprofiler som ska läsas i sin helhet
De olika nivåbeskrivningarna har samma innehåll och differentieras genom enstaka ord som utmärker olika nivåer av kvalitet
Beskrivningar för stegen A, C och E. När kunskaper sammantaget bedöms som mellan de andra stegen används B och D

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Alignment

A

Att undervisning och bedömning hänger ihop. Underlättas av att binda ihop delar ur syfte, centralt innehåll och betygskriterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Validitet och reliabilitet

A

Handlar om bedömningars och bedömningssituationers tillförlitlighet/precision och relevans

Validitet - hurvida det som avses/ska bedömas är det som bedöms

Reliabilitet - “mätsäkerhet” recision och tillförlitlighet i bedömning och bedömningssituationens konstruktion (ex prov)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Interbedömarreliabilitet

A

Grad av samstämmighet mellan flera lärare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Intrabedömarreliabilitet

A

konsekvens i lärares bedömningar över tid

  • blir man mer sträng eller snäll över tid?= låg intrabedömarreliabilitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

High-stakes - Low-stakes

A

Handlar om bedömningars konsekvenser

Low-stakes innebär att det som beöms inte får några konsekvenser för eleven, varken positiva eller negativa

High-stakes innebär att bedömningen får tydliga konsekvenser för eleven. Ex slutbetyg som påverkar chanser till vidare utbildning, tentamen, ett körkortsprov, Nationella Prov, inträdesprov, etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Holistisk - analytisk

A

Handlar om hur själva bedömningen utförs, tillvägagångssättet när en elevprestation bedöms

Analytisk - granskar detaljer, uppdelat efter förbestämda kriterier. Specifikt och ger detaljerad feedback

Holistisk - helhetsintryck, istället för fokus på enskilda komponenter, övergripande intryck. Tendens att bli mer subjektiv ohc ger mindre specifik feedback, men kan lämpa sig bättre vid bedömning av komplex kunskap

Kan lämpa sig olika beroende på bedömningens syfte och användning
Exempelvis, vid betygsättning används hela beskrivning i betygskriterierna - holistisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Två grundläggande former av dokumentation

A

Primärdokumentation - egna elevtexter, bilder, film, foto av elevprestationer, Tids- och utrymeskrävande

Sekundärdokumentation - lärares dokumentation av elevprestationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Varför dokumentation?

A

Huvudsyfte = minnesverktyg

Inte ett mål i sig, utan ett verktyg för att:
- tänka
- planera och utvärdera lärares undervisning (kvalitet)
- informera vid utvecklingssamtal (TRANSPARENS!!!!!!!)
- skriva omdömen och sätta betyg (validitet)
- elevers lärande och reflektion

Dokumentation måste finnas, men inte reglerat hur eller hur mycket

Ett verktyg - inte ett mål i sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Skapa bedömning- och dokumentationsunderlag

A

Underlag som visar elevers prestationer och kunskaper

Ha i åtanke: valet påverkar både bedömningsunderlag och undervisning (alignment), tolkning av kursplanens kriterier och tidigare insamlat bedömningsunderlag, underlagets validitet, elevers ålder, förkunskaper, och high-/low-stakes, Variation

Kursplanens kunskaper är komplexa - risk: komplexa helheter snävas in till enkelt mätbara så delar (framgmenterad kunskap)

Hitta balans, medelväg - validitet och reliabilitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Risk för tilltagande dokumentationsarbete för lärare?

A
  • ökar lärares arbetsbörda
  • ökat sen beprövad erfarenhet skrevs in i skollagen
  • risk att dokument likställs med kunskap, “sanningen” om en elev
    – tänk primär- vs sekundärdokumentation
    – hur har de fått visa sin kunskap?
  • risk med krav på tydlighet - “tydlighetsdoktorin”
  • dokumentation både synliggör och osynliggör olika aspekter av elevers kunnande
  • “lätt mätbara” och det “svårfångade” - om fokus på dokumentation kommer komplexa kunskaper brytas ner till små lättbedömda delar - kreativa, kritiska och långsiktiga förmågor riskerar att trängas undan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Bedömning i formativt syfte

A
  • Bedömning som process
  • Bedömning för lärande
  • framåtsyftande, visar vart eleven är på väg
  • används ör att följa och främja elevernas kunskapsutveckling
  • läraren samlar information om elevernas styrkor och utvecklingsbehov för olika användningsområden
  • ge återkoppling till eleverna för att utveckla deras lärande
  • förändra och utveckla din undervisning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Formativ bedömningscykel

A

Samlar belägg för lärande - tolka belägg - återkoppling till elever - anpassa undervisning

22
Q

Hur formativ bedömning?

