Stödjevävnad

Question 1

ECM, två huvudkomponenter

Answer 1

• Fibrer och trådar - för att göra stödjevävnad hållfast. Dominerande celltyper: kollagen och elastin
• Grundsubstans - återfinns mellan fibrer och trådar. Innehåller flera substanser, t.ex. GAG, proteoglykaner

Question 2

ECM, viktiga funktioner (4)

Answer 2

• Ge mekaniskt stöd åt vävnader
• Mikromiljö för celler som växer
• Reglera cellproliferation och differentiering
• Intakt ECM krävs för komplett vävnadsregeneration

Question 3

Hur kopplas cellen till ECM?

Answer 3

Via integriner, som kan binda till komponenter i EC (fibronektin och kollagen –> binds mekaniskt till cellen och ger möjlighet till signalöverföring)

Question 4

Var hittar man integriner?

Answer 4

I cellmembranet hos både parenchymceller och stödjevävnaden.

Question 5

Stödjevävnad, övergripande funktion (4)

Answer 5

• Omger, stödjer och binder ihop de övriga vävnaderna (epitel, nerv, muskel) både strukturellt och i vissa fall funktionellt
• Ger mekaniskt skydd (ben), stötdämpning och isolering (fett), energireserv och värmeproduktion (fett)
• Deltar i cellulär signalering och differentiering, lagrar t.ex. tillväxtfaktorer, fettvävnad – endokrina funktioner
• Viktig funktion i läkningsprocess

Question 6

Stödjeceller i bindväv

Answer 6

Fibroblast (aktiv form–>producerar ECM)

Fibrocyt (mindre aktiv form)

Question 7

Stödjeceller i broskväv

Answer 7

Chondroblast (aktiv form–>producerar ECM)

Chondrocyt (mindre aktiv form)

Question 8

Stödjeceller i benväv

Answer 8

OSteoblast (aktiv form–>producerar ECM)

Osteocyt (mindre aktiv form)

Question 9

Stödjeceller i fettväv

Answer 9

Adipocyt

Question 10

Myofibroblaster

Answer 10

Har kontraktila element. Viktiga vid sårläkning

Question 11

Histologi, fibroblas (4)

Answer 11

• Spolformad cell (=avlång)
• Spolformad cellkärn
• Ljus, eosinofil cytoplasma (ljusros)
• Liten nukleol

Question 12

Funktion, fibroblast

Answer 12

• Syntetiserar komponenter i ECM. Både trådar & fibrer och grundsubstans
• Har en viktig funktion vid sårläkning

Question 13

Vilka fibrer & trådar finns det? (3)

Answer 13

• Kollagenfibrer
• Retikulära fibrer
• Elastiska fibrer

Question 14

Kollagen, typer och dess plats

Answer 14

• Typ I - i skelett, hud, lamina propria
• Typ II - i brosk
• Typ III - i retikulär bindväv i luckrare organ, t.ex. mjälten och lymfknutor
• Typ IV - i basalmembranet

Question 15

Kollagen, uppbyggnad

Answer 15

• Trippelhelix
• Flera molekyler lägger sig på rad, oregelbundet, omlott –> fibrill
• Flera fibriller –> fiber
• Flera fibrer –> en bunt

Question 16

Vad är elastin?

Answer 16

Ett protein som bildar töjbara och återfjädrande fibrer.

Bygger upp ett nystan av proteintrådar, som både kan dras ut och relaxera –> gör stödjevävnaden elastisk och töjbar

Question 17

Vad är fibrillin?

Answer 17

Ett protein där elastinfibrerna ligger inbäddade

Är som tuggummi, och ger struktur åt elastintrådarna

Question 18

Vad bygger upp de elastiska trådarna?

Answer 18

Elastin och fibrillin

Question 19

Vad är grundsubstans?

Answer 19

Formlöst som återfinns mellan fibrer och trådar.

Består av Glukosaminoglykaner (GAG), proteoglykaner och multiadhesiva glykoproteiner (t.ex. laminin och fibronektin)

Question 20

GAG och proteoglykaner

Answer 20

GAG är stora, ogrenade polysackarider.

De binder till ett centralt protein och bildar polysackarider

Question 21

Polysackarider, funktion

Answer 21

Drar till sig natrium och vatten –> bildar en gel

Question 22

Viktiga komponenter i basalmembranet

Answer 22

Kollagen IV, laminin och fibronektin

Question 23

Vilka tre typer av egentlig bindväv finns?

Answer 23

Retikulär
Lucker/lös/areolär
Tät/stram

Question 24

Retikulär bindväv, plats + innehåll

Answer 24

Lucker bindväv, med fibroblaster som ligger långsträckta

Sparsamt med fibrer –> lucker struktur där de parenchyma cellerna får plats mellan

Question 25

Lucker bindväv, plats + innehåll

Answer 25

Ofta runt blodkärl | Innehåller fibroblaster och kollagen

Question 26

Vilka två undergrupper delas tät bindväv in i?

Answer 26

Tät regelbunden och tät oregelbunden

Question 27

Tät regelbunden

Answer 27

T.ex. senor Fibroblaster ligger långsträckta Kollagenbuntar åt samma håll --> parallella trådar

Question 28

Tät oregelbunden

Answer 28

T.ex. dermis | Kollagenfibrer ligger oregelbundet

Question 29

Typer av specialiserad bindväv (3)

Answer 29

Brosk, benväv och fettväv

Question 30

Funktion, brosk (4)

Answer 30

- Ge stöd - Klara belastning utan att deformeras permanent - Dämpande i leder och minskar friktion - Viktigt vid bentillväxt (epuifys)

Question 31

Stödjeceller i brosk

Answer 31

Chrondroblaster och chondrocyter

Question 32

Typer av brosk (3)

Answer 32

Hyalint brosk Fibröst brosk Elastiskt brosk

Question 33

Hyalint brosk

Answer 33

Vanligaste brosket Finns i ledytor, luftvägar, tillväxtzoner i rörben Kollagen II

Question 34

Fibröst brosk

Answer 34

Mellanform av tät bindväv och hyalint brosk. | Infästning av senor, ryggkotornas diskar, menisker och blygdbensfogen

Question 35

Elastiskt brosk

Answer 35

I ytteröra, struplock, örontrumpet. | Kollagen II & elastin

Question 36

Funktion, benväv (4)

Answer 36

- Mekaniskt skydd - Medge rörelse - Skydd - Metabol funktion

Question 37

Stödjeceller i benväv

Answer 37

Osteoblaster och osteocyter

Question 38

Osteoid

Answer 38

ECM före mineralisering.

Question 39

Hur mineraliseras benet?

Answer 39

Osteoid består av kollagen I samt speciella glykoproteiner som binder oorganiska salter. Med tiden deponeras oorganiska salter till matrix --> ECM mineraliseras

Question 40

Vad innebär remodulering?

Answer 40

Ständig uppbyggnad och nedbrytning av skelettet

Question 41

Hur kommunicerar osteocyter med omgivningen?

Answer 41

Osteocyter ligger i lakuner och kommunicerar via tunna canaliculi

Question 42

Osteoklaster

Answer 42

Nedbrytande celler. Härstammar från monocyter

Question 43

Hur bryter osteoklaster ner benväv?

Answer 43

Osteoklaster binder in till benytan och skapar en avstängd miljö mellan cellen och skelettet och kan surgöra den.

Question 44

Vävt ben

Answer 44

Fibrer och trådar åt olika håll. Ofta nybildat ben

Question 45

Lamellärt ben

Answer 45

Organiserat. Finns kompakt/kortikalt i cortex och spongiöst/trabekulärt i medulla, mot benmärgen

Question 46

Osteon

Answer 46

En mindre del det lamellära benet. Cylinder med en kanal (haversk kanal) centralt, med ett blodkärl som försörjer osteocyterna. Runt haverska kanalen återinns lameller, där lakunerna innehållande osteocyter återfinns

Question 47

Två sorter av fettväv

Answer 47

Vit fettvävnad - varje cell har en fettdroppe. Kärnan har "puttats ut" i kanten av fettdroppen --> sitter perfifert Brun fettvävnad - metabolt aktiv. Kan regenerera värme, genom att bryta ner fett. Har flera fettdroppar per cell