föreläsning: psykos

Question 1

vad är psykos

Answer 1

paraplybegrepp
- förvrängd verklighetsförankring
- bristande förmåga att tolka omgivningen
- sviktande självupplevelse, otydlig gräns jag/omgivning

Question 2

orientering vid psykos

Answer 2

OFTA BIBEHÅLLEN

Question 3

hur är den normala funktionen för intryck

Answer 3

exogena/endogena stimuli (perception) sorteras (salience) och tolkas (kognition)

Question 4

hallucination

Answer 4

fel i perceptionen, upplever något utan stimuli
- hörsel: röster
- alla sinnesmodaliteter

Question 5

synhallucination

Answer 5

RÖD FLAGGA FÖR ORGANISK PSYKOS
- TÄNK SOMATISK SJUKDOM (SOMATISK ELLER TOXISK)

Question 6

vanföreställningar

Answer 6

defekt hantering av sinnesintryck/tolkning
- felaktig uppfattning om verkligheten som vidhålls trots övertygande bevisning (ej korrigerbar)
- uppfattning delas inte av andra och kan inte förstås utifrån individens sociokulturella sammahang
- hävdas ihärdigt

Question 7

vad måste man observera angående vanföreställnongar

Answer 7

tolkning av omvärlden varierar utifrån vår bakgrund, kunskap, omgivningen

Question 8

typer av vanföreställningar

Answer 8

persekutoriska: paranoida (förföljelse)

sekundära till hallucinos: försöker förklara hallucinationer (röster beror på inopererad sändare, förföljelse)

affektivt färgade: stämningskongruenta/inkongruenta

primära: normal sinnesförnimmelse men fel tolkning (hänsyftningsidéer)

sekundära: tolkning av perceptionsstörning (sek. till hallucinos ff.a. hörsel, taktila=känsla i kroppen)

Question 9

desorganisation

Answer 9

1. tal: sätt att bedöma tankar
   - tankeförlopp
   - tankeflykt: snabba associationer
   - uppluckrade associationer
   - tankestopp
   - splittring, ordsallad
2. beteende
   - icke-målinriktat

Question 10

skillnad desorganisation och desorientering

Answer 10

patienter har svårt att göra sig förstådda när talet är desorganiserat, men de har ofta full orientering!!!!!!!!

Question 11

negativa symtom

Answer 11

anhedoni: glädje, njutning

alogi: minskat tal, tanke

avolition: bristande motivation, initiativ, vilja, igångsättande förmåga (koppling till anhedoni)

Question 12

katatoni

Answer 12

eget syndrom (DSM-5)
- vid vid schizofreni och annan allvarlig psyk sjukdom eller neurologisk sjukdom, idiopatiskt (komplikation, sent förlopp)
- DA balans störd

Question 13

vad ingår i det katatona syndromet

Answer 13

1. kataplesi: fastnar i en position, vaxartad böjlighet, saknar återfjädring
2. stirrande blick
3. stupor/excitation:
   - stupor: reagerar ej på stimuli, utan att vara medvetslös
   - överaktiv
   - växlar mellan dessa snabbt
4. stereotypier: upprepade rörelsesekvenser, tics, automatiserat, pat ej medveten om dem
5. mutism: innan detta kommer negativism (obstinat både motoriskt /verbalt)
6. ekolali/ekopraxi: härmar tal/rörelse
7. autonom dysfunktion: takykardi, hypertermi, miktonsrubbning

Question 14

EPS extrapyramidala symtom

Answer 14

biverkningar av neuroleptika eller förstagångsinsjuknade schizofreni

1. dyskinesi: ofrivilliga rörelser, tremor, kataplesi
2. parkinsonism
3. dystoni: fokal/segmentell/generell muskeldysfunktion/muskelsammandragning (sprättbåge, nackspärr)
4. akatisi: myrkrypningar