A

för läraren att ta reda på:
1. Var eleven befinner sig (feedback)
2. Vart eleven ska (feed up)
3. Vad som behöver göras för att eleven ska nå dit (feed forward)

För eleven att bli medveten om:
1. Vart är jag på väg?
2. Hur kommer jag dit?
3. Vart ska jag sedan?

23
Q

Hur får elever ökad medvetenhet om sitt eget lärande?

A

reflektera över sitt eget kunnande i olika ämnen
självskattning
ställa frågor
självbedömning
loggbok

24
Q

Hur visas lärande?

A

uttrycksformer - handling, bild, talade ord, skriva ord, symboler
situationer - lektioner i aktuellt ämne, lektioner i andra ämnen, tematiskt arbete, fritidsaktiviteter, vardagsliv, samhällsliv
prestationer - elever visar sitt kunnande genom prestationer, vi bedömer prestationer

viktigt att låta elever visa sin kunskap med olika uttrycksformer i olika situationer

25
3 steg att dokumentera elevers lärandeprocess
1. Händelser: vad eleven gör i olika situationer, arbeten i tal och skrift. Visas på vägg, sparas, spelas in 2. Iakttagelser: beskrivning av prestationer som eleven har gjort. Metoder, verktyg, redskap som prövats. 3. Analys: sammanfatta H och I i analyser. Reflektera över vilket kunnande de olika prestationerna motsvarar. Skriv ner A i en dokumentation över elevernas lärandeprocess.
26
Återkoppling
Feed up: klargöra uppgiftens mål och syfte Feed back: återkoppling på den aktuella prestationen Feed forward: återkoppling som leder framåt Alla tre typer behövs för att återkopplingen ska vara effektiv
27
Faktorer som påverkar hur återkopplingen fungerar i praktiken
- VAD återkopplingen innehåller för information - HUR den är utformad - VEM som ger den och vem som tar emot den - NÄR återkopplingen ges
28
Återkopplingens innehåll och form
* Ge återkoppling som är utvecklad, tydlig och lagom omfattande * Inriktad mot det eleverna ska lära sig. Beskrivande, ej värderande. * Handlingsinriktad * Visa riktning och uppmuntran till nästa steg i lärandet * Gör ej jobbet åt eleven, styr ej alltför detaljerat * Tänk på dina ordval och ton, lika viktigt som innehållet - hur du förmedlar det
29
Vad är summativ bedömning?
- Bedömning av lärande - Bedömning som produkt - Summativa bedömningar används för att jämföra elevens kunskaper med betygskriterierna - Summativa bedömningar fungerar som underlag för skriftliga omdömen (från förskoleklass upp till årskurs 5) och för betygsättning (från årskurs 6) - Summativa bedömningar används för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling, alltså i ett formativt syfte
30
X = K + M
Formeln visar att elevens provresultat ( X ) inte bara beror på vad eleven faktiskt kan ( K ) utan även på andra faktorer som egentligen inte borde ingå i provet (M). ( M ) innebär alltså mätfel av olika slag. Både som kan gynna och missgynna elevens resultat. Om det inte fanns något mätfel så skulle det inte finnas behov av diskussioner om kvalitet i bedömningar eftersom X alltid skulle vara lika med K vi kan därför inte säga att provresultatet är exakt vad eleven kan mätfel kan både gynna och missgynna elever
31
Blooms reviderade taxonomi, aktiva verb
Minnas - minnas fakta och grundläggande koncept Förstå - förklara idéer eller koncept Tillämpa - använda information i nya situationer Analysera - se samband (ut)Värdera - berättiga åsikt/beslut - motivera ett ställningstagande eller beslut Skapa - skapa nytt Genom att formulera lärandemål med aktiva verb, till exempel förklara, analysera eller tillämpa, kan vi skapa undervisning och examinationsformer där eleven visar sin förståelse i praktiken. På så sätt kan läraren bedöma det som annars är osynligt, inte vad studenten tänker, utan hur studenten omsätter sin kunskap i handling. Verben fungerar därför som en brygga mellan tanke och observation, mellan lärande och bedömning
32
De fyra stora bedömningsmetoderna
stängda, kota frågor öppna essäfrågor frågor som består av praktiskt genomförande frågor som besvaras muntligt
33
Allsidig bedömning
Skolverkets riktlinjer för bedömning: Bedömningen ska vara allsidig och baseras på flera olika underlag för att ge en rättvis bild av elevens kunskaper och färdigheter En del av Wiggins bedömningsmanifest
