UK4 > Svenska #2 > Flashcards

Svenska #2 Flashcards

(66 cards)

Study These Flashcards
1
Q

Språkets delar

A

Form [Fonologi, morfologi, syntax]
Innehåll [Semantik]
Funktion [Pragmatik]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Fonologi

A

studiet av språkljudens funktion i språket. är minsta enheten i ljudsystemet -> kan ändra betydelsen av ord. [Hagvet]
Ex. /h - u – n – d/

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Morfologi

A

Hur ord bildas/böjs, är den minsta betydelsebärande enheten i språket. [Hagvet]
Ex. Bil – bilen – bilens. Hoppa – hoppade. Säker - osäker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Syntax

A

ord sätts ihop till betydelsebärande meningar [Hagvet]
Ex. Stina leker. Leker Stina?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Semantik

A

ord och meningars betydelse/innebörd [Hagvet]
Ex. Ormen slingrade sig. Pelle slingrade sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Pragmatik

A

Hur språket används förhållande till sammanhang, sociala krav och förväntningar [Hagvet].
Ex. Ge hit! - Kan jag be att få…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Språkliga register

A

Vardagsspråk, skolspråk och ämnesspråk hänger ihop

Elever ska kunna anpassa sitt språk efter situation, utan att lämna ett språk för ett annat.

[Hajer]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vardagsspråk

A

Muntligt
Berätta
Dialogiskt
Ex. Sol, regn, åska, blåst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Skolspråk

A

Skriftligt
Förklara och resonera
Monologiskt
Ex. För att, däremot, dessutom, medan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ämnesspråk

A

Skriftligt
Förklara och resonera
Monologiskt
Ex. Strålning, nederbörd, lufttryck, vindstyrka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fokuserad uppmärksamhet

A

koncentrera -> språkets form inte innehåll. Nödvändigt = identifiera språkljud och rim

Ex. Fokusera -> språkljuden i “lus” och “mus” inte deras betydelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Språklig medvetenhet

A

möta skriftspråket = bygga en bro mellan tal och skrift. kunna växla mellan innehåll och form, läraren stöttar = visa, göra tillsammans & testa själva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Från förmåga till medvetenhet [Fyra utvecklings nivåer]

A
  1. Tala och förstå – kommunicerar & förstår andra.
  2. Omedveten insikt – se språket som system, t.ex. Jag gådde. Rimexperiment.
  3. Medveten förståelse – känna igen rim, stavelser, språkljud.
  4. Medveten reflektion – tänka/resonera om språket.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Metakognition

A

att tänka om sitt effektiva tänkande. Reflektera - språkets struktur, hur de använder det.

Ex. Att kunna identifiera rim

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Minnesprocesser

A

Arbetsminnet lagrar och manipulerar språkliga enheter.

Ex. Semantiskt ordet sol /s/ /o/ /l/

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka olika funktioner har språk och språkutveckling

A

Social, kognitiv, lärande, identitets – utvecklande funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Språkförmåga och språkutveckling

A

SF- anV språk olika sätt i olika situationer
SU- lär sig fler och mer avancerade sätt att använda språket.

[Skolverket 2012]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Morfologisk medvetenhet

A

Hur man böjer och bildar ord

räkna ord i meningar, “Fia sover”, bygga vidare med fler ord. Med sammansatta ord kan de sätta ihop, dela upp, vända på eller ta bort delar, gärna med bilder som stöd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Semantisk medvetenhet

A

Om ords innehåll, reflektera över ord och dess betydelse

Samtala om ords betydelse, ex motsatsord. Synonymer. Homonymer kan förklaras med bilder, som ordet ren – en person som badar eller djuret ren.

Semantiska träd är ett exempel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Syntaktiskt, medvetenhet

A

Hur orden sätts samma till meningar

Ordföljd kan ändra betydelsen, som i Haren hoppade över grodan och Grodan hoppade över haren.

