Ge exempel på hur normer kring till exempel socioekonomiska förhållanden, kön och etnicitet kan bidra till att elever bemöts och bedöms olika i en skolkontext, både som enskilda individer och på gruppnivå
Normer kring socioekonomiska förhållanden kan leda till att elever från resurssvaga familjer bemöts med lägre förväntningar.
Könsnormer kan påverka hur elever bedöms, exempelvis genom att flickor ofta uppfattas som mer skötsamma och pojkar som mer aktiva.
Etniska normer kan bidra till att elever med utländsk bakgrund bemöts med fördomar eller stereotypa förväntningar, vilket kan påverka både deras prestationer och självkänsla. På gruppnivå kan dessa normer skapa orättvisor i hur resurser och stöd fördelas mellan olika elevgrupper.
Vad innebär ett normkritiskt perspektiv?
Normkritik handlar om att ifrågasätta oskrivna regler och förväntningar som skapar orättvisor, och att arbeta för att alla ska behandlas lika och rättvist.
Ett normkritiskt perspektiv handlar om att ifrågasätta och tydliggöra regler och förväntningar som gör att vissa grupper får fördelar medan andra hamnar utanför. Det handlar inte bara om att acceptera olikheter eller försöka inkludera alla, utan om att förändra de system och normer som skapar orättvisor. Genom att tänka och arbeta normkritiskt vill man utmana maktstrukturer och göra miljön mer rättvis för alla
Grundprinciper i ett normkritiskt perspektiv
Synliggöra normer- Belysa vilka normer som finns och hur de påverkar människor.
Ifrågasätta makt och privilegier- Reflektera över vilka grupper som har fördelar och varför.
Förändra strukturer- Skapa nya arbetssätt och förhållningssätt som gynnar alla.
Exempel på normkritik i en skolkontext
Språkbruk och förhållningssätt:
Ett normkritiskt arbetssätt innebär att tänka på hur språket kan förstärka eller utmana normer.
Exempel: Istället för att dela upp elever i grupper efter “tjejer” och “killar” kan läraren använda könsneutrala begrepp som “grupp 1 och 2”.
Utformning av skolan:
Exempel: Skolan kan ha könsneutrala omklädningsrum och toaletter för att inkludera elever som inte identifierar sig inom den binära könsstrukturen.
Förväntningar och bedömning:
Ett normkritiskt perspektiv innebär också att reflektera över hur förväntningar på elever påverkar deras möjligheter.
Exempel: Lärare kan arbeta med att höja förväntningarna på elever från socioekonomiskt utsatta områden eller utländsk bakgrund och se till att bedömningar är rättvisa och fria från fördomar.
Sociala aktiviteter och traditioner:
Exempel: Skolavslutningar kan hållas på neutrala platser istället för i kyrkor för att inkludera elever med olika religiösa bakgrunder.
Vad menas med en skola för alla?
Alla elever, oavsett bakgrund, behov eller förutsättningar, ska få lika möjligheter att lära sig och trivas i skolan. Det handlar om att anpassa undervisningen och miljön så att alla känner sig inkluderade och får det stöd de behöver för att lyckas.
När kan vi säga att vi har en skola för alla? [4]
Alla elever får stöd
Ingen diskrimineras
Miljön är tillgänglig: Skolan är anpassad för elever med funktionsvariationer, till exempel genom ramper och hjälpmedel.
Alla känner sig trygga
När kan vi säga att vi inte har en skola för alla? [4]
Vissa elever hamnar efter: Skolan inte anpassar undervisningen för elever med behov eller svårigheter
Det finns diskriminering/exkludering
Miljön är otillgänglig
Lägre förväntningar på vissa grupper: Om skolan förväntar sig mindre av elever från vissa socioekonomiska eller etniska bakgrunder, vilket påverkar deras chans att lyckas.
Vad innebär jämlikhet/likvärdighet i skolan?
Alla elever ska ha samma möjligheter att lära sig och lyckas, oavsett var de bor, vilken bakgrund de har eller vilka behov de har. Det handlar inte om att alla ska få exakt samma saker, utan att alla ska få det stöd och de resurser de behöver för att nå samma mål
Exempel från Lgr 22 och Skollagen:
Alla elever har rätt till en bra utbildning [SL]
Stöd till elever som behöver det [SL]
Främja jämställdhet [Lgr22]
Anpassa undervisningen [Lgr 22]
Trygghet och studiero [SL]
Vad är subtil exkludering?
Någon blir utanför på ett osynligt och indirekt sätt. Det handlar inte om tydlig mobbning eller att någon säger något elakt, utan om små handlingar eller attityder som gör att en person inte känner sig helt inkluderad. Det kan handla om kroppsspråk, tystnad eller att inte bli tillfrågad eller uppmärksammad.
Exempel:
I klassrummet: En elev med utländsk bakgrund blir inte tillfrågad lika ofta som andra elever, trots att hen räcker upp handen.
På rasten: En elev får inte vara med i lekar eller samtal, men det sägs aldrig rakt ut
Lärare/Förväntningar: Läraren har lägre förväntningar på vissa elever, till exempel på grund av deras socioekonomiska bakgrund, utan att vara medveten om det.