34
VAD är kommunikation om bedömning?
- Kommunikation som sker inom ramen för bedömningsprocessen. - Skriftlig, muntlig och gestaltande/multimodal kommunikation (Jensen 2022). - Att kommunicera med blicken eller fokus på bedömning (allt som har att göra med bedömning, det pågår ständigt, kommunikationen blir aldrig färdig, komplett). - Kommunikation i klassrummet; planering, genomförande, utvärdering… - Några relevanta begrepp: mål, bedömning, feedback, återkoppling, ”Svår- och lättkommunicerad” – dialog, turtagning, talutrymme, bekräftande återkoppling i samtal (Ja-a, aahh, nicka jakande, leende Kommunikation om bedömning... i klassrumet med kollegor (annan skolpersonal) med elev och förälder/vårdnadshavare mellan elever IUP som kommunikation om bedömning Utvecklingssamtal som kommunikation om bedömning
35
Kamratbedömning/-respons
en del av sociokulturell teori Eleven behöver utveckla kvalitetsuppfattning för att förstå informationen - ex genom kamratbedömning
36
former för kommunikation om bedömning
Kursplan Mål - tydligt visa elever vad de förväntas kunna/prestera Betyg Kriterier Matriser - tydligt visa elever vad de förväntas kunna/prestera - betygskriterier ej lämpade i matriser med framåtsyftande återkoppling - riskerar att göra eleven mer betygs än lärande fokuserad - matriser kan begränsa - om eleven visar kunskaper som inte finns med i matrisen Skriftliga omdömen Muntlig återkoppling/respons - mest genomgående, sker hela tiden - Effektiv, konstruktiv återkoppling - till stöd - till alla (feedback, feed up, feed forward) - sträva efter feed forward - formativ respons - “För att lära dig detta behöver du göra X och Y” - behöver vara användbar - sträva mot att utveckla lärandet - lära elever kvalitetsuppfattning - kunna avgöra kvaliteten i ex en text IUP Utvecklingssamtal - elevledda samtal Anpassning Särskilt stöd Åtgärdsprogram
37
Skriftliga omdömen
Summativa bedömningar fungerar som underlag för skriftliga omdömen (från förskoleklass upp till årskurs 5) och för betygsättning (från årskurs 6) Skolverket reglerar skriftliga omdömen som en del av den Skriftliga Individuella Utvecklingsplanen (IUP) där betyg inte sätts, för att ge framåtsyftande feedback på elevens kunskapsutveckling i relation till kunskapskraven, beskriva styrkor och utvecklingsområden, samt planera nästa steg i undervisningen tillsammans med elev och vårdnadshavare. Omdömena ska vara tydliga, konstruktiva och stödja lärandet, inte bara sammanfatta vad som saknas. Skriftliga omdömen saknar nationella krav på jämförbarhet mellan skolor
38
IUP
individuell utvecklingsplan Skollagen (2010:800, 10 kap § 13): ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Individuell Utvecklingsplan som kommunikation om bedömning Omdömet formuleras skriftligen med ett språkbruk som tydliggör innehållet för såväl elev som vårdnadshavare Omfattar alla skolämnen från åk 1 Om eleven riskerar att inte uppnå lärandemålen ska detta framgå IUP ska ge: Information till föräldrar om elevens resultat och lärande Planeringsunderlag för beslut om elevens fortsatta lärande Utveckla elevens förmåga att själv bedöma sina resultat, fungerar som ett läromedel Innehållet i en IUP En IUP ska enligt skollagen innehålla Omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna En sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen En beskrivning av extra anpassningar om en elev är i behov av det. Eventuellt D) Utöver punkterna ovan kan rektorn besluta att IUP:n även ska innehålla omdömen om elevens sociala utveckling. Mallen för IUP innehåller fyra delar: ämnen eller ämnesområden kunskapsomdömen ämnesspecifika kommentarer skolans insatser.
39
Utvecklingssamtal
Beskrivning av elevens kunskapsutveckling När du ska bedöma elevens kunskapsutveckling ska du dels ange om eleven har godtagbara kunskaper i olika ämnen eller ämnesområden, dels ange om eleven har behov av stödinsatser. Bedömningen avser en sammanfattning av elevens kunskapsnivå vid tiden för utvecklingssamtalet. Omdömet grundar sig på en allsidig utvärdering av elevens kunskaper i ämnet eller ämnesområdet i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna i ämnet. Vid bedömningen kan du som lärare, vid behov, kortfattat anteckna exempelvis elevens styrkor eller utvecklingsområden
