Beroende

Question 1

Vad är definitionen av beroende?

Answer 1

• överdriven begär för drogen - inte sällan på bekostnad av annat
• kontrollförlust - som tex misslyckade försöka att sluta
• fortsatt intag trots allvarligare negativa konsekvenser

Question 2

Hur ser beroendekriterierna ut enligt DSM-IV?

Answer 2

1. Tolerans
2. Abstinens
3. Kontrollförlust
4. Upprepade “vita perioder” (misslyckade försök att sluta)
5. Sociala funktionsmått (stor del av liv ägnas åt drog)
6. Sociala funktionsmått (tidigare aktiviteter försummas)
7. Fortsatt användning trots kända skadeverkningar

Question 3

Hur ser användningen av psykoaktiva substanser ut kopplat till global sjukdomsbörda ut?

Answer 3

Psykoaktiva substanser, 9% av global sjukdomsbörda.

• Tunga droger, farligast på individnivå, men få som använder
• Alkohol och nikotin, farligast på samhällsnivå, global sjukdomsbörda

Question 4

Hur många utvecklar ett beroende?

Answer 4

• Heroin och kokain, 20-25% beroende
• Alkohol, 15% beroende
• Tobak 32% beroende
• Cannabis 9% beroende

Question 5

Vad styr ens sårbarhet för att bli beroende?

Answer 5

• Ärftlig sårbarhet, genetik spelar stor roll. Störst koppling: alkohol, koffein, opiater och kokain. Går inte att “ta sig i kragen”
  Finns massa gener, går inte att screena, bättre att fråga om närliggande släktingar som är beroende.
• Miljöfaktorer

Question 6

Vilka miljöfaktorer är viktiga i beroende utveckling?

Answer 6

• Ffa non-sheard environment som spelar roll, det man upplevt själv (ex våldtäkt)
• Stress
• Tidiga livstrauman
• Exponeras för interpersonellt våld
• “peers” (kompisar) som använder beroendemedel
• Tillgänglighet och pris av beroendemedel

Question 7

Vilka tre delar delar man in patofysiologin bakom beroende i?

Answer 7

• Approach
• Aversion
• Thinking ahead

Question 8

Vad är approach?

Answer 8

“drogen kidnappar hjärnans belöningssystem”
Motiverar oss att närma oss belöningen straight forward. Får belöning för det man gör.
Aktiverar systemen mycket starkare än vad de fysiologiska kan
Trycker på en spak –> drog –> vill fortsätta trycka

Question 9

Vad menas med break point?

Answer 9

Inte längre värt att jobba för drogen, ex behöver trycka på spaken 800ggr för EN dos. Kommer vara olika hur långt man går beroende på hur starkt beroendet är.

Question 10

Hur påverkar Dopamin-R densiteten ens benägenhet att bli beroende?

Answer 10

• Låga nivåer D2R –> uppfattar drogdos starkare. Är delvist genetiskt, även omgivningsfaktorer spelar roll
  Social status. På toppen, mycket D2R, bryr sig inte om heroin. Botten, få D2, vill administrera heroin. Förändrar hierarkin, –> D2 sjunker, vill administrera heroin

Question 11

Varför blir man känslig för missbruk vid låg densitet D2R?

Answer 11

Har bara sina egna upplevelser som referens
- Höga D2R, kan få ganska hög egenproducerad eufori, blir inte så stor skillnad mellan endogen och exogen eufori
- Låga D2R, större skillnad mellan egenupplevd och drogstimulerad eufori –> vill ha drogen, får mer ut av det
Droger nedreglerar D2R

Question 12

Vad påverkar en drogs belöningsvärde/beroendepotential?

Answer 12

Hur mycket eufori som utlöses, och hur snabbt det utlöses. Snabbare –> mer attraktivt
Godis vs grovlimpa

Question 13

Hur sker dopaminfrisättningen vid drogbruk?

Answer 13

Börjar i VTA, ökad styrka i excitatoriska synapser på dopaminerga neuron i VTA. Sker mha ökade AMPA-R på dopaminerga neuronen. Ökad aktivitet i områden som får input från VTA
- Ventrala striatum, med bla NAC
- Dorsala striatum, med nucleus caudate och putamen
Synaptiska förändringar som orsakar dåligt beteende sker endast efter fortsatt användning av drogen. Förändringar viktiga i ffa dorsala striatum. BG viktig i operant betingelse, beroende involverar detta.

Question 14

Hur fungerar averssion?

Answer 14

Kroppen strävar hela tiden efter affektiv homeostas, reglerar emotioner.
Tar drog –> eufori/belöningskänsla, samtidigt börjar motriktad process, ska dra en ner på jorden.
Mer och mer droger –> starkare och starkare positiv process –> motriktade blir också starkare.
Slutar ta drogen –> motriktade processen skjuter över –> underskott av välbefinnande

Question 15

Vad händer vid ett långvarigt bruk av droger?

Answer 15

–> neuronal adaption
- System som signalerar euforin (dopamin) skruvas ner (tolerans)
Motverkande processer drar igång. Överaktivitet i amygdala och andar obehagscentra

I början - eufori –> vill ta drogen
Mer droger –> motriktade processer skruvas upp.
Söker inte längre kickarna, vill bara bli av med hemska känslorna, vilket man blir med drogen, negativ reinforcement

Question 16

Vad är thinking ahead, och vad är med och styr detta?

Answer 16

Impulsivitet
Prefrontalkortex står för impulskontroll
“se” hur det blir i framtiden, motiverar oss, styr beteende, leda beteende mot målet

Question 17

Vad finns det för delar i impulskontroll?

Answer 17

• Action impulsivity

- Waiting impulsivity

Question 18

Hur fungerar action impulsivity?

Answer 18

Inhibera/släppa fram impulsen, “överjaget”. Minskad förmåga –> släpper fram fler impulser

Question 19

Hur fungerar waiting impuslivity?

Answer 19

Äta 1 marshmallow nu, eller vänta 10min och få två? Måste vara ca 4år får att klara av detta, intertemporala val. Värdet av belöning proportionellt till hur långt borta belöningen är. Osäkerhet väger in, sannolikhet att belöningen ej kommer? Väldigt stora skillnader “delay discounting”

Question 20

Vad finns det för faktorer som kan påverka waiting impulsivity och delay discounting?

Answer 20

○ Beroende patienter, steep delay discounting, kan ej se värdet i framtiden
○ Stress försämrar alltid förmågan att tänka långsiktigt
○ ADHD –> hög impulsivitet, har ökad risk att drabbas av beroende. Tidigt identifiera och behandla ADHD –> minskad risk
- Frontalloberna utvecklas fullt först vid ca 25år (kvinnor 2-2,5år tidigare än män). Kan vara bidragande faktor till att fler unga män har beroendeproblematik

Question 21

Varför är det svårt att förhindra återfall?

Answer 21

1. Drogminne, vid utvecklat beroende, har massa inlärning. Exponeras för stimuli –> återfall. Betingad abstinens och sug
   ○ Discret cues, kopplade till drogen, kan vara en lite dos av själva drogen, eller ex se en spruta
   ○ Contextual cues, stimuli runt om drogen. Lukter, ljud, platser
   Framkallar drogminne, framkallar lätt återfall
   Identifiera vilka stimuli det gäller
   ○ Försök ej hamna i de situationerna
   ○ Hur ska du bete dig om du hamnar där?
2. Stress, stor samsjuklighet med PTSD (ca 50%)