Hur kan lärare upptäcka subtil exkludering? [3]
Observera elevernas samspel
Lyssna på eleverna
Reflektera över sina egna handlingar: Fundera på om vissa elever får mindre uppmärksamhet eller om förväntningarna skiljer sig mellan olika grupper.
Hur kan lärare arbeta mot subtil exkludering?
Skapa en inkluderande miljö
Arbeta med normkritik: Diskutera normer och fördomar med eleverna, så att de blir medvetna om hur man behandlar varandra på ett rättvist sätt.
Stärk elevernas självkänsla
Ha höga förväntningar på alla
Välj ut några teman/resonemang/resultat i Lund et al text
Undersöks hur en lågstadieskola i en mindre kommun arbetar med att hantera skolsegregation genom en aktiv styrning av elevsammansättningen.
Teman:
Betydelsen av interaktions möjligheter: Skolan har aktivt skapat möjligheter för elever med olika bakgrunder att umgås och samarbeta - lett till att elever med olika etnisk bakgrund bygger starkare sociala band
Pedagogiskt ledarskap: Skolans framgång beror på att skolledare och pedagoger har en genuin tro på idén om en “skola för alla” - arbetar för att skapa en miljö där alla känner sig välkomna
Förbättrade studieresultat: Studerade skolan uppnådde högre resultat på nationella prov, särskilt i svenska och svenska som andraspråk
Början/mitten av 1800-talet. Ange orsaker till att barn skulle gå i skolan samt vad man önskade att åstadkomma med detta. [4]
Industrialiseringen: När fler började arbeta i fabriker behövde man kunna läsa, skriva och räkna för att klara av jobben.
Gemensam nation: Skolan sågs som ett sätt att få människor i ett land att känna gemenskap och prata samma språk.
Moral och ordning: Skolan skulle lära barn att bli lydiga och bra medborgare. Kristendomsundervisning var viktig för detta.
Demokrati: Om människor skulle kunna ta ansvar och vara med i samhället behöver de utbildning.
(Man ville att barnen skulle bidra till samhället på ett bättre sätt.)
Vad är socken?
En socken är ett historiskt område som användes för kyrklig och administrativ indelning i Sverige och Finland, med en kyrka som centrum.
Hur uppfattade föräldrar och sockenstyrelser kravet på att det skulle finnas en skola i varje socken år 1842?
Infördes 1842 krävdes det att varje socken skulle ha minst en skola.
Föräldrar: Många föräldrar på landsbygden var skeptiska eftersom de var beroende av barnens arbetskraft, särskilt inom jordbruket.
Sockenstyrelser: Kravet mötte också motstånd från sockenstyrelser - innebar ökade ekonomiska bördor för att bygga skolor och anställa lärare, hög kostnader för samlingen.
Folkskolestadgan 1842
Alla socknar blev skyldiga att erbjuda skolgång för barn mellan 7 och 13 år.
Alla barn var skyldiga att gå i skolan, men det var vanligt att de inte gick hela året på grund av arbete hemma.
Inledningsvis fanns endast folkskolor, men det fanns även ambulerande skolor i glesbygden
Vad innebär en parallellskola? när fanns den? Finns det idag ? om så hur?
En skola där elever delas in i olika skolformer eller linjer baserat på prestation eller social bakgrund, exempelvis realskola och folkskola.
När fanns den?
Under 1960-talet.
Finns det idag?
Formellt finns parallellskolan inte längre i Sverige
Grundskolereformen 1962
Grundskolan infördes som en enhetlig skolform för alla elever och ersatte realskola, folkskola och andra tidigare skolformer.
Skolplikten utvidgades till nio år.
Grundskolan var enhetlig, men uppdelningen i olika linjer försvann gradvis för att minska segregation.
Syfte- Att skapa en jämlik utbildning för alla barn oavsett bakgrund.
Friskolereformen 1992
Föräldrar och elever fick välja vilken skola de ville gå i.
Alla barn är mellan 7 och 16 år, enligt skolplikten.
Reformen ledde till en ökning av alternativa skolformer
Syfte- Att främja valfrihet och konkurrens inom skolsystemet
År 1842
Folkskorstagen, en skola i varje samling, minimikurs, examination i skolan, krav på utbildad lärare.
År 1962
Gemensam grundskola 1-9, lärare- auktoritär roll, jämlikhet -kön, samhällsklasser.
År 1992
Friskolereformen, friskolor införde, skolpeng gjorde det möjligt att välja skola.
Vad innebär juridisk styrning? exempel
Hur lagar och regler styr skolan för att skapa rättvisa, kvalitet och likvärdighet för alla elever. Det betyder att det finns tydliga regler som visar vad skolan ska göra och hur de ska arbeta, och att myndigheten (Skolinspektionen) kontrollerar att dessa regler följs.
Tydliga regler: Dokument som skollagen och läroplanen förklarar vad som gäller för skolan.
Rättvisa och säkerhet: Alla elever ska behandlas lika och ha rätt att klaga om något är fel.
Kontroll: Myndigheter som Skolinspektionen ser till att reglerna följs.
Viktiga aktörer i juridisk styrning
Staten: Skapar lagar och regler samt övervakar skolsystemet.
Kommuner och huvudmän: Ansvarar för att skolorna fungerar enligt reglerna.
Lärare och skolledare: De som arbetar direkt med att följa reglerna i skolan.
Domstolar: Löser tvister om någon tycker att reglerna inte följs.