40
Anpassning
Skolverkets riktlinjer för bedömningsunderlag - Anpassning: Bedömningen ska anpassas efter elevernas individuella förutsättningar och behov, särskilt för nyanlända elever och elever med särskilda behov Om eleven inte förväntas uppnå kunskapskrav inleds ett samtal med specialpedagog och skolledning. Detta kan leda till: 1. Extra anpassning (dokumenteras i IUP) 2. Särskilt stöd och åtgärdsprogram
41
Särskilt stöd
Om eleven inte förväntas uppnå kunskapskrav inleds ett samtal med specialpedagog och skolledning. Detta kan leda till: 1. Extra anpassning (dokumenteras i IUP) 2. Särskilt stöd och åtgärdsprogram
42
Åtgärdsprogram
Om eleven inte förväntas uppnå kunskapskrav inleds ett samtal med specialpedagog och skolledning. Detta kan leda till: 1. Extra anpassning (dokumenteras i IUP) 2. Särskilt stöd och åtgärdsprogram
43
Dokumentationspraktiker
excelmänniskan - fyller i alla resultat i ett exceldokument Hamstern - sparar och dokumenterar allt eleverna gör Kluraren - utgår från elevportföljer (ex loggbok)
44
Myndighetsutövning
* Ett beslut eller annan åtgärd som fattas av en myndighet och som är ett uttryck av makt över en medborgare. * Endast "utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande” * Både gynnande och betungande beslut
45
Konstruktiv länkning
Att lärandemål, lärandeaktiviteter och bedömningsmetoder hänger ihop
46
Dokumentalitet/dokumentalism
Att något blir riktigt först när det finns dokumenterat betygsunderlag måste vara dokumenterade utvecklingssamtal bygger på registrerade observationer risk att för det kräver väldigt mycket tid
47
Stöttning och best performance
Gipps: Bedömningar borde därför inte genomföras individuellt eller utan hjälpmedel- dom borde istället vara interaktiva och dynamiska- detta ger förutsättningar att bedöma ”best performance” Gipps använder Vygotskijs begrepp ”stöttning” för att beskriva tillfällig hjälp som leder elever framåt mot nya färdigheter. Målet: att eleven ska kunna utföra det på egen hand
48
Bedömningsplan
Varje provtillfälle kommer att gynna vissa elever och missgynna andra. Säkerställ därför variation i din bedömning Tänk på frågornas utformning: Hur mentalt krävande är det för dina elever att besvara frågorna? Att använda Blooms taxonomi: Kunskap är en inre process, men lärande blir synligt först när det tar sig uttryck i handling. Därför måste lärandemål beskrivas med verb, eftersom verb anger vad eleven faktiskt gör när kunskapen används.
49
Kompetensprofil
ett bra sätt att att fånga summativa bedömningar Kryss för varje bedömningstillfälle Möjlighet att identifiera både styrkor och utvecklingsbehov A-D är enskilda aspekter N1-N4 är nivåer En progressionsbaserad linje F1-F4 är förmågor Här visas progressionen utan nivåer. Istället som en utvecklingsriktning
50
Queenslandsmodellen
1) Bedömningsunderlag samlas in från ett urval av elever 2) Granskningsgrupp bedömer underlaget 3) Råd skickas ut till skolan baserade på underlaget, målet är att lärarna ska använda råden som underlag för att göra rättvisa bedömningar kopplade till prestationer och kursmål Fördel: Processinriktad syn på kunskap och lärande- där lärarnas bedömarkompetens ökar Nackdel: Resurskrävande
51
Bedömningsmanifest
Wiggins bedömningsmanifest (alla elever borde ha rätt till): - Engagerande, utvecklande och intellektuellt stimulerande uppgifter med autentiska inslag - Konsekvent tillämpade bedömningskriterier med tydliga prestationsnivåer - Maximal öppenhet i bedömning och betygsättning - Rikliga möjligheter att genomföra uppgifter som eleverna kan känna sig stolta över - Allsidiga prov- allsidig bedömning - Tillåtande atmosfär: ge eleverna möjlighet att ifrågasätta förfarandet - Möjlighet för eleven att förklara provsvar som bedömts som felaktiga eller av lägre kvalitet - Konstruktiv återkoppling där styrkor och utvecklingsmöjligheter tas upp - Rika möjligheter och incitament för eleverna att förbättra sina prestationer