Traumatologi Flashcards

(30 cards)

1
Q

Vad är en trauma?

A

En skada på kroppen orsakad av yttre våld. Det kan handla om allt från en stukning till livshotande skador.

Det kan handla om allt från en stukning till livshotande skador.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur uppstår traumatiska skador?

A

Alla traumatiska skador uppstår när energi överförs till kroppen. Kroppen tål bara en viss mängd energi – överskrids den → skada uppstår.

Kroppen tål bara en viss mängd energi; överskrids den → skada uppstår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär penetrerande våld?

A
  • När ett föremål tränger igenom huden och skadar underliggande vävnader och organ. Beroende på traumats energiinnehåll (kraften bakom traumat) kommer vävnaderna att skadas olika mycket:
  1. Knivhugg: lämnar en stickkanal efter sig = vävnaden utanför kanalen blir inte påverkad.
  2. Ett skott med skjutvapen: kan leda till skador även i vävnader långt ifrån själva sårkanalen eftersom kulans höga energi alstrar en “tryckvåg” på sin väg genom kroppen.

Exempel: knivhugg och skott med skjutvapen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är trubbigt våld?

A
  • Innebär att kroppen antingen träffas av ett rörligt föremål eller att kroppen faller/slungas mot ett stillastående föremål.
  • Många trafikolyckor och fallskador orsakas av detta våld. Skadans utbredning och omfattning beror på hur stor energimängd som drabbar kroppen i skadeögonblicket:
  1. Decelerationsskador: skador som uppstår om kroppen plötsligt stoppas upp (decelereras) under rörelse (t.ex fall eller frontalkrock). Uppkommer oftast slitskador i djupt liggande vävnader.

Många trafikolyckor och fallskador orsakas av detta våld.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad orsakar termiska skador?

A

Brännskador och köldskador = uppkommer vid alltför höga/låga temperaturer. Även skador av elektrisk högspänning räknas hit eftersom den elektriska strömmens höga värmebildning orsakar förbränningsskador i vävnaderna.

Dessa skador uppkommer vid alltför höga/låga temperaturer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär multipelt våld?

A

Personen har skadats i flera organsystem samtidigt. Termen används framförallt vid svåra olycksfall med högenergivåld. Vanligast är kombinationen av skador på skallen, extremiteterna och bröstkorgen.

Vanligt vid svåra olycksfall med högenergivåld.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad står L-ABCDE för i akut omhändertagande?

A
  • Livsfarligt läge (L)
  • Andningsbefrämjande (A)
  • Blödningar (B)
  • Cirkulationen (C)
  • Disability (D)
  • Exponering (E)

En metod för att prioritera åtgärder vid trauma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär livsfarligt läge (L)?

A

Måste alltid undanröjas innan omhändertagandet av patienten kan påbörjas = kan exempelvis innebära framrusande trafik eller brand, vilket riskerar livet för både patienten och sjukvårdspersonalen.

Exempel: framrusande trafik eller brand.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär “andningsbefrämjande” - A?

A
  1. Första hand: se till att luftvägarna är fria.
  2. Andra hand: ge konstgjord andning.
  • De vanligaste hindrena i luftvägarna är att tungbasen har fallit bakåt hos en medvetslös patient eller att svalget blockeras av slem, blod, uppkastningar eller tandproteser:

Åtgärd: att med hjälp av båda händerna stabilisera patientens huvud i neutral position, trycka fram underkäkarna, inspektera svalget och därefter avlägsna hindret. Patienten ska vara placerad i framstupa sidoläge, något som måste ske med halsryggen så skyddad som möjligt mot rörelse.

  • Vid skador på bröstkorgen andas patienten bäst om hen läggs med den skadade sidan nedåt.

Andra hand: ge konstgjord andning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur stoppas blödningar (B)?

A

Stoppas med tryckförband eller genom att direkt trycka på blödningskällan:

  1. Venösa blödningar stannar oftast efter ca 5 minuters tryck (kombinerat med högläge).
  2. Artärblödningar kräver kontinuerlig kompression på kärlet ovanför skadan under lång tid.

Venösa blödningar stannar oftast efter ca 5 minuter med tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär cirkulationen (C) i L-ABCDE?

A

Patienten placeras med huvudet lägre än benen. På så sätt förflyttas venöst blod från nedre extremiteterna till hjärtat, hjärnan och de stora blodkärlen.

Detta förflyttar venöst blod till hjärtat och hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad bedöms under disability (D)?

A

Patientens neurologiska tillstånd utefter medvetandegrad, pupillstorlek och grovmotorik.

Inkluderar medvetandegrad, pupillstorlek och grovmotorik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär exponering (E)?

A

Inspektera patientens hudkostym för dolda skador (utan nedkylning och om det råder tillräckligt bra omständigheter).

Utan nedkylning och under tillräckligt bra omständigheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad ska man tänka på vid skador på halsryggen?

A

Undvik att böja patientens halsrygg vid lägesändringar

Många svårt skadade traumafall bör betraktas som att de har en skada på halsryggen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad görs vid akut omhändertagande på sjukhuset?

A
  1. Fokusera på de viktigaste livsfunktionerna, dvs att luftväg och andning kontrolleras och vid behov ger man oxygen. Om en vanlig intubation inte går att genomföras placeras omgående en tub i luftstrupen (trachea) via akut trakeotomi eller koniotomi.
  2. Stor hemo-eller pneumotorax läggs omedelbart dränering genom bröstkorgsväggen in i luftsäcken.
  3. Pågående blödningar stoppas genom tryckförband eller genom direkt kontroll av det blödande kärlet med hjälp av peang eller kärlklämma. Samtidigt skaffar man sig tillgång till blodbanan genom att sätta nål i en perifer och/eller central ven (blodprover och dropp).
  4. Vid stora och livshotande blödningar ges blodtransfusion med icke-förenlighetstestat blod och tillämpar s.k. massivt transfusionsprotokoll. Alternativt direkt operation.

Fokusera på livsfunktionerna vid ankomst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är hypovolemisk chock?

A

Uppstår när mängden cirkulerande blod eller vätska (t.ex vid brännskador där stora volymer förloras via huden) i kroppen minskar, vilket leder till otillräcklig blodtillförsel till organ och vävnader.

Leder till otillräcklig blodtillförsel till organ och vävnader.

17
Q

Vilka är de kliniska tecknen på hypovolemisk chock?

A
  • Sänkt blodtryck
  • Takykardi
  • Blek, kall och fuktig hud
  • Sänkt urinproduktion
  • Agiterad

Agiterad patient kan också observeras.

18
Q

Vad är första åtgärden vid behandling av hypovolemisk chock?

A

Stoppa blödningen (A–B–C tänk):

  1. Direkt kompression på såret
  2. Tryckförband
  3. Högläge (vid extremitetsskada, om möjligt)

A–B–C tänk: direkt kompression, tryckförband, högläge.

19
Q

Vilka typer av vätskebehandling används vid hypovolemisk chock?

A
  1. Kristalloider (förstahandsval initialt): balanserad saltlösning. Används för att snabbt öka cirkulerande volym.
  2. Kolloider: innehåller större molekyler (t.ex. albumin) = håller kvar vätska i blodbanan.

Kristalloider är förstahandsvalet för att snabbt öka cirkulerande volym.

20
Q

Vilka blodprodukter kan man ge vid behandling av en hypovolemisk chock?

A
  1. Erytrocyter: återställer syretransport (Hb).
  2. Färskfrusen plasma: innehåller koagulationsfaktorer och ges vid koagulationsrubbningar.
21
Q

Vilken annan behandling ges vid hypovolamisk chock? Hur uppföljer man hela behandlingen?

