Viktiga Data 2

Question 1

vad händer med Brännbarhetsgränserna UB och ÖB vid ökad temperatur?

Answer 1

UB sjunker och ÖB stiger 
vid ökad temperatur.
Temperaturberoendet är 
dock litet, ungefär en 
faktor 1,07 vid en 
temperaturändring på 100 
grader.

Question 2

Om man ökar syrehalten i ett rum, vad händer med brännbarhetsområdet i ett samtidigt utsläpp av exempelvis metan?

Answer 2

UB påverkas inte alls av
syrehalten (vid syrehalter
över lägsta koncentration för antändning) medan ÖB
ökar med ökad syrehalt.

Question 3

Förklara innebörden av flampunkt:

Answer 3

Den lägsta temperatur vid vilken ett brännbart ämne avger ångor i sådan koncentration i luften att ångorna är antändbara (låga eller annan tändkälla).
= den temperatur när ämnets mättnadskoncentration når undre brännbarhetsgränsen.

Question 4

Det ges exempel på 4 olika situationer där en antändning kan ske trots att omgivningen / Temperaturen är under flampunkten, vilka?

Answer 4

• Luft o vätska kan ha olika temperatur.
• Inblandning eller förorening av andra ämnen kan sänka flampunkten.
• En dimma (= små vätskedroppar) av en brännbar vätska kan antändas under flampunkten.
Ex. Villaolja i en oljebrännare.
• En brännbar vätska uppsugen i ett absorptionsmedel kan antändas under flampunkten. jmf. veken i en fotogenlampa.

Question 5

• Ge exempel på ämnen med låg antändningsenergi.
• Ge exempel på ämmnen med hög antädningsenergi.
  Man kan genom RIB ofta ta reda på om ett ämne har en låg antädningsenergi, hurdå?

Answer 5

Låg antändningsenergi: väte, acetylen och koldisulfid.
Hög antändningsenergi: ammoniak (saknar etikett 3 (brännbar)).
Ett ämne med hög kvot ÖB/UB har ofta låg antändningsenergi.
Exempel acetylen 40, väte 20 osv.

Question 6

Förklara innebörden av termisk tändpunkt.

Hur förhåller sig den termiska tändpunkten oftast mot ett ämnes kokpunkt?

Answer 6

Den lägsta temperatur som krävs för att ett ämne ska kunna antändas, utan inverkan av låga eller annan tändkälla (ligger oftast över kokpunkten).

Question 7

Vilket densitetstal har en gasblandning med 96% luft och 4% gasol?
Vilket densitetstal har luften i ett utrymme med en stor pöl av aceton?
Hur sprider sig ett aerosolmoln i luft?

Answer 7

En gasblandning med 96% luft (D=1) och 4% gasol (D=1,6) har ett effektivt D på 0,96 + 0,04*1,6 =1,024 och följer luftens rörelser.

Aceton (D= 2,0) har mättnadskonc. 24%. Ingen aceton-luftblandning kan alltså ha ett effektivt densitetstal större än 0,76 + 0,24*2,0 =1,24

Aerosoler sprider sig längs marken oavsett densitetstal.

Question 8

Förklara innebörden av hygieniska gränsvärden. Vilka gränsvärden är intressant för räddningstjänsten?

Answer 8

Nivågränsvärde (NGV) = Hygieniskt gränsvärde förr exponering under en arbetsdag, normalt 8 timmar. Nivågränsvärden är bindande och får inte överskridas.

Korttidsgränsvärde (KGV) = Hygieniskt gränsvärde för exponering under en referensperiod av 15 minuter. För ammoniak, monoisocyanater och diisocyanater gäller referensperioden 5 minuter. Kan vara både bindande och vägledande gränsvärde.

Question 9

Förklara innebörden av IDLH.

Answer 9

Syftet med IDLH är att vara vägledande vid val av skyddsutrustning och flyktvägar på arbetsplatser.

IDLH finns endast för en faronivå, livshotande fara vid exponering under 30 minuter, och definieras som den koncentration i luft av ett ämne med giftiga, frätande eller kvävande egenskaper, som utgör en omedelbar livsfara eller skulle orsaka irreversibla eller fördröjda effekter eller skulle försvåra en individs förmåga att sätta sig i säkerhet.

Question 10

Hur bestäms gifitgheten av ett ämne enligt ADR?

