Grunden - 5 grundfrågor till testning
- Varför testa?
- Används för att predicera
Tex ett barn, hur den kommer klara av åk 6. Misstänks IF tex
Hur kommer barnet prestera? Vilka insatser behövs? Osv
- Vilken person som är mest lämpad för anställning, rekrytering - Vilket test?
- Vad är bra vs dåligt?
Vissa test är lika dåliga som slumpen: MBTI, Ravens Matriser - Item vs item (fråga, uppgift)?
- Även i bra test kan item vara tveksamma, tex förlegade frågor
Samtidigt inte möjligt att uppdatera test varje år - Vad säger egentligen resultaten?
Olika metoder + mätproblem
Observationer
Påverkas av observatör
Nackdel: subjektiv uppfattning, observationseffekter, osv.
Enkäter
Nackdelar: Social önskvärdhet, självskattning
Dålig självinsikt?
Intervju
Nackdelar: Framställer sig som bättre/ social önskvärdhet, väljer vad man ska presentera
Tester
Mäter testet det vi vill mäta. Validitet och reliabilitet
Social önskvärdhet
Arbetsprov
Biodata (Mina berätterlser om mig själv = autobiografiskt, tex personligt brev osv). Biodata särskilt svår - berättar om sig själv
Tillförlitlighet i test (rangordning, ej rekrytering
Biologiska markörer
Psykiatrisk diagnostik
Begåvning
Personlighet
Testhistoria: idag
Massa tester genomförs, och vissa får bara genomföras av psykologer
Allmän utbredning
Stort intresse och behov både kliniskt och i arbetslivet
Allt fler metodologiskt utvecklade metoder
Allt större krav på utbildning och kompetens
Marknaden domineras av personer med utbildning
Det finns tyvärr undantag
Böcker som tex omgiven av idioter som uppmärksammas
Hur kan man se på output (dvs. råpoäng)
Enskilda svar är egentligen inte intressanta i sig
Fokus ska ligga på helheten
Men, vissa svar kan vara intressanta som tex för Becks depression inventory: kan intressera sig för hur sömnen fungerar, kosten osv.
8 viktiga punkter att tänka på vid psykologisk testning
- Ett psykologiskt test är ett instrument & saknar omdöme
- Ett etiskt bruk av test är användarens ansvar
Frågan för oss: hur använder vi testresultatet, vad gör vi
Vissa begåvningstest mäter ibland förmågor som premieras i västerländska kulturer
Många begåvningstest förutsätter god verbal förmåga
Försiktighet i användandet av personlighetstest
Om resultat ska tolkas så finns där möjliga problem
Tex figurmönster - bättre prestation från personer i kulturer med mer “snirklig” handstil → beror det på en träningseffekt eller för att de helt enkelt har bättre förmågor inom dessa områden?
Också svårt: att göra test som inte är på ens förstaspråk
Personlighet: viktigt att använda personlighetstest som är bra och normerade
Ju mer tolkning, desto större eventuella problem
Prognosvariabel, pv
Som en väderprognos avseende personen: test ska säga nåt om framtiden, prediktion. Tex behöver X insatser i skola?
Avseende personlighet, förmågor eller beteenden. Hjälper oss förstå och förutsäga
Jämförs mot ett kriterium, t.ex. arbetsprestation och är underlag inom skola, vård och arbetsliv
- Borde inte flera test ge bättre resultat? Nja inte säkert
Många test tröttar ut: tex test med 340 item…
Tex NEO-PI har massa frågor
Kanske test överlappar, men om de mäter olika “hjälps de åt”
Testbenämning: Grundläggande uppdelning
- Maximal prestation
- Förmåga
- Kognitiv: tex IQ-test, intellektuell kapacitet
- Ravens, BasIQ, BKT (?) - Typiskt utförande
- Personlighet
- Affektiv domän & mående: känsloaspekter
Arv & miljö - hur påverkar det vår förmåga?
Genetiska förutsättningar gör att vi alla föds inom ett spann & våra förutsättningar är alltså inte lika
Sen finns också påverkande faktorer, som miljöaspekter. Vilka kan vara gynnsamma eller ogynnsamma
Vilket tex gör att vi passar olika bra inom olika branscher i samhället
Intellektuell kapacitet - Olika nivåer & hur kan låg intellektuell kapacitet påverka livet:
Stora svårigheter IQ 55-70: har lagstadgat stöd - LSS tex
”Dolda” svårigheter (den glömda gruppen) IQ 70-85 (ca 1.5miljon): har inget lagstadgat stöd
Studenter har ganska högt: typ 16% i toppen (krävs perspektiv och ödmjukhet)
Låg intellektuell kapacitet - påverkan på livet:
Påverkar vardagen (föreläsarens exempel: person med IF råkar låsa sitt bank-id och kan därför inte köpa bussbiljett, mat, osv.)
Krockar med samhället, pga samhällets komplexitet
Påverkar i alla åldrar (växer inte bort)
Utanförskap över tid: viktigt att behandla dem med respekt
Viktigt särskilt för skolpsykologer, eftersom miljön har stor påverkan
Olika typer av begåvning (2st)
Achievement (prestation)
Förvärvad kunskap
Tidigare inlärning
Formad
Aptitude (fallenhet)
Anlag
Problemlösningsförmåga
Formbar
Tex är bra på pussel → lägger mycket pussel → blir ännu bättre = gynnsam miljö
Olika synsätt på mentala processer typ?
Det psykometriska försöker
- kartlägga och mäta de mentala kompetenser som ligger bakom prestationer på test
- HUR mycket personer skiljer sig åt?
Det kognitiva vill
- studera och beskriva specifika tankeprocesser kopplade till olika förmågor
- varför skiljer sig personer åt?
G-faktorn
= underliggande, generell faktor
Icke-verbala problemlösningsuppgifter
Det mest fundamentala måttet på problemlösningsförmåga
”Positiv mångfald” = om man har högt resultat på ett test så har man det ofta på andra
Ravens matriser → säger att det mäter Spearmans g-faktor
Charles Spearman
Inspirerad av Galton
1904 presenterades grunderna i den s.k. tvåfaktorteorin
Generella faktor, G-faktorn, som i olika grad har betydelse för lösning av alla uppgifter
Specifika förmågor (S), som har betydelse för vissa typer av uppgifter
Kan testas med deltest
Sir Francis Galton
Galtons lag kring ärftlighet
Kartläggning av faktorer relaterade till begåvning
Begåvning och genialitet är ärftlig
Sporrade utvecklingen av korrelationsstatistiken
Den förste testteoretikern och intelligens-forskaren
Alfred Binet
Start för ”moderna” utredningar och metoder
Vetenskapligt mäta individers förmågor
Första moderna intelligenstestet
För att hjälpa barn med kognitiva nedsättningar
William Stern
Grundare av IQ-beräkning –>
Intelligenskvot (IQ)
Utvecklades för barn & unga
IQ = mental ålder/kronologisk ålder x 100
Eftersom det rör vuxna så krävs normering
Lewis Terman
Förfinade Binets test
Verksam vid Stanford University → Stanford-Binet-testet
Populärt än idag i USA (i reviderad form)
Exempel på Kulturell bias
Bild: fan, fan, bell, bell
En bild med olika rutor - för oss med svenska som modersmål är det svårt att förstå vilka bilder som hänger ihop, men på engelska är det tydligt.
David Wechsler
Ansåg att t.ex. Stanford-Binet-testet var för inriktat på verbala förmågor
Skapade en rad test som mäter: både verbala- och icke-verbala förmågor
Wechsler-testen (WPPSI, WISC, WAIS)
Louis Thurstone
Flerfaktorteori, som var en motreaktion till Spearmans tvåfaktorteori
Avvisade helt en generell G-faktor
Den multipla faktoranalysen med 7 primära faktorer =
Spatial, Verbal förståelse, Numerisk, Perceptuell snabbhet, Minne, Resonerande/ logik
APU
ArbetsPsykologisk Utredning
Bygger på Thurstones modell
Mått på bla: verbal rörlighet, perceptiv snabbhet och noggrannhet, numerisk förmåga
Används för arbetsförmedlingen
Normativ
Hierarkiska modeller (nåt mer?)
Cattell & Horn (1941 & 1965)
En pyramid vars topp upptas av G-faktorn
Flytande intelligens
Fluid intelligence, gF
Förmågan att hantera nya problemlösande situationer
Tidigare inlärning inte har någon betydelse
Logiskt och abstrakt tänkande
Kreativitet
Innebär att man hanterar information i arbetsminnet (ej bra för examinationsform)
