Smärta

Question 1

Redogör för hur en fullständig smärtbedömning går till.

Answer 1

• Använd ett validerat skattningsinstrument så som VAS och se till att det är anpassat till individen
• Testa hur smärtan känns i olika moment så som i vila och aktivitet.
• Ha en klinisk blick, grimaserar eller grämer patienten sig? Titta på kroppspråk- ex håller hen om en kroppsdel? Blek eller kallsvettig?
• Anpassa inspektion, palpering, auskulatation osv efter smärtområde. Handleden behöver ex inte auskulteras.
• Fråga hur smärtan känns, ex om den är molande eller brännande. Vart gör det ont?
• Fråga hur länge smärtan har varit och om det finns något som smärtlindrar.

Question 2

Beskriv hur kontroll av distalstatus gör vid skador i extremiteterna och varför det är viktigt

Answer 2

Det innebär att man kontrollerar närliggande området runt skadan om hur statusen är genom:

-cirkulation: känna på huden, varm/kall färg, blek?

• motorik: funktion och rörelse i kroppsdelen
• sensorisk: känsel, reagera på beröring/känna stick ex

Question 3

Ge 3 exempel på ssk ansvarsområden vid smärta och beskriv kort hur de kan genomföras i praktiken

Answer 3

• Jämför inte smärta med en annan patient. Smärta är subjektivt.
• Använd samma skattningsinstrument genom hela processen för god och korrekt kontinuitet.
• Se till att informera patienten om hur smärtskattningen går till så att det inte uppstår missuppfattningar. Ex. be hen repetera informationen efteråt och fyll i ev missad info.

Question 4

Beskriv en skattningsskala och beskriv hur den är uppbyggd, när den är lämplig och hur den ska användas.

Answer 4

Numerisk skala (NRS) innebär att patienten graderar sin smärta mellan 0 (ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara smärta). Patienten kan ange siffran verbalt, markera siffran på en linjal eller sätta ett kryss på en pappersskala.

Question 5

Ange 5 mål med smärtlindring och varför det är relevant

Answer 5

• Lindra lidandet

• Öka livskvalitén

• Minska negativa konsekvenser så som ekonomi och familjeproblem

• Påskynda och underlätta läkning

• Minska risk för långvarig smärta

Question 6

Hur görs en smärtanamnes?

Answer 6

Karaktär- hur känns smärtan?

Utbredning- påverkar smärtan andra delar av kroppen?

Duration- när och hur länge gör det ont?

Placering- var gör det ont?

Fråga när det började, hur det påverkar hens vardag och om hen har svårt att göra saker.

Question 7

Varför görs smärtbedömning?

Answer 7

• Fastställa typ av smärta. Exempelvis nocciceptiv eller neuropatisk.

• Fastställa orsak. Om det är pga vävnadsskada , inflammation eller syrebrist exempelvis.

• Utvärdera behandlingseffekten och följ smärtan över tid

Question 8

Ge exempel på icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder

Answer 8

• Fysisk aktivitet
• Massage
• Akupunktur
• Värme och kyla
• Avslappning
• Musik
• KBT

Question 9

Ange 3 mål med behandling av smärta och motivera kort varför det är relevant (inte smärtlindring)

Answer 9

1. Sömnen kan påverkas negativt av smärta. Lindras smärtan kan patienten återfå god nattsömn som gör att patienten orkar med dagen.
2. Aktivitet. En viss aktivitet eller en viss rörelse kan undvikas för att smärta ska kännas. Lindrad smärta kan leda till att patienten återfår rörelsemöjligheter som bidrar till en ökad autonomi.
3. Nutrition. Pga smärta upplever patienten minskad aptit och risk finns för undernäring. Lindrad smärta= återfå aptit.

Question 10

Vad innebär multimodal behandling vid smärta? Varför är det bra att ge smärtlindring på detta sätt?

Answer 10

Det innebär att LM-behandling kombineras med icke-farmakologiska behandlingsmetoder och genomförs av team med olika yrkesgrupper.

Det är bra eftersom det är individanpassat.