Question 15

positiva symtom

Answer 15

hallucinationer
vanföreställningar

Question 16

negativa symtom

Answer 16

anhedoni

alogi

avolition

avflackade affekter, inkongruenta

autism: självförsjunken, tillbakadragande

Question 17

desorganisation

Answer 17

tal: tankeförlopp, neologismer

beteende, katatona symtom: icke-målinriktat, tappat kontroll över viljemässiga motoriska rörelser

Question 18

övriga symtom

Answer 18

1. bristande sjukdomsinsikt
2. affektiva symtom: ångest, post-psykos depression, tvång
3. kognitiva symtom: EF, abstrakt tänkande, logistiska resonemang, arbetsminne, koncentration, uppmärksamhet, reaktion, impulskontroll

Question 19

följder av kognitiva och negativa symtom

Answer 19

begränsar uthållighet

missar viktig information

drar felaktiga slutsatser

problem blir överväldigande

nedsatt minnesfunktion

ambivalens

fientlighet, aggressivitet

Question 20

andra psykos-diagnoser (tentavänligt)

Answer 20

schizofreni

schizoaffektivt syndrom

akut polymorf psykos (cykloid psykos)

schizofreniformt syndrom

vanföreställningssyndrom

personlighetsstöörningar

psykos UNS

autistiska syndrom (rösthallisar)

PTSD

Question 21

akuta (övergående) psykoser

Answer 21

drog, organiskt, delirium

Question 22

vanföreställningssyndrom

Answer 22

• debut senare, 30-40 år
• ingen funktionsförlust förutom vanföreställningar (t.ex. svartsjukeparanoia, erotomani)
• ovanligt
• ej påtagliga negativa symtom eller funktionsförlust

Question 23

schizoaffektivt syndrom:

Answer 23

• släktskap med BP
• inte lika påtagliga negativa symtom
• påverkad kognition på sikt, skov påverkar
• generellt mer godartad än schizofreni avseende funktionsnedsättning
• affektiva episoder (depression, mani eller både och) samt psykos (det som skiljer det från BP-sjukdom är att psykoser förekommer i icke-affektiva tillstånd).
• behandling med antipsykotika och/eller litium.

Question 24

kortvariga symtom där tidskriterier för schizofreni ej uppfylls

Answer 24

1. schizofreniformt syndrom: om tidsaspekten för schizofreni inte uppfylls
2. akut polymorf psykos (cykloid psykos)
   - finns inte med i DSM-5, utan kallas för schizoaffektivt syndrom.
   - instabil bild, konfusion, stormiga affekter som växlar snabbt, dramatisk psykos, desorientering
   - positiva symtom och affektiv störning episodiskt. Sällan negativa symtom. Kan uppstå efter en längre tids psykisk press och sömnlöshet.
   - debut i alla åldrar, akut förlopp, når full hälsa så småningom.
   - Behandling med litium eller antipsykotika

Question 25

personlighetssötrningar

Answer 25

kan ha kortare genomslag av rösthallisar och paranoia

Question 26

vad är viktigt att utesluta vid psykos

Answer 26

drogutlöst psykos

Question 27

vilka droger kan ge psykos

Answer 27

1. cannabinoider - hasch, marijuana, spice (syntetiskt) - liknar schizofreni (negativa symtom, positiva symtom) 2. centralstimulantia: amfetamin, kokain - kortvarig effekt - positiva symtom 3. alkohol - delirium tremens (abstinens) - långvarigt bruk: rösthallicunationer pga hjärnskador 4. LM: kortison högdos, dopamin, malariaprofylax

Question 28

vad är typiskt för röst-hallisar vid alkolism

Answer 28

får ofta inte sek vanföreställningar då de förstår att det är en konsekvens av missbruk

Question 29

hallisar vid delirium tremens

Answer 29

syn och/eller rösthallisar

Question 30

psykos vid somatisk sjukdom

Answer 30

1. autoimmun sjukdom: - limbisk encefalit (AK mot NMDA-R), ter sig som schizofreni --> teratom!!!!!! ta bort så kan symtom försvinna - SLE, vaskulit, MS 2. CNS infektion: herpes, HIV, borrelia, syfilis 3. neurodegenerativa sjukdomar 4. tumör (frontalt, limbiskt) 5. hjärnskador, CVS, EP (temporallob, postiktal) 6. endokrina sjukdomar: tyretoxikos, hyperkortikolism

