Hjärtsvikt

Question 1

Beskriv allmänt om hjärtsvikt.

Answer 1

• När man har hjärtsvikt förmår hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen, vilket gör att cellerna får för lite näring och syre.
• Det försämrade blodflödet kan bero på att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt kraftfullt eller på att väggarna är för styva, vilket gör att hjärtat har svårt att fyllas med tillräcklig mängd blod i avslappningsfasen.
• Det kan också bero på att klaffarna fungerar dåligt, exempelvis genom att de inte kan öppna sig tillräckligt eller att de inte håller tätt mot bakåtläckage.

Question 2

Kronisk hjärtsvikt

Answer 2

Utvecklas successivt under en längre tid, vanligen hos äldre personer. Orsaken är oftast någon form av skada på hjärtat till följd av hypertoni eller hjärtinfarkt. Kan också bero på diabetes, arytmier (hjärtrubbningar), läkemedel, alkohol, klaffsjukdom.

Question 3

Akut hjärtsvikt

Answer 3

Snabb försämring hos hjärtat, kan t.ex. inträffa vid akut hjärtinfarkt. En plötslig försämring av kronisk hjärtsvikt kan också resultera i akut hjärtsvikt. Orsaken kan också vara akut ischemi, akut arytmi (rubbning i hjärtrytmen), klaffel.

Question 4

Vänsterkammarsvikt.

Answer 4

• Vänsters kammare funktion sviktar. Blodet kommer från lungorna och ska ut i det stora kretsloppet, men får problem att pumpa ut det i kroppen. Trycket stiger bakåt i lungkretsloppets vener och kapillärer.
• Symtom: tryck över bröstet, dyspné, hosta, cyanos.

Question 5

Högerkammarsvikt

Answer 5

• Höger kammare klarar inte av att ta emot allt blod som strömmar in från hålvenerna och pumpa detta vidare i lungkretsloppet.
• Trycket stiger i höger kammare och förmak vilket försvårar inflödet från hålvenerna och leder till venös stas –> vätska tränger ut i vävnaderna.
• Symtom: illamående, benödem, trötthet, nattlig hosta.

Question 6

Behandling av hjärtsvikt

Answer 6

• Diuretika: vätskedrivande. Avlastar hjärtat genom att öka njurarnas utsöndring av natrium och vatten. Blodvolymen minskar och därmed fyllnadstrycket och ödemtendensen.
• ACE-hämmare: motståndet i kärlen minskar. Blodtrycket sänks, kärldilatation, ökad diures. Förstärker effekten av diuretikamedicinering. T.ex. enalapril, ramipril.
• Betablockad: avlastar hjärtat genom att minska sympatikusstimulering av myokardiet. Hjärtfrekvensen minskar och energiförbrukningen går ner. T.ex. bisoprolol, metoprolol.
• CPAP: motståndsandning.
• Digitalis: förbättarar hjärtats pumpfunktion genom att stärka kontraktionsförmågan.

Question 7

Omvårdnad.

• Andning/cirkulation
• Elimination
• Nutrition

Answer 7

• Andning/cirkulation: Dyspné (andfåddhet), benödem.
• Diuretika (kateter p.g.a. att de måste gå på toa ofta och då blir de andfådda)
  Hjärtsängläge: minskar ångest, lugnar.
  Syrgas
• Elimination: Urin, förstoppning, diarré
  Kateter, toalettstol i sängen, laxermedel, bra kost, t.ex. avkok på linfrön.
• Nutrition: Muntorrhet, aptitlöshet/malnutrition, illamående, kräkning.
  Info om att inte dricka, hantera törsten. Kan t.ex. få äta krossad is, tuggummi, munspray.
  Små portioner mat ofta annars tar inte kroppen upp näringen lika bra.
  Duka fint och lägg upp maten snyggt. Läkemedel mot illamående.

Question 8

Omvårdnad

• Hud
• Aktivitet
• Sömn

Answer 8

Hud: Klåda, ödem
Stödstrumpor, linda, höjd på benen, trycksårsprofylax.
Aktivitet: Immobilisering (orörlig), kramper.
Långsam mobilisering, planera aktiviteter så de har energi
Sömn: trötthet, sömnsvårigheter.
Läkemedel, kateter? Göra så som han har hemma. Brukar han ta en dusch innan han somnar? Vill han ha en lampa tänd? Fråga patienten hur han vill ha sin sömn.