Answer 10

• Vid bedömningen av giftighetsgraden ska erfarenhet av
  förgiftningsfall hos människor ligga till grund.
• Om det inte finns erfarenheter från människor ska
  giftighetsgraden fastställas genom utvärdering av djurförsök.
  Giftigheten grundas då på LC50 och LD50-värden.
• När ett ämne har olika grader av giftighet vid olika tillförselsätt
  skall inplaceringen grundas på den högsta giftighetsgraden.
• Ett giftigt fast eller flytande ämne utan övriga farliga
  egenskaper får farlighetsnummer 60 eller 66, där ämnen med
  farlighetsnummer 66 är giftigare.
• En giftig gas utan övriga farliga egenskaper får
  farlighetsnummer 26. Här förekommer inte dubbel 6:a.

Question 11

Hur bestäms gifitgheten av ett ämne enligt CLP?

Answer 11

• Akut giftiga ämnen får för varje inträngningsväg:
  förtäring, hudkontakt och inandning
  en eller ingen av faroangivelserna
  skadlig giftig, dödlig

i enlighet med kriterierna i avsnitt 3.1 sid. 81ff i
EU-förordningen 1272/2008.

Inplaceringen grundas på LC50 och LD50 värden
Det finns även faroangivelser för andra ej akuta hälsofaror.

Question 12

Vad är PIK-listan för någonting?

Answer 12

PIK-listan är en lista med prioriterade industrikemikalier där många uppvisar gifitghet bland annat.

Question 13

Vad är det för skillnad på riskavstånden i RIB jämfört med Riskavstånd Kem som finns under vertyg på RIB?

Answer 13

Riskavstånd i RIB räknar på ett kontinuerligt utsläpp och utgår från beräkningsprogrammet Spridning Luft för endast några av de farligaste ämnena.
Riskavstånd Kem utgår från en pöl, där man för in det aktuella gränsvärdet man ärr intresserad av.

Question 14

Giftiga ämnen kan märkas på 4 olika sätt enligt CLP, vilka sätt?

Answer 14

Giftigt, Hälsofarligt, Skadligt och Miljöfarligt. Samma
faropiktogram används oavsett om ämnet är fast, flytande eller gasformigt. Gaser känns dock igen genom att de också märks med faropiktogrammet Gaser under tryck.

Question 15

Vad tar AEGL hänsyn till vid beräkning av exponering?

Answer 15

(Acute Exposure Guideline Levels) tar hänsyn till äldre och barn, samt andra extra känsliga individer. Riktvärden finns för fem olika exponeringstider: 10 min, 30 min, 1 tim, 4 tim, 8 tim.

MSB och Socialstyrelsen är överens om att AEGL-värdena är de som har högst
kvalitet. MSB RIB redovisar därför i första hand AEGL-värden om sådana finns
fastställda för ämnet.

Question 16

Förklara begreppet förnimbarhetsgräns. Vad kan förnimbarhetsgränsen användas till?

Answer 16

Den lägsta koncentrationen av ett ämne som en människa kan känna kallas för ämnets förnimbarhetsgräns. Under förnimbarhetsgränsen känner vi ingen lukt.

Över förnimbarhetsgränsen känner de flesta av oss en lukt. Om vi vill använda näsan som ett indikeringsinstrument, måste vi jämföra förnimbarhetsgränsen med gränsen för vad som är skadligt, t.ex. Arbetsmiljöverkets nivågränsvärde (NGV).

Om förnimbarhetsgränsen är lägre än NGV, innebär det att vi kan lukta ämnet innan det är skadligt, och vi kan alltså använda näsan som indikeringsinstrument.

Question 17

Tumregler för personlig skyddsutrustning vid arbete nära utsläpp av gifitgt ämne:

Answer 17

• Skydda ögon och andningsorgan med andningsapparat eller filtermask.
• Använd stänkskydd eller vätsketät kemskyddsdräkt (typ 1a, 1b, 3 eller 4) vid direkt kontakt med vätskor eller fasta ämnen.
• Använd gastät dräkt (typ 1a eller 1b) vid utsläpp av gaser eller vätskor inomhus där höga koncentrationer av gas eller ånga kan förväntas.
• Använd gastät dräkt (typ 1a eller 1b) vid utsläpp av gaser utomhus i närheten av utsläppet där höga koncentrationer av gasen kan förväntas.
• Komplettera med översköljningsskydd eller köldskydd vid utsläpp av kondenserad gas i vätskefas.