Question 31

viktig diff mot psykossjukdom

Answer 31

bipolär sjukdom (affektiv psykos) - mani: grandiosa vanföreställningar, paranoia, rösthallisar från GUD - depression: skuld, skam, rösthallisar (självanklagelse, imperativa om suicid), paranoia

Question 32

genetik-överlapp

Answer 32

stor överlappande genetik vid BP/schizofreni

Question 33

diagnoskriterier för schizofreni

Answer 33

1. minst 2 av följande (minst en av de tre första) - vanföreställningar - hallisar - desorganiserat tal - påtagligt desorganiserat eller katatont beteende - negativa symtom 2. social eller yrkesmässig dysfunktion 3. får ej bero på organisk sjukdom substans eller annan psykiatrisk diagnos 4. kontinuerliga sjukdomstecken under minst 6 månader (1 månad ICD), en månad med aktiva symtom enligt (1) 5. vid autism eller kommunikationsstörning med barndomsdebut krävs framträdande vanföreställningar/hallisar under en månad

Question 34

riskfaktorer schizofreni

Answer 34

hereditet!!!!!!!!!!!!! 80% risk obstetriska komplikationer prenatal svält/infektion skalltrauma barn cannabis

Question 35

gemensamt för riskfaktorerna

Answer 35

påverkar hjärnans utveckling under barndom-ungdomsår

Question 36

utvecklingsfaser

Answer 36

1. premorbid fas: förändrad personlighet (kognitivt, socialt, motoriskt) - barndomen 2. prodromal fas - funktion försämras (socialt, yrkesmässigt) 3. psykotisk fas: + symtom 4. stabil fas: negativa symtom kvarstår, kognitiva/social dysfunktion - funktionsnivå går sällan tillbaka till habitualnivå, variation i recovery 5. återinsjuknande i psykos

Question 37

ex på prodromala symtom

Answer 37

social isolering oro ångest konc ändrad uppfattning om self (känner inte igen sig själv) ändrad realitetsprövning (världen upplevs annorlunda) misstänksamhet studier, arbete går sämre miskat engagemang i fritidsintresse känsloutrbott, aggressvitet ökad känslighet för sinnesintryck sömnrubbning nedsatt känsla för sociala konversationer

Question 38

risk utifrån genetik schizfreni

Answer 38

bakgrundsrisk 0.9% förstagradsläkting: 10% dizygot: 15% monozygot: 40-50%

Question 39

epidemiologi: schizofreni

Answer 39

1/10 000 prevalens 0.3% debut 20-30 år högre incidens män 10% blir återställda

Question 40

gener vid schizofreni

Answer 40

100-tals gener kopplade samverkan arv, miljö stress-sårbarhetsmodell: krävs olika mycket för att utlösa psykos

Question 41

kan även personer med låg sårbarhet få psykos

Answer 41

ja, vid tillräcklig hög belastning

Question 42

överdödlighet

Answer 42

15-20 års kortare överlevnad - 5% suicid - 50% CVD (stillasittande, övervikt, LM, livsstil, sjukdom i sig)

Question 43

neurobiologi vid schizofreni

Answer 43

1. genetik 2. neurotransmittorer - DA-hypotes - hypoaktivitet frontalt=negativa symtom - hyperaktivitet mesolimbiskt=positiva symtom och desorganisation - glutamat: NMDA-R hypofunktion (koppling till DA-signalering via interneuron) 3. neuroutveckling - störning i utveckling prenatalt (virus etc) under känslig fas - 30% har mindre hjärnsubstans - tonårsperiod känslig pga omstrukturering, känslig för hits 4. nätverksdysfunktion - dyskonnektivitet i/mellan nätverk - default mode, salience, centrala excecutiva nätverk, sensorimotor, hörsel-nätverk

Question 44

DA-hypotesen kopplat till LM

Answer 44

de LM som dämpar DA-systemen behandlar positiva symtom amfetamin som ökar DA kan utlösa positiva psykotiska symtom

Question 45

nämn de 4 viktiga DA-pathways involverade vid schizofreni

Answer 45

1. mesolimbiskt (VTA-Nacc) = positiva symtom 2. mesokortikalt (VTA-PFC) = negativa, kognitiva, affektiva symtom 3. nigrostriatala (SN-striatum) = EPS, biverkningar LM 4. tuberoinfundibulära - hyperprolaktinemi pga LM

Question 46

utredning vid psykos

Answer 46

1. anamnes: utveckling, riskfaktorer, substans, prodromala symtom 2. status: psykiatriskt, somatiskt, symtomskattning 3. lab, screening dorger blod/urin, MR, riktad us vb (LP, EEG) 4. kognitiva tester, funktionsutredning 5. social utredning

Question 47

behandling

Answer 47

1. LM - dämpar positiva symtom, lugnar/sederar - skydd mot återfall, lindrar skov

Question 48

hur många återinsjuknar i psykos

Answer 48

80% trots std behandling många har dålig compliance

Question 49

biverkningar antipsykotika

Answer 49

EPS: akatisi, dystoni (akut eller tardiv, t.ex. okulogyr kris), parkisonism, dyskinesi prolaktinemi viktuppgång malignt neuroleptika syndrom: katatoni kardiella biverkningar: QT-förlängning - ff.a. vid LM-kombinationer - fatal arytmi risk - takykardi, myokardit (klozapin) antikolinerga histaminerga emotionell avtrubbning

Question 50

vad göra vid MNS

Answer 50

fundera på om det är en konsekvens av sjukdom eller LM (katatoni)

Question 51

vad är konsekvenser av metabola biverkningar

Answer 51

DM2 aptitökning sekundära konsekvenser för hälsan

Question 52

ex på viktneutralt neuroleptikum

Answer 52

aripiprazol

Question 53

särskilda observationer klozapin

Answer 53

risk för agranulocytos eosinofili --> mät blodstatus med diff varje månad

Question 54

hur följer man LM behandling

Answer 54

årskonroll - metabola prover - biverkningsskattning - s-konc vb mycket individuell metabolism, interaktioner, rökning/koffein påverkar

Question 55

principer för behandling

Answer 55

1. kontinuerlig behandling - skydd mot skov - välj utifrån biverkningsprofil - allians - titrera upp - om intolerabla biverkningar=BYT - om ingen effekt 4 veckor=BUT 2. uppföljning - biverkningar - viktkontroll - metabola prover årligen

Question 56

varför väljer man inte klozapin direkt

Answer 56

mest effektiv men - metabola biverkningar - myokardit - agranulocytos, eosinofili

Question 57

när väljer man klozapine

Answer 57

1. behandlingsrefraktär sjukdom (provat 2 LM varav ett var olanzapin) 2. svåra EPS 3. svår suicidalitet, aggressivitet 4. samtidig beroendesjukdom

Question 58

riktlinjer neuroleptikaval

Answer 58

1. olanzapine, aripiprazol eller risperidon vid nyinsjuknande 2. klozapine vid indikation 3. erbjud depotinjektioner vid långtidsbehandling, föstahandsval vid bristande compliance eller samsjuklighet med beroende

Question 59

hur hanterar man de olika faserna med behandling

Answer 59

1. prodromalfas: allians, utredning, ev. SSRI, prepsykotiska symtom kan behandlas med lågdos antipsykotika 2. akut fas: symtomkontroll - benso - sömn - antipsykotika - ev stämningsstabiliserande 3. återhämtningsfas - seponera bdz - dostitrera - biverkningsmonitorering - stressreducera

Question 60

rehabilitering

Answer 60

multiprofessionellt - psykoedukation, livsstilsförändringar, signaler på skov - KBT, färdighetsträning -familjestöd

Question 61

mål med behandling

Answer 61

största möjliga självständighet, funktionsförmåga