A
  1. Snabb medicinsk behandling vid inre blödningar.
  2. Syrgas.
  3. Specifika behandlingar:
    K-vitamin = vid koagulationsproblem (t.ex. lågt PK/warfarin).

Uppföljning – har behandlingen effekt?

  • Kliniska tecken: blodtryck normaliseras, puls sjunker, ökad urinproduktion.
  • Laboratorie: laktat ↓
22
Q

Hur ska den skadade extrimiteten läggas vid akut omhändertagande?

A

Den skadade extremiteten läggs i så gott anatomiskt läge som möjligt och stabiliseras därefter med skenor.

23
Q

Hur sker det akuta omhändertagandet efter att man har säkrat de vitala parametrarna?

A
  1. Skadornas omfattning/patientens tidigare sjukdomshistoria/hur olyckan har gått till är information som används som ledning för den fortsatta utredningen av skadorna. Detta görs eftersom olika medicinska sjukdomar (diabetes, hjärtinfarkt mm) kan ligga bakom olycksfallet.
  2. Frakturer med felställningar grovreponeras.
  3. Öppna frakturer rengörs och grovreponeras därefter.
  4. Sänkt medvetandegrad åtgärdas med en ventrikelsond för att tömma magsäcken och förhindra aspiration. Dessa patienter behöver även KAD för att bedöma urinproduktion och diagnostisera blod i urinen.
24
Q

Vad sker efter det omedelbara omhändertagandet?

A

Bedömning om var/hur den fortsatta utredningen och behandlingen ska bedrivas:

  1. Operation för svårt skadade/med en stor blödning.
  2. Trauma-DT när traumat är litet eller om patienten har stabiliserats = datortomografi av skalle, halsrygg, bröst-och bukorgan och bäcken. Efteråt kan en del patienter överföras till vanlig vårdavdelning för fortsatt observation och symtomatisk behandling. Om en skada har upptäckts åtgärdas detta operativt.
  3. Kirurgiska/ortopediska åtgärder för patienter med multipla skador.
25
Patofysiologi: hur registrerar kroppen av det sjunkande blodtrycket?
Registrering av blodförlust - kroppen känner av förändringen via: 1. Tryckreceptorer/blodtryck (baroreceptorer) i stora artärer (t.ex. aorta och karotider). 2.Volymreceptorer/blodvolym i hjärtats förmak. En frisk kropp har en kompensationsförmåga till att klara en blodförlust på ca 20%.
26
Patofysiologi: vad händer när kroppen uppfattar att en blodförlust sker?
Aktivering av sympatiska nervsystemet - när kroppen uppfattar blodförlust aktiveras det sympatiska nervsystemet: 1. Ökad hjärtfrekvens (takykardi) 2. Ökad kontraktionskraft i hjärtat 3. Kärlsammandragning (vasokonstriktion)
27
Patofysiologi: hur omfördelar kroppen blodet?
Omfördelning av blod (centralisering): 1. Prioriteras: hjärna, hjärta, njurar (till viss del). 2. Nedprioriteras: hud, muskler, mag-tarmkanal. 3. Resultat: kall, blek hud, minskad urinproduktion.
28
Patofysiologi: vilka hormonella system aktiveras?
Hormonella system aktiveras - kroppen försöker också behålla vätska: 1. RAAS (renin-angiotensin-aldosteron-systemet): sparar natrium och vatten → ökar blodvolym. 2. ADH (antidiuretiskt hormon): minskar urin → behåller vätska.
29
Patofysiologi: vad händer om blödningen fortsätter?
Om blödningen fortsätter (kompensationen räcker inte): 1. Blodtrycket sjunker 2. Syretillförseln minskar 3. Celler går över till anaerob metabolism Leder till: laktatökning, acidos, organsvikt
30
Vad är orsakerna bakom en hypovolemisk chock?
1. Stora blödningar (yttre eller inre) 2. Brännskador 3. Kraftiga diarréer eller kräkningar