Självständiga stater som t.ex Sverige och USA, folkgrupper utan land som bildat egna stater (kurder och Palestina), terrorgrupper, militära allianser (nato), internationella stater (FN) samt interneternationella frivilligorganisationer (Röda korset) är exempel på olika aktörer som har någon slags makt, resurser eller inflytande för att påverka vad som pågår mellan länderna i världen.
Internationella relationer innebär att du har en relation internationellt. Det handlar om dina förhållanden och samspel med olika aktörer i världspolitiken. Som sagt handlar oftast om samarbete mellan stater, konflikter, handel eller diplomati.
Stormakter är utmärkande pga sin storlek, militära och ekonomiska styrka. Dessa stormakter får ofta ett särskilt inflytande och en särskild roll i internationella relationer.
Supermakter är de länder som har störst inflytande på alla sätt och vis. De har en stark makt ekonomisk, militärt och politiskt globalt och har stora möjligheter att påverka andra länder världen över.
Det som avgör styrkeförhållandet mellan stater är landets geografi, om det är skyddat eller öppet och enkelt att utsätta för angrepp, befolkningen har också stor påverkan dvs hur stor är befolkningen?, Vad har de för hälsotillstånd, utbildningsnivå och ålderssammansättning?
Solidaritetsklausul:
- Gäller vid terrorattacker, naturkatastrofer eller stora olyckor.
- EU-länderna ska hjälpa det drabbade landet med t.ex räddningstjänst, polis, sjukvård eller andra resurser.
Biståndsklausul:
- Gäller om ett EU-land blir angripet militärt.
- De andra medlemsländerna ska ge stöd och hjälp, även militärt om det krävs.
Terrorism innebär systematiskt användande av våld, hot och skräck, oftast av ickestatliga aktörer, för att uppnå politiska, ideologiska och religiösa mål. Det innefattar allvarliga brott som mord, kidnappning sabotage, ofta riktade mot civila.
Statsterrorism: Utförs inom eller utomlands av en stat mot dem som kritiserar staten.
Nationellterrorism: Riktar sig mot staten, dess intuitioner eller dess intressen.
Internationellterrorism: Utövas av en rad grupper eller organisationer mot mål utanför landets gränser som exempelvis IS attacker med mål på Eu eller i mellanöstern.
Krig uppstår då makt, rädsla och intressen krockar. Det kan handla om kamp om territorium eller resurser, politiska eller religiösa motsättningar, ekonomiska problem eller att ledare vill stärka sin makt. Ofta byggs spänningar upp under lång tid, och en enskildhändelse blir till slut gnistan som utlöser kriget.
Konventionell krigsföring är när två eller flera länders vanliga arméer krigar mot varandra. Soldaterna bär uniform, följer order från sina befäl och använder traditionella vapen som gevär, stridsvagnar, flygplan och krigsfartyg. Striderna sker oftast öppet på slagfält eller tydliga frontlinjer, och kriget följer i regel internationella regler och lagar för hur krig ska föras.
ABC-stridsmedel är ett samlingsbegrepp för mycket farliga vapen som kan orsaka stor skada på människor, miljö och samhällen. ABC står för:
A - Atomära (kärnvapen): Vapen som använder kärnenergi och orsakar enorma explosioner, strålning och långvariga skador.
B - Biologiska: Vapen som sprider sjukdomar eller bakterier, till exempel virus, för att göra människor sjuka eller döda.
C - Kemiska: Giftiga ämnen som kan skada eller döda genom inandning eller kontakt med hud.
Sammanfattningsvis är ABC-stridsmedel förbjudna eller starkt reglerade enligt internationella lagar eftersom de är så farliga och svåra att kontrollera.
Taktiska kärnvapen (taktiska mindre lokala mål): Används på slagfälten, har mindre sprängkraft, menade till att slå ut militära mål som trupper, baser eller fordon i ett begränsat område och ska påverka ett enskilt stridsförlopp.
Strategiska kärnvapen (strategiska större nationella mål): Används för att påverka hela kriget eller ett land, har mycket stor sprängkraft, riktas mot stora städer, industriområden eller fiendens kärnvapenstyrkor, syftet är avskräckning eller att tvinga fram kapitulation.
Hybridkrigsföring är när ett land eller en aktör använder flera olika metoder samtidigt för att försvaga en motståndare, utan att det ser ut som ett traditionellt krig.
Exempelvis genom:
- Militärt våld eller hot om våld.
- Cyberattacker mot el, banker eller myndigheter.
- Propaganda eller desinformation.
- Ekonomiska påtryckningar.
- Sabotage eller stöd till grupper inom landet.
Mellanstatliga konflikter: Krig mellan en eller flera stater.
Inomstatliga konflikter: Konflikter inom ett land, t.ex inbördeskrig mellan staten och rebellgrupp.
Internationaliserade inomstatliga
konflikter: inbördeskrig där andra stater blandar sig i, t.ex med militärt stöd.
Nr 1. Identifiera konflikten och adressera vad de handlar om. Dvs handlar de om makt, territorium eller resurser.
Nr 2. Hur agerar parterna i konflikten? Dvs använder de våld eller väljer parterna att hålla vapenstillestånd. (Mindre våld=mindre konflikt).
Nr 3. Vad har parterna för attityd och hur ser de på problemen? Dvs deras inställning och känslor angående konflikten. För att en konflikt ska lugna sig krävs det att attityden är god emellan de två parter.
Internationell rätt handlar om de lagar och regler som finns i landet. Lagarna och reglerna är befattade av staten och är exempelvis grundlagar, strafflagar, trafikregler och skol och arbetslagar.
Krigets lagar är internationella regler som förklarar hur krig får föras. De ska skydda människor och minska lidandet, även när det är krig. Kallas också humanitär rätt.
Den humanitära rätten inträder så fort det blir krig eller väpnade strider mellan stater eller inom ett land.
Folkrätt är de lagar och regler som ska följas internationellt mellan staterna i världen. Det omfattar även hur man ska bete sig mot varandra i både fred och krig.
Genèvekonventionerna är internationella överenskommelser som reglerar väpnade konflikter såväl internationella och inbördeskrig.
Den första Genèvekonventionen, definierar reglerna för hur krigsfångar ska behandlas och ha rättigheter såsom sjukvård. Den förbjuder angrepp mot soldater som givit upp eller är satta i situationer där sjukvård inte är lika tillgängligt.
Andra, internationell överenskommelse inom den humanitära rätten med regler om kriget till sjöss. I princip samma som första bara att denna är till sjöss.
Tredje är en internationell överenskommelse inom den humanitära rätten som reglerar krigsfångars behandling samt vilka grupper som räknas som krigare och därmed har rätt att behandlas som krigsfångar.
Fjärde, är en internationell överenskommelse inom den humanitära rätten som reglerar behandling av civilbefolkningen i krig. Den skrevs efter andra världskriget där många civila drabbades hårt.
Internationella domstolen i Haag är en domstol som löser tvister mellan stater enligt folkrätten. Den dömer i konflikter mellan flera länder, tolkar internationella avtal och folkrätt samt ger råd till FN.
Internationella brottmålsdomstolen är en domstol som dömer enskilda personer för allvarliga internationella brott. De dömer för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott.