1
Q
Vilka är de tre övergripande “nivåerna” i hjärnan?
A
Reptil, emotioner och intellekt
2
Q
Vilken är den första “nivån” i hjärnan och vad står den för?
A
- Reptil – där alla automatiska processer sker
- Andning, cirkulation, dygnsrytm, hunger, mättnad
3
Q
Vilken är den andra “nivån” i hjärnan och vad står den för?
A
- Emotioner – både medvetet och omedvetet
- (vi påverkas av hur vi mår internt men också externt (utifrån)), vi kan t ex få ett emotionellt intryck av annan människa utan att vi reflekterar över det (inte tagit det till sitt medvetande)
4
Q
Vilken är den tredje “nivån” i hjärnan och vad står den för?
A
- Intellekt – medvetande är den intellektuella kognitiva nivån där vi själva styr och ställer med oss
5
Q
Hur kan man ställa upp de tre “nivåerna” och varför är det logiskt att göra så?
A
- Man kan sluta dessa tre i upp och nedvänd pyramid där strukturer längst ner har minst volym och celler – samtidigt finns här många viktiga funktioner som andning/cirkulation (röd ring på bild osv, logiskt samtidigt då de ligger mkt skyddat
6
Q
Hur kan vi tänka oss den viljemässiga kontrollen gällande de tre nivåerna?
A
- Bilden illustrerar att vår viljemässiga kontroll minskar ju längre ner vi kommer (om vi bortser från att jag indirekt kan springa för att pulsen ska öka 😊)
7
Q
Hur kan man se på de tre nivåerna gällande vad som måste vara igång?
A
- Man kan också se det som att egenskaper längst ner måste hållas igång medan saker högre upp kan pausa (i viss min)
- Det som visas med smala streck är att dessa måste pågå
- Rund röd ring visar saker som kan pausas en stund, även de längre röda I-strecken, (anknytning, jag kan vänta med att träffa min familj) men om dessa pausas för länge uppstår psykisk/fysisk obalans
8
Q
Hur kan vi som framtida läkare behöva tänka på detta kring nivåer?
A
Viktigt som läkare kunna koppla symptom till hjärnstamsnivå, emotionell nivå eller kognitiv nivå för fortsatt behandling
9
Q
Arbetsminne
Vad händer efter att vi tagit emot ett sensoriskt intryck (t ex en uppgift) som ska bli denna typ av minne?
A
- Efter att vi tar emot ett sensoriskt intryck kommer det gå till ett förståelseområde (röd ring runt grön struktur bak) som är del av hjärnans associationskortex och den kopplas ihop med motsvarande förståelseområde i frontallob (också inringade gröna strukturer), detta bollas fram och tillbaka, t ex när vi har fått en uppgift, vi slutför uppgiften och glömmer
10
Q
Vda kan man jämföra arbetsminnet med för hjärnan, vad är det mer begränsat än och hur länge behåller vi det?
A
- Arbetsminnet är en processor för hjärnan och mer begränsad än långtidslagring, men vi kan behålla det ett par sekunder efter att t ex hörselintrycket har upphört
11
Q
Hur förhåller sig närmijlön till arbetsminne?
A
- Lätt att störa arbetsminnet, därför viktigt sanera närmiljön på distraherande stimuli
12
Q
Hur förhåller sig självförtroende till arbetsminne?
A
- Känslan av kontroll är viktig (om vi tror av vi kan fungerar det mkt bättre)
13
Q
Vad kan arbetsminnet plocka fram vid behov?
A
- Arbetsminnet kan också plocka fram det vi redan lärt oss (långtidsminnet), t ex hur vi ska agera på uppgiften vi får
14
Q
Snabbsammanfatta processen tanke till handling utan inblandning av limbiska systemet
A
- Primär sensorik (t ex uppgift 8x8) och unimodal tolkning av denna till multimodala associationskortex (tolkning) (2), sedan fram till främre multimodala (3) associationskortex (omdöme, planering, fokusering), skickas till premotorkortex (4) som plockar ihop program för detta (tillsammans med basala ganglier)
15
Q
Vad kan man kalla att gå från tanke till handling med annat ord?
A
Exekutiva funktioner
16
Q
Vad innebär det att hjärnan arbetar utefter sina modaliteter, beskriv den unimodala processen först?
A
- Hjärnan arbetar efter sina modaliteter och tar emot information (t ex syn, hörsel)
- Ljudet går t ex först till temporalloben (grönt) och sedan tolkning i Wernickes area av vad det var för ljud
- Denna typ av modalitetsspecifik tolkning kallas unimodal association – koppling till en sort, association innebär tolkning, i detta faller av ett intryck
17
Q
De unimodala områdena är små i förhållande till vad som gör vad?
Vad försöker vi förstå i detta läge?
A
- Bakre multimodala associationskortex som tolkar (analys/association) dessa intryck (känsel, hörsel och syn) tillsammans, vilket kräver mkt utrymme i parietalloben (multimodal association helt enkelt)
- I detta läge (och område) försöker vi bara förstå
- Ex, läraren ber mig måla en transparant kub vilket vi förstår i multimodala associationskortex
18
Q
Var går processen efter att ha behandlats i bakre multimodala associationskortex?
A
- Informationen förs till pannloben och främre multimodala associationskortex
19
Q
Vad sker i främre multimodala associationskortex?
A
- Det första som sker där är också en typ av analys (associationsområde) men till skillnad från bakre delen där vi bara ska begripa (vad är uppgiften och vad innebär den), nu värderas den också
- Omdöme – hur ska detta gå till, ska jag göra detta? Gagnar det mig, min släkt osv (ex ta av sig kläderna framför klassen, nej! Men om du får…), viktigt med kontext
- Viktigt att denna värdering görs annars blir vi omdömeslösa, tar moraliskt förkastliga beslut
- Plan –om det har gjorts innan kan det gå snabbt, men annars krävs mer tanke men planen finns nu i frontalloben
20
Q
Var går processen vidare från främre multimodala associationskortex och vad sker där?
A
Premotorkortex
- Planen kan gå vidare för att planeras mer i detalj i premotorkortex, här sker en effektivisering av processen, här kan det
- finnas ett färdigt program för hur klockan ska ritas, men
- justeringar görs i samarbete med basala ganglier
- Nu kan det skickas vidare till motorkortex varifrån handlingen kan utföras i muskulatur
21
Q
Vad påverkar också processen tanke till handling (tänk att du ska göra ett test framför klassen)
A
- Då finns limbiska systemet (känslosystemet)– gyrus cinguli (kortexområde runt corpus callosum), och även amygdala (röd prick lite längre ned) och hippocampus till höger om denna
- Limbiska systemet kommer påverka frontallobens sätt att analysera (om jag kan rita klockan framför alla klasskamrater eller ska jag springa ut från föreläsningssalen) men det finns också en plussida (jag kan ju vinna respekt osv), emotioner som belöning/rädsla kommer styra frontallobsagerandet
- Viktigt att värdera människors rädslor då det kan få dem att agera inadekvat
22
Q
Hur fungerar hjärnan när du är kissnödig i förhållande till beslutsgången i hjärnan?
A
Den interna loopen kan sättas igång om jag behöver gå på toaletten
- Tanken (medvetenheten) uppstår i prefrontala kortex som sedan kopplar till SMA (supplementära motorarean) mer som finns på insida (medial) sida av motorkortex (premotorkortex finns på lateralsidan) och i samarbete med basala ganglier (finslip) så genomförs uppdraget genom primära motorkortex
23
Q
På vilket sätt är gyrus cinguli viktigt vid beslutsfattande?
A
- Grönt är gyrus cinguli, denna tillsammans med övriga strukturer läser av inre och yttre hot och påverkar beteendet genom frontalloben, men det finns också en belöningssida (om jag gör detta så känns det bra liksom)
24
Q
Vad är skillnaden på sinnesstämning och emotion?
A
- Sinnesstämning (grundton) är mer ihållande medan emotion går snabbare (nån skrämmer mig eller jag blir glad av komplimangen)
25
Vilka viktiga strukturer ingår i limbiska systemet?
Amygdala, gyrus cinguli och hippocampus
26
Ge ett exempel på hur limbiska systemet signalerar till frontalkortex
* Hotfullt ansikte läses av i gyrus cinguli medan amygdala mer har inlärda gamla emotionella minnen som bägge påverkar frontalloben
27
Hur förmedlas kontakterna i de viktiga associationsbanorna som förbinder olika kortexområden?
Hur är synapserna utformade?
**Pyramidceller** använder **glutamat**, detta är gaspedalen i systemet, hög specificitet (från en nervcell till en annan), dessa nervcellers axoner myelinserade, effektivt system, synapserna är tighta och i synaptisk kontakt
28
Ge exempel på ett glutamatpåverkande system
* Från **nucleus basalis of Meynert** (ljusblå) frisätts acetylkolin. Banor går från denna och modullerar de glutaminerga synapserna och fasciliterar transmissionen
* Denna kärna finns under kortex (subkortikalt) och går upp diffust framför allt till temporallob och underlättar alltså glutamatsystemet (gör det mer vaket), **underlättar tänkartransmissionen**
29
Vilket system är inhibitoriskt?
* Finns också celler i kortex som har GABA (balanssystem till glutamat), inhibitoriskt
30
Hur fungerar belöningssystemet gällande transmittorer?
* Målat i svart är **substantia nigra** (dopamin, DA) som dels projicerar till basala ganglier men går också upp till **nucleus accumbens septi** som är viktig för belöningssystemet
* Dopamin är kopplat till både motorik och belöning
31
Hur fungerar det när det bildas ett minne?
* När vi är med om en händelse är det en aktivitet i kortex (till höger på bilden är frontalkortex), via pyramidceller kommer det åka in i mediala temporalloben (mot mitten) till hippocampus, om händelsen är av vikt kommer den fortsätta vara en biologisk aktivitet inne i hippocampus
* t ex om det var en starkt emotionell händelse kopplat då till när/var/hur i händelsen
* Denna typ av fenomen kallas för **långtidspotentiering (LTP)**, signalen blir självgenererande (tänk en cirkel), det blir en förstärkning av synapser/synaptisk aktivitet (timmar/dagar/veckor) som sedan **återförs** till kortex (gröna pilar) vilket pågår under timmar/dagar/veckor där det långtidsförvaras, detta innebär i praktiken att det som återförs är en lite svagare kopia av det som hände (engram) och vi får en långtidspotentiering i dessa områden
32
Var finns upplevelserna (minnena) bevarade i neokortex?
* Beroende på modalitet (syn, hörsel, smak) så finns detta nätverk av upplevelser i hela neokortex
33
Var finns hela långtidsminnet?
Var bildas nya hjärnceller?
* Långtidsminnet finns alltså i neokortex men är beroende av hippocampus för att får själva präglingen
* Hippocampus i sig självt har också långtidsminnesdelar som är mkt kopplat till tid och rum (spatiala information), här finns pånyttfödelse av nervceller (hela livet) som understödjer denna mekanism
34
Vilka olika typer av deklarativa minnen har vi?
* Minnen som vi kan plocka fram själva – **deklarativa** minnesuppgifter kan delas upp i två typer av minnen
* Episodiska – alla händelser vi är med om
* Saker som rör det som sker i tid och rum, kopplat till medial- och temporallober och **hippocampus**
* Semantiska – plugg
* Ligger mer i temporalloben (cortex) utanför hippocampus (inte alltid kopplat till LTP)
35
Vad innebär procedurminne?
**Motoriska färdigheter**
* Lagras som samspel mellan basala ganglier, premotorkortex och supplementära motorarean (SMA)
36
Hur fungerar det när Gavotte Rondo spelas?
Vilket system tillhör detta?
* Känslor/rädslor (på bilden som simple classical conditioning- betingning)
* Vi hör Gavotte Rondo och tänker tågresor, kopplat till amygdala som är del av limbiska systemet, amygdala kan sägas vara känslans minnesstruktur
37
Kan vi bli rädda för något som rör oss personligen om vi har tappar minnet och hur går det i så fall till?
Vad kan man sammanfattningsvis säga om lagringen av minnen genom detta?
* Vi kan alltså tappa minnesfunktioner i de deklarativa systemen men ändå ha fungerande amygdala och därför bli rädd när ett visst musikstycke ska spelas
* Vi lagrar alltså in information kognitivt och emotionellt varför de kan vara åtkomliga på olika sätt
38
Hur fungera kemin kring minnet?
Vad modullerar?
* Vid en stark händelse blir nervcellens kärna aktiverad och slutprodukten blir förstärkta och fler receptorer (glutanerga) som AMPA-R och NMDA-R, även butongen växer till (sker proteinsyntes), sammantaget leder detta till synaptisk modullering (även av cytoskelettet)
* Aktivitet betyder alltså bevarande/tillväxt av struktur
* Som vanligt modullerar också andra transmittorer (acetylkolin, noradrenalin och dopamin)
39
Hur förhåller sig plugg och en händelse där man gör bort sig rejält till varandra minnesmässigt? Hur kan man bäst hantera ett tufft minne?
* Vid viktig info kommer hjärnan ha självmodullerande prägling (LTP), är den mindre viktig får man kämpa mer (plugg)
* Nackdelen är att det finns händelser vi vill plocka bort finns kvar som en synaptisk modullering, bästa boten mot denna är att bygga upp bearbetande händelser kring den första händelsen vilket ger fler perspektiv på händelsen
40
Vad innebär kognitiva funktioner?
Alla våra tankeprocesser som gör att vi kan fungera i tillvaron ändamålsenligt från tanke till handling
41
Vad kan påverka hjärnan emotionellt (kemiska modullatorer)?
Hur är dessa projektioners informationsbärande kapacitet?
Mindre antal nervcellskroppar i hjärnstammen (20 000- 30 000) kommer projicera som en växt uppåt mot kortex och påverka det tänkande systemet (monoaminer - **serotonin** och **noradrenalin**) genom att de är emotionella modullatorer (sinnesstämningen) (antidepressiva upptagshämmar dessa)
Är vi låga går tankeverksamheten sämre
Dessa projektioner är dock diffusa och har inte någon större informationsbärande kapacitet som glutamat, inte alls lika många i synaptiskt kontakt
42
Ett annat namn för serotonin?
5HT
43
Vilka olika typer av system tillhör glutamat och acetylkolin i hjärnan?
Viktigt förstå skillnaden på direktförmedlande system (glutamat) och understödjande system (acetylkolin)
K2 NSPR
flashcards
Decks in class (19)
# Cards
-
Neuroanatomi119
-
Ben43
-
Embryologi53
-
Anatomi exklusive lemmar102
-
Anatomi lemmar173
-
Innervation lemmar69
-
Hörsel47
-
Somatosensorik91
-
Kranialnerver56
-
Spinal motorik44
-
Tanke till rörelse66
-
Lukt och smak47
-
Synsystemet109
-
Nervceller, synapser och plasticitet89
-
Hjärnans blodförsörjning51
-
Homeostas52
-
Histologi46
-
Kognition43
-
Tentafrågor63