Barn kan utforska språkregler genom att fylla i ord, hitta fel eller prova omvänd ordföljd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Tre nivåer av ord [McKeown, Beck & Kucan, 2010]

  1. Bas ord
A

Vanliga ord som ofta förekommer i vardagsliga samtal
Ex. Klocka, barn, glad, blå stol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Tre nivåer av ord [McKeown, Beck & Kucan, 2010]

  1. Allmänakademiska ord
A

Vanliga hos mogna språkanvändare. Mer specifika och precis sätt att uttrycka något som eleverna kan beskriva

Ex. Samarbeta, typiskt, redovisa, översikt, komplicerad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Tre nivåer av ord [McKeown, Beck & Kucan, 2010]

  1. Lågfrekventa ord
A

Hör hemma inom ett visst ämnesområde

Ex. Geografi – ekvator, halvö, landsbygd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Pragmatisk medvetenhet

A

Ord kan få olika betydelse beroende på sammanhang och betoning. Samtal kräver också att man tar initiativ, lyssnar, bygger vidare, följer turordning och avslutar på rätt sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Fonologisk medvetenhet
Rim, stavelser och språkljud tränar förmåga att dela ord. börja med känna igen rim, sedan hitta ord som inte passar och sist skapa rim, som på hatt.
25
Fonemisk medvetenhet
Förmågan att fokusera på språkljud är viktig för läsning och stavning. enkel nivå lyssna efter första ljudet (sol), mellannivå första eller sista ljudet (bil, so–l), avancerad nivå: ljud inuti ord, ljud som byts ut (mål–båt, bus–bas).
26
Segmentering och syntes av fonem
Enkel nivå: Dela upp ord med två ljud, t.ex. ål = å–l. Mellan nivå: Dela upp ord med 3–4 ljud, t.ex. sol = s–o–l. Avancerad nivå: Dela upp ord med fler ljud och kluster, t.ex. skriv = s–k–r–i–v, eller sätt ihop ljud till ord, s–o–l = sol.
27
Bornholms projektet
språklekar i förskoleklass förbättrade barns stavning läsning, särskilt för dem med svagare förutsättningar, tidig träning = goda förutsättningar
28
Rim
Ord som slutar med samma ljud (ex: hatt – katt).
29
Enstaviga ord
Ord med en stavelse (ex: sol, bil, hus)
30
Flerstaviga ord
Ord med flera stavelser (ex: banan, elefant).
31
Stavelser
De rytmiska delarna i ett ord – en vokal per stavelse (ex: "ba-nan" har två stavelser).
32
Hålljud
Ljud man kan hålla ut, ofta vokaler och vissa konsonanter (ex: ssss, mmm)
33
Hållkonsonanter
Konsonanter som kan hållas ut, som l, m, n, s.
34
Fonem
Det minsta betydelseskiljande ljudet i ett språk (ex: /k/ i "katt", /h/ i "hatt").
35
Klusiler
Kort, explosivt ljud som inte kan hållas ut, ex: p, b, k, t, d
36
Konsonantkluster
Två eller flera konsonanter efter varandra i ett ord (ex: bl i "blomma", str i "strand").
37
Segmentering
Att dela upp ett ord i mindre delar, t.ex. ljud (s-o-l) eller stavelser (so-l).
38
Ljudenliga ord
Ord som stavas som de låter (ex: "sol", "mat").
39
Syntes
Att sätta ihop ljud till ett ord (ex: s – o – l → "sol").
40
K – V – K
Struktur för ord: Konsonant – Vokal – Konsonant (ex: "sol", "mat").
41
Nonsensord
Påhittade ord utan betydelse, används för att testa språkliga färdigheter (ex: "lop", "frib").
42
Grafem
Den skrivna bokstav eller bokstavskombination som motsvarar ett ljud (ex: bokstaven k för ljudet /k/).
43
1. M/F Lyssnar ut första ljudet i ett ord
M
44
2. M/F Leker rollekar
F
45
3. M/F Berättar något som hen varit med
