1
Q
De fyra huvudtyperna av vävnad
A
- Epitelvävnad
- Nervvävnad
. Muskelvävnad - Bindvävnad
2
Q
Vilka komponenter består vävnad av?
A
- Epitel
- Basal lamina
- Kollagen fibrer
- makrofag
- Kapillär
- Elastiska fibrer
- Fibroblast
- Mast cell
- Hyaluronan, proteoglykan, glykoproteiner
3
Q
Vad gör epitelvävnad?
A
Täcker kroppens ytor, både inuti och utanför
- Skydd, ex huden som skyddar mot patogener och slemhinnor i organ
- Avsöndring, vissa specialiserade på att utsöndra hormoner (endokrina körtlar) och enzymer (exokrina körtlar).
- Absorption, i tarmen ex specialiserade på absorption
- Transport
- sensoriska funktioner
4
Q
Typer av celler som bildar ECM
A
- osteoblaster, i ben
- Chondroblaster, i brosk
- Fibroblaster, i bindväv
5
Q
ECMs mängd, sammansättning och struktur varierer mellan olika vävnader, hur är den i Ben och Brosk, hjärnan och i honrhinnan?
A
- i Ben och brosk mycket hård och hög mängd
- I hjärnan mjuk och mindre mängd
- I honrhinnan är den genomskinlig
6
Q
Vad har ECM för funktioner?
A
- Strukturellt stöd
- Form och konsistens hos organ
- Specifika funktioner, beroende av vävnad
- Bestämmer cellernas morfologi och polaritet (basalmembran)
- Styr cellmigration
- Styr cellmigration
Reglerar cellfunktion och beteende genom överförande av extracellulära signaler
7
Q
Hur fungerar ECM som strukturellt stöd?
A
-Påverkar draghållfasthet, elasticitet osv
- ger mekanisk styrka och motståndskraft mot drag, elasticitet, styvhet och kompression i vävnader
8
Q
Två huvudtyperna av ECM
A
- Interstitial matrix
- Basal lamina
9
Q
Huvudkomponenter av ECM
A
- Fibrila proteiner
- Grundsubstanser
- Glykoproteiner
10
Q
Typer av fibrila proteiner i ECM
A
- Kollagen
- elastin
11
Q
Typer av grundsubstanser i ECM
A
- GAGs/glucoseaminoglykaner
- Proteoglykaner (kärnprotein + GAGs)
12
Q
Glykoproteiner i ECM
A
Proteiner med flera kolhydrat-sidokedjor
- Fibronectin
- Laminin
13
Q
exempel på GAGs
A
- Heparan
- Chondroitin
- Keratan sufat
- Hyaluronic acid
14
Q
Exemepel på proteoglykaner (GAGs+kärnprotein)
A
- Perlecan
- Aggrecan
- Lumican
- Decorin
- Syndecan
15
Q
Kollagen
A
- Mest mängd av alla proteiner i kroppen
- Ger draghållfasthet åt vävnader (motstånd mot sträckning)
- Fibroblaster påverkar riktningen och orienteringen av kollagenfibrer
- Förberedda vägar för cellrörelser
16
Q
Hur utsöndras kollagen?
A
Som en prokollagenförkropp, klippt av specifika proteaser
17
Q
Ehler-Danlos syndrom
A
- Mutationer i kollagen typ 1, 3, eller 5
- Lösa leder, stretchigt skinn, abnormal formning av ärr
18
Q
Scurvy/skörbjugg
A
Kollagen relaterade sjukdom
- Hud- och tandköttblödnignar, anemi, svaghet
- Orsakas av långvarig brist på vitamin C (askorbinsyra)
- Defekt produktion och ökad nedbrytning av kollagenfibriller
19
Q
Elastin
A
- Ger vävnad elasticitet (stretch and recoil without tearing)
- Viktig för elasticiteten hos lungor, artärer och skinn
- Utsöndras som tropoelastin
- Elastinkedjor är sammankopplade via fibrilla protein för att bilda fibrilla nätverk
20
Q
Marfan syndrom
A
Elastin relaterade sjukdom
- beror på mutation i fibrillin-1 (associeras emd elastin)
- Ovanligt långa och flexibla, med långa lämmar och tunna fingrar, eventuellt problem med ryggraden
- Ögon och lung problem
- hjärt valvs otillräcklighet, aortisk aneurysm
21
Q
Heparan, chondroitin, keratan sulfat (de är GAGs)
A
Kovalent linkade till kärnprotein för att forma proteoglykaner
21
Q
Hyaluronic acid
A
En GAG
Inte bundet till proteiner, formar ingen protoglykan
Utsöndras direkt in i ECM
22
Q
GAGs (glukoseaminoglykaner)
A
- Attraherar katjoner, vattenabsorption, svullnad av den hydrofila gelen (osmotisk svullnad)
- Tar upp stor volym jämfört med sin massa: Utrymmesfyllare
- Balanserar spänningskrafter som utövas av kollagenfibrer
23
Q
Proteoglykaner
A
- Negativt laddade GAG-kedjor bundna till ett kärnprotein
- Bidrar till hydrering och stötdämpning
- Binder growth factors, andra ECM molekyler, faciliterar cell-cell interaktioner
24
Olika typer av proteoglykaner
- Membran-bundna, syndecan, glipican
- Modular, aggrecan, perlecan
- Others
25
Basal membran
- Omger vissa celltyper och blodkärl, underligger epithel och endotel lager
- Dominanta proteiner är Kollagen 6, Laminin, perlecan
- Som 2D deposition av ECM molekyler
26
Vad gör basal membran?
- Bidrar till cell polaritet
- Barriär för cellmigration
- Bidrar med strukturellt stöd till kopplade celler
- Skickar vidare information om förändringar i externa miljön till celler
27
Cytoskelettet
- Fibröst nätverk i cytoplasman
- Bestämmer cellformen
- Hjälper med motstånd mot mekanisk stress
- Fungerar som ställning för att positionera och transportera cellens organeller och makromolekyler intracellulärt
- Bidrar med bindningspunkter för motorproteiner
- Undergår konstant omordning för att möjliggöra cellmigration
- Stöttar celldelning
28
Tre huvudsakliga komponenterna av cytoskelettet
- Intermediära filament
- Mikrotubuli
- Aktin filament
29
Intermediära filament
BUNDETTILL? SKYDDAR VAD?
- Mekanisk styrka till cellen
- Bunden till närliggande celler via desmosomer
- Bundet till ECM via hemi
desmosomer
- Skyddar cellkärnan, nuclear lamina
30
SLIDE 29 föreläsning 1 modul 2
31
Nuclear lamina
- kompakt fibrillärt nätverk under kärnhöljet
- Består av lamina A/C och B-proteiner
- Mekanisk stöttning till kärnstrukturer
- reglerar DNA replikation och celldelning
32
Mikrotubuli
- Skapar cellens transportsystem där organeller och vesiklar positioneras och transporteras
- Tillhandahålåler mekanismer för att avskilja genetiskt material vid celldelning
- Bildar stabila, rytmiskt slående celltillägg som cilier och flageller i vissa celltyper
32
SLidde 33 föreläsning 1
32
Två olika tillstånd en mikrotubuli kan befinna sig i
Stabil eller instabil
32
Tubulin, GTPase enzymer
GTP/GDP bindningar modulerar växande eller krympande
32
Instabila mikrotubuli
- Mer benägna att krympa eller växa
- GDP-cap vid sin ände, mindre stabila än GTP-caps
- Viktiga för dynamiska processer som celldelning, kan snabbt förkortas och återväxa med uppdelningen fron kormosomer
32
Stabila mikrotubuli
- Bevaras i sin nuvarande form en längre tid
- GTP-cap vid växande ände, de är försedda med GTP molekyler längst ut, ger stabilitet och förhindrar förlust av tubulinsubenhete, bibehåller därmed dess längd
- Vanliga i celler när de fungerar som vägledande spår för transport och utgör kärnskelletet under celldelning
33
Mikrotubili dynamisk instabilitet
Dynamiska strukturer som kontinuerligt skiftar mellan att krympa och växa
33
Tre viktiga delar av centrosomet
- Centrosome
- Two poles of mitotic spindle
- Basal body, cilia
33
GDP (Guanosindifosfat)
En nukleotid, destabiliserar, främjar dissociation.
Kan signalera att ett protein ska vara inaktivt eller i nedslagen form.
Fungerar som en off-brytare,
33
GTP (Guanosintrifosfat)
Nukleotid som liknar GDP men har en extra fosfatgrupp, ger högre energipotential.
Fungerar som en On-brytare, kan aktivera ett protein och sätta igång specifika biologiska reaktioner.
34
Microtubule organizing centers (MTOCs)
Mikrotubuli växer ut från en MTOC
34
Mikrotubuli-associerade proteiner (MAPs)
- Stabiliserar och destabiliserar
- Leder mikrotubuli mot specifika cellulära platser
- Tvärbindning
- Medierar sina interaktioner med andra cellulära proteiner
- Motor proteiner
34
Two poles of a mitotic spindle (delande cell), vad är spindelapparaten?
När mitos/celldelning sker delar sig centrosomet i två delar, fungerar som motsatta poler av spindelapparaten.
Spindelapparaten är ansvarig för att separerar kromosomer under celldelning och fördela dem jämnt mellan nya dottercellerna
34
Centrosom (icke-delande cell)
I en icke delande cell fungerar centrosomet som centrum för mikrotubulär organisation, involverat i intracellulär transport samt struktur
viktig del av cytoskelettet
34
Basal body (cilia)
I celler som har cilier (korta hårliknande strukturer på cellens yta) fungerar centrosom som basal kropp.
Basal kroppen är det central element som bildar grundenför ciliet och fungerar som en motor fr ciliär rörelse eller sensorisk perception.
35
Centrosomers struktur
Två vinkelrätt orienterade centrioler och centrosommatris (pericentriolärt material)
36
Mikrotubuli i celldelning
- Mikrotibuli plockas isär och sätts ihop till mitotic spindles nukleerade i de dubbla kromosomerna
Mitotiska spindlar stöder separationen av systerkromatider till dottercellerna
Läkemedel som blockerar ombyggnad av mikrotubuli stoppar celler i mitos (kemoterapi)
37
Mikrotubuli i cell polaritet
- Orienterade, stabila mikrotubuli i axon
- Stöttar struktur och formar vägar som vesiklar rör sig via (mellan cellkropp och axon-terminal)
- Möjliggör transport av neurotransmittorer, mitokondira, etc
38
Motor proteiner
- Kinesin
- Dynein
39
Vart rör sig motorprotein?
Kinesin mot + änden och dynein mot - änden
40
Aktin Mikrofilament
- Tunna och flexibla, avgör cellform
- Viktig för cellrörelse som berör ytan
- Adherens junctions kopplar till nära celler
- Fokala adhesioner kopplar till ECM
- Både kontinuerlig förändring och stabilitet
- Bidrar till kontraktion i muskelceller och mikrovilli av tarm-epitel celler
- Bidrar till celldelnign med formande av kontraktil ring
41
Vad är en actin?
Ett enzym kallat ATPas som finns i celler och är en nyckelkomponent i cytoskelletet
41
Struktur av aktin mikrofilament
- Globulära aktin monomerer polymeriserar till tunna filament
- Strukturell polaritet baserat på placering av flobulära aktin monomerer
- Aktin filament bildar en snurrad dubbelkedja
41
Vad hände när actin inkorporeras i filament?
Bryter ned bundet ATP till ADP och fosfat, ATP hydrolys
Främjar frisättning av aktin-subenheter från filamentänden
42
Vad beror tillväxt eller kyrmpning av filament på?
Koncentrationen av fria aktin-monomerer och hastigheten på ATP hydrolys
43
Treadmilling
Vid en mellanhög koncentration av actin-monomerer kan treadmilling inträffa, filament växer i en ände samtidigt som det krymper i den andra
43
Arrangemang av mikrofilament, 3 delar
- Stress fiber
- Cell cortex
- Filopodium
44
Cell cortex
Gel-like network
44
Stress fibrer
Conractile bundle
45
Filopodium
Tight parallel bundle
45
Actin binding proteins (ABPs)
Differentiellt regulerar beteendet hos aktin cytoskelettet i olika delar av cellen
46
Myosin (main motor proteins)VAD INTERAGERAR MYOSIN MED?
- Interagerar med aktin för att forma kontraktila strukturer
46
Två typer av myosin
- myosin 1, finns i alla celltyper, huvudet binder till aktinfilament och svansen binder till lasten
- Myosin 2 finns bara i muskelceller
47
Aktin-medierad cellrörelse, specifikt cellmigration genom krypning
Cellmigration genom krypning är en process där celler omorganiserar sitt kortikala aktin i respons på olika stimuli. Denna rörelse består av tre huvudsteg: protrusion (förlängning av cellens främre kant), attachment (fästning vid substratet), och traction (kraftgenerering för att förflytta cellen framåt).
48
Muskelkontraktion
Muskelkontraktion är en process som involverar ett komplex av två tunga och två lätta kedjor. Varje tung kedja består av en rund huvuddomän och en lång svansdomän som bildar en tvåsträngad spiral. Många myosin-II-molekyler samarbetar med varandra för att bilda bipolära filament. Denna process är central för muskelrörelse.
49
Cell adhesion molekyler, main families
- Cadheriner
- Selektiner
- Integriner
- Immunoglobulin-superfamilj (CAMS)
49
Cell adhesions molekyler
enpass transmembrana proteiner ankrade i cytoskelttet
De är involverade i bindande av ytproteiner av närliggande celler eller ECM
50
Cell-cell junctions
- Ocluding junctions, tight junctions
- Anchoring junction, adherens junctions och desmosomer
- Communicating junctions, gap junction
50
Anchoring junctions
kopplar indirekt ihop cytoskeletts komponenter i cellvävnad
Producerar stark adhesion mellan celler via cadheriner och intracellulära länk-proteiner
50
Occluding junctions - Tight junctions
- Sätter samman celler för att hindra läkage
- Huvudkomponenter är occludin och claudin
- Finns i vävnader med barriärfunktion ex Tight epitel, blodd-brain barrier (endothel)
51
Adherens junctions
En typ av anchoring junction, aktin mikrofilament
- Finns under tight junctions
- Formar ett bälte runt cellen, zonula adherens
- Formast främst av klassiska cadheriner
- Binder aktin mikrofilament via intracellulära ankar-proteiner
- Underlättar bildning av rör eller vesiklar i epitelvävnader
52
Ex på ankar proteiner
Catenin och plakoglobin
53
Adapter protein exempel
- Plakoglobin
- Plakophilin
- Desmoplakin
53
Desmosomer
Anchoring junctions
- Formas av icke-klassiska cadheriner som desmoglein och desmocollin
- Binder intermediära filament via adapter proteiner
53
Huvudsakliga ECm adhesion komplex
Hemidesmosomer och fokala adhesioner
54
Gap junction
Communicating junction
- Formas av connexins
- Tillåter små molekyler flyta mellan celler
- Elektriska synapser i CNS
55
Intermediära filament exempel
- Keratin
- Vimentin
- Neurofilament
56
Vad gör ECM adhesions komplex
- Ankrar celler till specifika ECM-proteiner, främst via integriner
- Kopplar cytoskeletala element till adhesionspunkter med hjälp av adapter protein
57
Desmosome
parar intermediära filament i en cell med dess granne
57
Adherens junctions kort om
Sätter samman aktin bundles i en cell till en liknande bundle i en närliggande cell
58
Gap junctions kort om
Formar kanaler som låter små, intracellulära, vattenlösliga molekyler passera från cell till cell
59
Vad gör en hemidesmosom?
Ankrar intermediära filament i en cell till basal lamin
60
vad består cellmembran av?
Fosfolipider
61
Fosfolipider
- Hydrofila huvuden som pekar mot vatten
- Hydrofoba svansar som är kärnan av membranet
61
Mitokondrier
- Resultat endosumbiotisk evolution
- Egen genom
- Dubbelmembran
- Powerhouse of cell
62
Vad styr mitokondriers utsträckning?
Mikrotubuli
62
Mitokondrievolym
Enligt energibehov, ex muskelceller har en hög volym av mitokondrier
63
Mitokondrierna genom/proteiner i mitokondrier
- Vissa kodas i kärnan och tillverkas i cytosolen
- För att dessa ska nå mitokondrierna finns speciella signalsekvenser och transportmekanismer som TIM och TOM
- Vissa proteiner kodas direkt av mitokondriens eget DNA och tillverkas av dess egna ribosomer
64
Peroxisomer
- Enkelmembran
- Producerar och använder väteperoxid
- Viktig nedbrytning av toxiska molekyler, o viss fettnedbrytning
- Växer o delar sig själva när de nåt en viss storlek
65
Mitokondriella sjukdomar
- 1/11000 i Sverige
- Ofta defekter i andningskedjan, sämre prod ATP
- Nervsystemet och skelettmuskulaturen mest drabbat
66
En typ av peroxisomala sjukdomar
Zellwegers syndrom
66
ER, endoplasmatiskt retikel
- Membranstruktur kontinuerligt med kärnhöljet
- Kärnhöljsdelar blir del av ER under mitosen
- Mängden och typen av ER varierar baserat på celltyp
67
Granulärt ER
- Translation, modifiering och veckning av membranproteiner
- Transport av proteiner från ER till golgiapparaten med hjälp av transportvesiklar
67
Slätt ER
- SMÅ MÄNGDER I DE FELSTA CELLER
- syntes av lipider, fosfolipider, steroidhormoner
- metabolism av alkohol och toxiska molekyler
68
Proteinglykosylering
- Påbörjas normalt i ER och avslutas i golgi
- handlar om olika typer av sockermolekyler som fästs på proteiner för funktion och rätt veckning
69
Golgiapparaten
- Enkelmembran
- "POSTNORD"
- Sortering och modifiering av proteiner
- tre delar cis-golgi, cisterna och trans-golgi
70
Olika funktioner i golgi-apparaten
Kommer in från ER
- Sortering
- Fosforylering
- Ta bort sockermolekyler
- Lägga till sockermolekyler, ex blodgruppsantigener
- Sulfatera
- sortering
Ut mot lysosomen, cellmembranet eller till en vesikel
70
Lysosomer
Cellens återvinningscentral
- Enzymer verksamma
- Protonpump som håller pH lågt
- De enzymer som ska vara verksamma i lysosomer märks med transportsignal i golgi (mannos-6-fosfat)
71
Vesikulär transport
- Vesiklar som innehåller olika typer av molekyler
- Inom cellen, ut från cellen, in i cellen
- Transporteras av vesiklar med motorproteiner längs mirkotubuli
- Har adresslappar
72
Vad händer vid nedsatt funktion av lysosomen?
- Celler kan inte utföra normal nedbrytning av molekyler
- Icke nedbruten matieral ansamlas
- ex på sjukdomar Gaucher och Hunters sjukdom
72
Vad är Klatrin viktigt för?
Budding av vesiklar
73
Endosomer - Sorteringsorganeller
- Mellanstation i transport mellan ER och lysosom och från cellyta till lysosom
- Finns olika typer av endosomer
- Endosomer mognar och fuserar med målstrukturer
73
Olika typer av transport
- Gated transport
- Transmembrantransport
- Vesikulär transport (endo- exocytos)
74
Gated transport
- små molekyler slinker igen och större transporteras selektivt
- kan öppnas och stägnas
75
Tre huvudtyper av transportörer
- uniport
- Symport
- Antiport
Symport o antiport, coupled transport
76
Exocytos
- celler utsöndrar molekyler
- Typ av vesikeltransport
76
Konstitutiv exocytos
Konstant aktiv, finns i alla celler
77
Endocytos, olika typer
Substanser importeras in i cellen
- Receptorberoende/specifik endocytos
- Pinocytos
- Fagocytos
77
Reglerad exocytos/sekretion
Sekretion av stora mängder molekyler lagrade i vesiklar vid given signal, ex insulin eller amtspjälkande enzymer
78
Receptorberoende endocytos
Tex import av LDL (transportör av kolesterol) med en specifik LDL-receptor
79
Pinocytos
Intag av vätskedroppar genom invaginering av cellmembranet
80
Fagocytos
- Cellen tar in stora partiklar genom invaginering av cellmembranet
- Import av bakterier, virus, döda celler,mineralpartiklar
- Viktig mekanism mot patogener
81
Transcytos
- Molekyler transporteras genom cellen
- Import på en sida av cellen och export på den andra
- Exempelvis i polära celler , ex epitelceller med en apikal och en basal del
81
Autofagi
Återanvöndning av material från organeller, ex defekta mitokondrier
- Viktig för homoestas
- Först bidas autofagosom runt målet
- Autofagosomen fuserar med en lysosom och innehållet återanvänds
81
Ex på transcytos
- Infektion av HIV genom transcytos
- Transcytos av antikroppar
82
Hud funktioner
- Kropps barriär
- Producerar hår
- Värme-reglerande
- Sensoriskt
82
Definition av skada/wound/sår
Sår är organismens mekaniska skador som uppstår genom att förstöra integriteten hos täckande vävnader som hud eller slemhinnor
82
Vulnus, Primära läkande sår/vulnus
Exempelvis kirurgiska sår (snitt) är sår utan vävnadsskador. Sårränderna placeras mot varandra och sys ihop
83
Ulcus/sekundära läkande sår
Ex bensår eller trycksår, vävnadsskador som måste fyllas i för att såret ska läka
84
Erosion
Ytlig skada på epidermis, läker utan ärr
85
Ulcus
Skada på både epidermis och dermis och läker med ärr
86
Grundläggande processer som krävs för sårläkning
1. Många olika typer av celler behövs
2. Alla celler måste kunna röra sig (migrera)
3. Cellerna byter info med varann (interagerar)
4. Celler måste kunna proliferation (förökning)
5. De måste kunna differentiera (återskapa barriäreens funktion)
86
Direkt respons i sårläkning (steg 1), hemostas
Skadan på vävnad och kärl startar direkt läkningsprocessen
Hemostas (för att förhindra och stoppa blödning)
- Blödandet startar kaogulationsprocessen
- Ett fibrinkoagel formas, bestående av fibrin och blodplättar
Resultat blödning upphör, vätskeförlust och infektion av bakterier stoppas
86
Steg i sårläkning
1. Direkt respons
2. Inflammationsfas
3. Ny bildning av vävnad
4. Remodelering
87
Inflammationsfasen (steg 2, 1-6 dagar)
Börjar vid skadans inträffande och fortsätter tills sårområdet är renat.
- Blodplättar släpper ut vasoaktiva faktorer
- leukocyter, främst (neutrofiler)attraheras, vilket öfrst leder till utlösning av cytokinessom i sin tur drar till sig monocyter från blodet
88
Maggot medicin
Sterila larver används frekvent för att exempelvis rena diabetiska sår
Detta eftersom maskar bara käkar dött kött och lämnar frisk vävnad ifred
89
Symtom av inflammation
- Smärta, döda celler ger från sig substanser som irriterar frie nervändar, frigör histamin som förstärker inflammatoriska responsen
- Ödem, vaskulär dilatation leder till kärlväggen ger ifrån sig vätska vilket leder till svullning och ödem
- Värme och rodnad, mikrocirkulationen ökar vilket leder till detat
90
Makrofagers roll i sårläkning
Tillkommer i steg 2, inflammationsfasen
Monocyter blir makrofager som renar såre från bakterier, död vävnad och externt material
Makrofager producerar också nya växt-faktorer som påverkar andra celler för att fortsätta sårläkningen
90
Nybilding av vävnad, Steg 3 i sårläkning
Börjar efter några dagar och pågar ca 7-10 (beroende på ålder och storlek)
- I epidermis börjar keratinocyter proliferation och migreraar på fibrinkoagelet, under skorpan
Hår follikler hjälper också med denna process
- I dermis börjar formation av granulationsvävnad, fibrinkoagelet ersätts med fibroblaster
Fibroblaster vid sårets ände blir myofiblaster som kontraherar för attgöra såret mindre
- Sedan kommer keratinocyter i epidermis avsluta sin proliferation och börja differentiera
Viktigt också att hår-folliklar och körtlar inte läks tillbaka
91
Remodelering, steg 4 i sårläkning
Pågår i månader eller år
I dermis:
- Blodkärls nätverk förfinas
- Kompakt ECM blir mjukare och strukturerad
- Myofibroblaster (the msucle ring) försvinner
- Makrofager äter upp neutrofilerna och återvänder till vaskulaturen
Pateinter rapporterar ofta att känsla för rörelse inte återkommer
92
Hypertrophic scars
Breda, "svällande" ärr, avgränsade till det skadade området
93
Keloids
Breda ärr som sprider sig utanför skadade området, mer vanligt i pigmenterad hud, ofta bröst eller axlar
94
goal of all wound care?
LÄka såret minska lidandet och facilitera vardagslive
- Identifiera och behandla orsaken till såret
- Identifiera och behandla faktorer som inhiberar läkning
- Smärtsamma sår läker sämre!
95
generella läknings-inhibitoriska faktorer
- minskad cirkulation
- Sjukdomar
- dorger eller medicin
- Rökning
- UNdernäring
- smärts
- ökad ålder
-Oro
96
Lokala läknings-inhibitorer
- infektion
- nekrotisk vävnad
- ödem
- frekvent klädbyte
- tryck
97
Venösa ulcus
Kan bero av ex skadade valv i benets vener
Symtom:
- ytligt sår vid ankeln
- Ödem, eksem
- Sällan/aldrig svart nekros i såret
- Smärta vid en låg position
98
Definition av svårläkta ben ulcus
Sår under knäet i över 6 veckor
- Venös ulcus/venös brist, ofta lång medicinsk historia
- Artär skada/artär brist, ofta kort medicinsk historia
99
Artära sår
Orsakas av arteroskleros
Symtom:
- Djupa, slagna sår på fötter, tår eller hälar
- Ofta svart nekros i såret
- Smärta i en hög position
100
Tryck ulcus (pressure ulcus)
orsakas ofta. avtryck på en punkt/område
Patienter i risk:
- Paralyserade
- Nedsatt sensorisk förmåga
- Patient med flera sjukdomar
101
Diabetisk fot ulcus
Patient kan ha:
- Angiopati, periferal vaskulär sjukdom
- Neuropati, skada på perifera nerver leder till sensorisk nedsättning
102
103
BV 2 läkarprogrammet
flashcards
Decks in class (14)
# Cards