F
46
4. M/F Sätter samman fyra språkljud till ett ord
M
47
5. M/F Delar upp sammansatta ord i dess delar t.ex lat + bil
M
48
6. M/F Leka med lastbil och säga "Tut tut"
F
49
7. M/F Leka skepp kommer lasta med ord som börja med "S"
M
50
8. M/F Lyssna på högläsning
F
51
9. M/F Kan identifiera den felaktiga presopositionen i "Ställer kastrullen i spisen"
M
52
10. M/F Vänder på sammansatta ord som lastbil billast
M
53
Leka med rim
På enkel nivå känner elever igen enkla rim. På mellan nivå hittar de rim som också passar ihop i betydelsen, som hatt – katt – mössa. På avancerad nivå gör de egna rim och ser mönster i ramsor.
54
Leka med stavelser
På enkel nivå delas kända tvåstaviga ord, som må-la. På mellan nivå delas ord med tre–fyra stavelser, som pro-me-ne-ra. På avancerad nivå tränar eleverna på längre eller påhittade ord, som li-gu-ra-ti-va.
55
Leka med fonem
På enkel nivå lyssnar eleverna efter första ljudet i ord, till exempel s-ol. På mellan nivå lyssnar de efter första eller sista ljudet och lär sig hur ord kan ändras när man lägger till eller tar bort ljud, som ris – is. På avancerad nivå tränar de på ljud inuti ord och i konsonantkluster, till exempel trist – tröst.
56
Begränsad språklig kod
Enkel, situationsbunden språkform. Liknar vardagsspråk. Exempel: ”Det blev fel.”
57
Matteuseffekten
De som redan har starkt ordförråd och läsförmåga utvecklas snabbare, medan de svaga halkar efter. Exempel: Barn som tidigt får mycket språklig input blir ännu bättre läsare.
58
The Simple View of Reading
Läsförståelse = avkodning × språkförståelse Exempel: barn kan läsa ordet ”hund” (avkodning), men behöver även förstå vad en hund är (språkförståelse).
59
Avkodning
Koppla fonem till grafem, läsa ord. Exempel: s–o–l = sol.
60
(1) Vilka språkliga koder kan elever möta och vad innebär de?
Vardagsspråk, skolspråk och ämnespråk.
61
(2) Vilka faktorer påverkar elevers språkutveckling?
Miljömässiga: böcker, samtal hemma. Sociala: interaktion vuxna och jämnåriga. Pedagogiska: strukturerad undervisning i språk Kulturella: modersmål, flerspråkighet,
62
(3) Vad kännetecknar talat respektive skrivet språk?
Talat språk: spontant, situationsbundet, kortare meningar, stöd av kroppsspråk. Exempel: ”Jag tar den där” (med pekning). Skrivet språk: planerat, komplext, frikopplat från situationen. Exempel: ”Jag tar den röda boken som ligger på översta hyllan.”
63
(4) Analysera barns yttranden (feltyper)
Barn säger: ”Jag gådde hem.” Fel: Barnet har övergeneralisera böjningsmönster (gå → gick). Språkligt område: Morfologi. Förklaring: behärskar inte oregelbundna verb.
64
(5) Vilken språklig medvetenhet tränas genom språklekar?
Rimlekar → fonologisk medvetenhet. Klappa stavelser → fonologisk medvetenhet. Byta ut ord i en mening → syntaktisk medvetenhet. Samtala om ords betydelse → semantisk medvetenhet.
65
(6) Hur kan du som lärare använda en text (bilaga) för att undervisa om språklig medvetenhet?
hitta rim, upprepningar eller språkliga mönster i texten. Diskutera ordval och betydelser (semantik). arbeta med läsförståelse, koppla till Lgr22, t.ex. utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för andra
UK4
flashcards
Decks in class (7)
# Cards
Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2026 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions